Rysslands invasion av Ukraina har självklart präglat stämningen också på FN-högkvarteret i New York.
Det berättar Jukka Salovaara, Finlands ständiga representant vid FN, till vardags ofta kallad Finlands FN-ambassadör.
– Många har frågat hur vi i Finland upplever kriget i Ukraina. Jag brukar svara att vi inte känner oss direkt hotade men att det väcker oro när ett stort grannland angriper en annan granne militärt.
Finlands egen historia och särskilt vinterkriget har också kommit på tal när kriget diskuterats i FN-skrapans korridorer.
– Alla känner till Finlands historia och att vi överlevt ett angrepp från Ryssland. Det är många som tycker att Ukrainas situation nu är likadan, säger Salovaara, iklädd ljusblå kostym och gul slips.
Den allmänna stämningen präglas enligt Salovaara av en oro.
– Det är oroväckande när en permanent medlem av säkerhetsrådet angriper ett annat land.
Säkerhetsrådet “tandlöst” – i praktiken omöjligt att sparka ut Ryssland
Det är uttryckligen FN:s säkerhetsråd, det kanske mest kända FN-organet med uppgiften att trygga världsfreden, som igen hamnat i rampljuset i samband med kriget.
Rådet har femton medlemmar och fem permanenta medlemmar med vetorätt i alla beslut: Kina, USA, Ryssland, Frankrike och Storbritannien.
Ryssland lade in sitt veto när säkerhetsrådet försökte fördöma invasionen av Ukraina, vilket igen väckt frågor om vilken reell makt organet har.
– Själva säkerhetsrådet är ganska tandlöst när det inte kan fatta beslut på grund av Rysslands vetorätt, erkänner Salovaara.
Samma vetorätt gör det också praktiskt taget omöjligt att utesluta Ryssland från säkerhetsrådet. Det skulle i praktiken kräva att Ryssland röstar emot sitt eget medlemskap.
– Alla beslut i medlemsfrågor sker genom en rekommendation från säkerhetsrådet, där alltså Ryssland är permanent medlem och har vetorätt.
Rysslands nästan helt isolerat då generalförsamlingen röstade
Salovaara ser det ändå som viktigt att FN visade stor enighet när generalförsamlingen den andra mars röstade igenom en resolution som fördömde invasionen och krävde ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina.
Det innebär att det internationella samfundet på bred front identifierat brottet mot folkrätten.
Rösterna föll 141-5 för resolutionen. Förutom Ryssland röstade Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea emot.
Salovaara jämför med Rysslands annektering av Krim år 2014, då 100 länder röstade för att fördöma en annektering i en liknande omröstning.
Att endast fem länder röstade med Ryssland visar hur isolerat Ryssland är också i FN-gemenskapen just nu, säger Salovaara.
– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu.
Att FN skulle vara helt tandlöst i krisen köper Salovaara inte och säger att FN också är en praktisk organisation.
– FN har varit mycket aktivt när det gäller att erbjuda humanitär hjälp och bistånd till Ukraina, till exempel gällande flyktingfrågan.
“Jag hoppas Kina skulle uppmana Ryssland att avsluta kriget”
Kinas roll i det rådande geopolitiska läget har blivit allt mer intressant. Landet har hittills fört en balansgång där man avhållit sig från att fördöma Rysslands invasion av Ukraina men inte heller öppet allierat sig med Ryssland. I stället efterlyser landet “dialog”.
USA har nyligen hävdat att Ryssland bett Kina om militärt stöd och att Kina skulle ha tackat ja. Både Kina och Ryssland har avvisat påståenden om en dylik affär.
Salovaara ser Kinas roll som betydelsefull också i ett FN-perspektiv.
– Kina har inte röstat med Ryssland, varken i säkerhetsrådet eller i generalförsamlingen, när kriget behandlats. Jag hoppas förstås att Kina tydligt skulle markera och uppmana Ryssland att avsluta kriget.
Hur sannolikt är det att Kina gör så?
– Det är en bra fråga. Själv tycker jag det ligger i Kinas intresse att FN-stadgan skulle respekteras. Det är grunden för internationella relationer och jag hoppas Kinas politik skulle utgå från det.