När det statligt ägda olje- och gasbolaget Petoro presenterade ett rekordresultat i onsdags gjorde man det utan att jubla. Energipriserna har legat på en hög nivå sedan i höstas och efter att Ryssland invaderade Ukraina har priserna skjutit i höjden.
Oljepriserna har på kort tid hoppat till 130 dollar per fat, då priset bara för något år sedan låg på 20 dollar per fat.
– Det finns en del av mig som helst skulle ha stått här och jublat över ett fantastiskt resultat. Men den mörka skuggan som ligger över Europa ger resultatet en bismak, säger Kristin Kragseth, vd på Petoro till NRK.
Energiministern: “En absurd situation”
Enligt en färsk rapport från Nordea kan Norge tjäna upp till 1 750 miljarder kronor (177 miljarder euro) i skatteintäkter från olja och gas i år.
– Det motsvarar en hel årlig norsk statsbudget, säger Nordeas chefsekonom i Norge Kjetil Olsen till Svenska Yle.
Före kriget uppskattade norska regeringen att landet skulle tjäna 277 miljarder kronor (28 miljarder euro) på olja och gas i år.
– Det är en absurd situation, säger Norges energiminister Espen Barth Eide till tidningen Dagens Næringsliv.
Priset på gas skiftar från dag till dag och det är också i gaspriserna man har sett de mest extrema utslagen. På grund av de snabba prisskiftena är det svårt att sia om framtiden, menar Kjetil Olsen.
Om Europa väljer att sluta köpa gas från Ryssland, om kriget leder till förstörda gasledningar eller om Ryssland stänger av gaskranarna till Europa leder det till högre gaspriser vilket ur en rent ekonomisk synvinkel gynnar de norska leverantörerna.
– Ju värre krisen i Ukraina blir desto högre blir olje- och gaspriserna. Det innebär högre intäkter till norska leverantörer. Men det är inte hållbara priser så det är ingen som jublar i Norge, säger Olsen.
Norska MDG: “Vi kan inte profitera på en humanitär katastrof”
Just nu pågår en diskussion i Norge om vad staten ska göra med de pengar man tjänar på olja och gas. Vissa menar att en del av pengarna borde gå till återuppbyggnaden av Ukraina medan andra pekar på att statens oljefond rasar i takt med att det ekonomiska läget i världen är så osäkert och därför borde pengarna hållas i Norge.
Den norska oljefonden är världens största ägare av börsnoterade företag och påverkas givetvis av den ekonomiska osäkerhet som råder.
– Vi vinner på högre olje- och gaspriser men tappar på aktiekursen så i slutändan vinner inte Norge så mycket på det. Men vi kommer ju mycket bättre ur den här situationen än de flesta andra, säger Kjetil Olsen.
Norge har sedan tidigare beslutat att ge två miljarder kronor i krishjälp till Ukraina, men nu höjs alltså röster för att mer pengar ska gå till det krigsdrabbade landet.
Norska miljöpartiet MDG vill att Norge donerar alla pengar som landet tjänar på Rysslands invasion till Ukraina.
– När världen upptäcker hur mycket Norge tjänar på kriget kan vi bli betraktade som krigsprofitörer. Vi kan inte profitera på en humanitär katastrof, säger MDG:s partiledare Une Bastholm till tidningen VG.
MDG vill att de norska olje- och gaspengarna ska ges som en slags Marshallhjälp till Ukraina, som en fond för hjälp och återuppbyggnad. Summan som Norge kan tjäna på olja och gas i år är högre än hela Ukrainas bruttonationalprodukt 2021, enligt Dagens PS.
Allt viktigare att säkra energitillgångar
Inför det norska valet i september 2021 var frågan om landets beroende av icke förnybara naturresurser en av de största valfrågorna. Å ena sidan pågår ett grönt skifte i landet, men å andra sidan tjänar man stora pengar på export av olja och gas.
På grund av att världen nu vill bli mindre beroende av rysk olja och gas ökar alltså intresset för Norge och Europa ser gärna att Norge levererar så mycket som bara möjligt.
Att hitta nya oljefält är en lång process och hjälper inte i den akuta situationen som världen befinner sig i idag, men Kjetil Olsen tror att det som kan hända är att man ökar aktiviteten på de redan existerande fälten.
– Men jag tror inte att man kommer se en ny bonanza i den norska oljeindustrin för det tar så lång tid att utveckla nya fält och det är ett så stort fokus på det gröna skiftet just nu, säger han.
Nordeas Kjetil Olsen tror inte att den pågående energikrisen kommer att påverka den norska diskussionen och det gröna skiftet i landet nämnvärt, men han tror att den globala diskussionen kring energisäkerhet kommer att bli allt viktigare.
– Det är viktigt med ett grönt skifte och vi ska utveckla mycket förnybar energi, men samtidigt kommer man vilja försäkra sig om att ha olja och gas för det tryggar energisituationen i Europa, säger Olsen som tror att leverantörer som Norge kommer bli allt viktigare då rysk olja och gas inte längre efterfrågas.
Finland och EU vill bli av med det ryska energiberoendet, men hur ska det gå till? Det här vet vi nu