– Vi har ryckt närmare ett avtal än någonsin förut, försäkrade Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian förra veckan i ett samtal med sin brittiska motpart Liz Truss.
Storbritannien hade just återbetalat en gammal skuld på 530 miljoner dollar medan Iran svarade med att frige två brittiska biståndsarbetare som i åratal hade suttit i fängelse i Iran. Bägge länder förnekade att det här hade något med kärnavtalet att göra, men det var få som trodde på det.
Storbritannien och Iran undertecknade år 2015 ett internationellt avtal om Irans kärnkraftsprogram. Avtalet satte bland annat ett tak för hur mycket och hur snabbt Iran kan anrika uran för sina kärnkraftsanläggningar.
Höganrikat uran kan användas till att producera kärnvapen, men Iran har konsekvent förnekat att det har ett kärnvapenprogram. Iran försäkrar att anrikat uran används för fredliga syften, i civila forskningsreaktorer och för framställning av medicinska isotoper.
Trump förkastade avtalet
Avtalet från år 2015 gav också den Internationella Atomenergiorganisationen IAEA rätt att inspektera Irans kärnanläggningar medan Iran i gengäld fick sanktionslättnader.
President Barack Obama, som godkände avtalet för USA:s del, motiverade det med att överenskommelsen förlängde den tid som Iran behöver för att producera kärnvapen. Obama underströk att Iran utan en överenskommelse har fria händer att snabbt producera kärnstridsspetsar för missiler som det redan förfogar över.
Missilerna kan nå Europa men inte USA, vilket särskilt oroar de västeuropeiska avtalsparterna, de så kallade E3 länderna, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
USA:s nya tvivel på slutrakan kan förklaras med ett växande motstånd i kongressen
USA, Kina och Ryssland var också med om att förhandla fram avtalet, som gick om intet då Donald Trump blev president år 2017.
Trump och alla andra republikanska presidentkandidater hade lovat att riva upp avtalet, med argumentet att Obama hade gått med på alltför stora eftergifter.
Trump infriade sitt löfte år 2018, vilket genast ledde till att Iran ansåg sig ha fria händer att återuppta sitt kärnkraftsprogram.
Iran kräver garantier
Iran har länge eftertraktat sanktionslättnader, eftersom ladet har utsatts för de tyngsta, mest heltäckande sanktionerna som världen hade skådat innan Ryssland invaderade Ukraina.
Iran har lärt sig av de negativa erfarenheterna av Trump och kräver nu bindande garantier om att ett maktskifte i USA inte leder till att en nyckfull president säger upp avtalet igen.
Republikanerna har så gott som enhälligt lovat att riva upp avtalet om de vinner mellanårsvalet i höst eller presidentvalet år 2024.
Iran kräver också garantier om att sanktionerna verkligen hävs och att landet får tillgång till sina egna medel som har frysts i amerikanska och västerländska banker.
Ryssland satte käppar i hjulet
Ryssland satte överraskande käppar i hjulet för avtalet genom att förra veckan kräva bindande garantier om att de traditionellt goda handelsrelationerna med Iran inte påverkas av de nya sanktioner som infördes efter attacken mot Ukraina.
Det statliga ryska kärnenergibolaget Rosatom har varit inblandat i kärnkraftsbyggen i Iran. Rosatom levererar bland annat kärnbränsle till reaktorer i kärnanläggningen i Bushehr och Ryssland oroade sig för att dessa projekt skulle drabbas om Rosatom placeras på sanktionslistor.
USA gick inte med på några vidlyftiga löften, utan godkände endast Rysslands och Rosatoms samarbete med anläggningen i Bushehr. Detta skrevs också in i den nya avtalstexten, som enligt Tyskland nu är klar för underskrift.
Vad förklarar USA:s nya negativa inställning?
Joe Biden lovade under sin presidentvalskampanj att återuppta förhandlingarna om ett kärnavtal med Iran, vilket han prompt gjorde då han installerades som president. Förhandlingarna löpte väl och allt såg bra ut innan USA verkade göra en tvärvändning förra veckan.
– Vi är nära ett möjligt avtal, men ännu är vi inte där, konstaterade utrikesministeriets talesman Ned Price förra veckan.
– Vi förbereder oss för möjligheten att vi inte kan gå tillbaka till det gamla avtalet från år 2015. Trycket är på Iran som måste fatta beslut som kan kännas svåra, sa Price utan att förklara vad som egentligen förväntas av Iran.
Price överraskade alla med sitt uttalande eftersom president Joe Bidens förhandlingsdelegation har låtit betydligt mer optimistisk.
USA:s nya tvivel på slutrakan kan delvis förklaras med att motståndet mot ett kärnavtal har vuxit i kongressen på sistone.
Republikanerna har traditionellt varit eniga i sitt motstånd men allt fler demokrater är också mer skeptiska, kanske på grund av hårt tryck från inflytelserika israeliska och konservativa judiska intresseorganisationer, som betraktar Iran som det främsta hotet mot Israel.
Revolutionsgardet avförs från terroristlista
Många kongressledamöter anser att sanktionslättnaderna är alltför omfattande och att Irans islamiska revolutionsgarde inte borde avföras från USA:s lista över terroristorganisationer, så som avtalet föreskriver.
– Jag vidhåller att Revolutionsgardet är en terroristorganisation. Jag inser att förhandlingar ibland leder till resultat som en del av oss inte tycker om, men jag håller fast vid att det är en terroristorganisation, säger den demokratiska senatorn Ben Cardin.
Hans demokratiska kollega Chris Murphy, en tongivande utrikespolitisk röst i kongressen, stöder däremot kärnavtalet och hävdar att terroriststämpeln bara har ett symboliskt värde.
– Revolutionsgardet är den mest sanktionsdrabbade organisationen i världen, och ändå har det behållit sitt stöd över hela Mellanöstern, säger Murphy.
Murphy motiverar sitt stöd för avtalet med att han har blivit förskräckt av underrättelserapporter om hur snabbt Iran kan producera kärnvapen om inget görs.
Republikanerna har varit stenhårda i sitt motstånd mot ett avtal och senatorn Rand Paul hör till de få republikaner som ifrågasätter partikamraternas inställning.
Rand Paul sa i tisdags att det var ett misstag av Trump att dra sig ur kärnavtalet år 2018.
– Alla påstår att de inte vill att Iran skaffar sig kärnvapen. Men om du inte har någon diplomati så hur tänker du stoppa det, undrade Rand Paul.
– Jag anser att det var ett misstag att lämna avtalet eftersom vi nu befinner oss i en mycket svårare ställning än om vi skulle ha ett avtal.
Källor: AFP, Al-Monitor, ISPI, Informed Comment, The Guardian