Kaliningrad är av största strategiska betydelse för Ryssland i Östersjöområdet och är kraftigt befäst. Den ryska Östersjöflottan har sin bas där och ryska Lukoil har oljeplattformar strax utanför kusten.
Dessutom finns där flygbaser för jaktplan, bombplan och attackhelikoptrar samt infanteri, artilleri och Iskander-M-robotar som kan utrustas med både kärn- och termobariska laddningar och kan hota åtminstone Baltikum, Polen, Tyskland och Sverige.
Ryssland stationerade stora mängder trupper i Belarus inför invasionen i Ukraina i februari. Enligt Belarus försvarsministerium var de ryska trupperna där permanent.
Det oroar nu Nato extra mycket eftersom Baltikums enda landförbindelse med Polen och det övriga Nato är via den knappt 70 kilometer breda så kallade Suwałkikorridoren mellan Belarus och det ryska Kaliningrad.
Suwałkikorridoren är en av Natos svagaste punkter och har oroat balterna och militäralliansen redan länge, men oron har ökat kraftigt efter den ryska upprustningen i Belarus och anfallet mot Ukraina.
– Alla borde vara rädda i det här läget, sa Estlands premiärminister Kaja Kallas vid EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen. Hon tillade som jämförelse att det är lika långt mellan Tallinn och Kiev som mellan Kiev och Berlin.
Efter invasionen i Ukraina har de baltiska staterna och speciellt Litauen lobbat för att Nato ska stationerna förstärkningar permanent i området.
– I de baltiska länderna är vi övertygade om att vi måste gå vidare mot ett permanent försvarsarrangemang, sa den litauiska utrikesministern Gabrielius Landsbergis nyligen.
Det baltiska försvarstänkandet har traditionellt ansett att det enda land Ryssland på allvar hyser rädsla för är USA och att amerikanska trupper på plats därför är en effektiv avskräckning.
USA beslöt redan dagarna innan Ryssland invaderade Ukraina att skicka amerikanska truppförstärkningar till Baltikum då Ryssland trappade upp spänningen.
– I dag kom den första kontingenten amerikanska förstärkningar till Lettland, konstaterade landets premiärminister Krišjānis Kariņš i Bryssel på torsdagen.
Han framhöll att det nu finns trupper från nästan alla Natoländer stationerade i Baltikum och att ett ryskt angrepp därmed skulle vara ett angrepp på hela Nato bokstavligen, inte bara i teorin, enligt Natofördragets femte paragraf.
– I dessa farliga tider är den transatlantiska enigheten och solidariteten livsviktig. Europa och Nordamerika står starka tillsammans i Nato, deklarerade generalsekreterare Jens Stoltenberg under Natotoppmötet på torsdagen.
Han svarade dock inte på frågan om toppmötet hade diskuterat en permanent truppförstärkning i Baltikum.