Sakkunniga från världens olika hörn samlas den här veckan och nästa i Geneve för att förhandla om nya mål för att stoppa artutrotningen och naturens utarmning.
De målen förväntas världens ledare sedan enas om vid FN:s biodiversitetsmöte COP 15 i Kunming, Kina, i augusti - september.
– Det är klart att politiska frågor kommer att förbli på bordet ända till Kunming och man kan redan föreställa sig vilka de är. Men vi måste nog komma vidare i målformuleringarna och vilka indikatorer som ska bli obligatoriska för alla, säger miljöråd Marina von Weissenberg, Finlands huvudförhandlare.
Frågor som kommer att kräva mycket diskussion är först och främst pengar och nya tekniker som syntetisk biologi och digital sekvensering (som till exempel innebär att man i ett laboratorium analyserar varje virusprovs genetiska sammansättning). Hotet är att industrin vill ha tillgång till genetiska resurser utan tillståndsförfaranden. Det är en kontroversiell fråga när det gäller hälsa och vaccin.
Vid syntetisk biologi används genresurser när man vill ersätta en naturlig produkt med en syntetiskt gjord. Ett exempel är vanillin, en syntetisk arom, som ersätter den arom som utvinns ur vaniljorkidéns böna. Sockerersättningarna i coca cola och sprite är andra exempel på syntetiska ämnen.
– Just nu är den här användningen inte reglerad. Men det betyder inte att allting måste komma under en lagstiftning, men åtminstone öppna, standardiserade och transparenta förfaranden skulle vara till fördel.
Kina hämtar 200 miljoner euro till bordet
När det gäller pengar står konflikten mellan det globala nord och det globala syd. Men nu har Kina hämtat 200 miljoner euro till bordet, trots att landet enligt FN:s standarder hör till det globala syd och de så kallade utvecklingsländerna. Enligt von Weissenberg finns det även andra länder som är villiga att betala för att trygga den biologiska mångfalden.
Weissenberg själv kommer att vara ordförande för den grupp som behandlar naturens mångfald och hälsa. Då diskuteras bland annat hur vi kan kringgå pandemier och utnyttjandet av djurarter på det sätt som görs i främst Kina och Asien.
– Jag antar att Kineserna redan nu har sett över sina egna processer, men det är klart att det kommer att vara en fråga som får medieuppbåd i Kina när beslut tas slutgiltigt i augusti -september, säger von Weissenberg.
Att skydda naturens mångfald är allas vår skyldighet
Enligt Finlands grundlag är det allas vår skyldighet att trygga naturens mångfald och miljöministeriet får mycket frågor av allmänheten om vad enskilda personer kan göra. Att människor vill vara med och skydda värdefulla skogar, vattendrag eller grönområden i städer är mycket bra. Många följer återkommande med vad som händer i naturen, till exempel fågelskådare. Den långtida uppföljningen är viktig.
Målet om globala skyddsområden på 30 procent, tror von Weissenberg att kommer att nås. Andra viktiga frågor är plastnedskräpning, negativa incentiv som skatter och avgifter och, inte minst, vår överkonsumtion.
Det finns en politisk uppbackning på ett helt annat sätt nu
Marina von Weissenberg tycker att det finns en politisk uppbackning på ett helt annat sätt nu än tidigare. Intresset för klimatfrågan och naturens mångfald är starkare överhuvudtaget i kombination.
– Jag är ganska säker på att vi kommer att komma ut med ett lyckat resultat och jag hoppas också att vi får medborgarorganisationer, de unga och samhället i stort att ta del i partsmötet.
För om det bara är en liten elit som kommer till mötet i Kunming och det avgränsas så att ursprungsbefolkningar, samer till exempel, inte kan ta del så kommer man inte att få den uppbackning som behövs.
Klara, helst kvantitativa, målsättningar som är bindande för alla skulle vara ett gott resultat. Det betyder en förstärkt uppföljning på det som kallas huvudindikatorer. Vad som också krävs är en mekanism där alla måste rapportera om samma sak. Det ger en bättre överblick av hur avtalet och FN:s Agenda 2030 mål globalt implementeras.
De här målen baserar sig på vetenskapliga beräkningar av FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES och Internationella Naturvårdsunionen IUCN.
– Ja, om 196 länder, tillsammans med privata sektorn, gör beslut där vi verkligen förbinder oss, då skulle jag vara nöjd, konstaterar Marina von Weissenberg.