Domen i åtalet för hets mot folkgrupp där de svarande är riksdagsledamoten Päivi Räsänen och Missionsstiftets biskop Juhana Pohjola blir en av årets viktigaste.
Räsänens läger anser att det varit en rättegång mot yttrandefrihet och den kristna religionen.
Åklagarna anser att Räsänen och Pohjola gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp och därmed överskridit gränsen för vad som skyddas av yttrandefriheten.
I den här artikeln sammanfattar vi vad det hela egentligen är fråga om.
“Hata synden, inte syndaren”
I flera årtionden har Päivi Räsänens åsikt om homosexualitet varit tydlig.
Hon har upprepade gånger sagt att hon inte dömer homosexuella personer men nog homosexuella handlingar – det vill säga, hon tycker att homosexuella ska förtränga sin sexualitiet.
Hon är en flitig användare av devisen “hata synden, inte syndaren”, som används i konservativa kristna kretsar runtom i världen.
Räsänen har bland annat sagt att homosexualitet är en “psykosexuell störning”.
Hon motiverar sina åsikter i första hand med sin tro, och försvarar sig också delvis med att hennes medicinska kunnande – Räsänen är utbildad läkare – baserar sig på föråldrad vetenskap.
Här kan du läsa mer om vad Räsänen sagt om homosexuella genom åren, sedan hon debuterade som offentlig debattör i ämnet i mitten av 90-talet.
Internationellt stöd för Räsänen
Rättegången mot Räsänen har väckt stor uppståndelse i kristna och konservativa kretsar runtom i världen.
I en intervju för amerikanska Fox News sade Räsänen att hon inte trodde man skulle bli åtalad för sin tro i Finland, som är ett demokratiskt land med yttrandefrihet.
Hon har också fått juridisk hjälp av den internationella, kristna rättsorganisationen ADF. Till Svenska Yle sade en av organisationens direktörer, Paul Coleman, som var på plats i Helsingfors, att han är bestört över att Räsänens, men än mer biskop Pohjolas, tro ifrågasattes under rättegången.
I Helsingfors tingsrätt har tiotals personer demonstrerat utanför byggnaden för att visa sitt stöd för Räsänen, men också i och utanför salen har flera, vanliga finländare stött henne.
Hon har däremot också fått stora mängder hatpost.
Domstolens motivering sätter viktigt prejudikat
I januari konstaterade Martin Scheinin, professor i mänskliga rättigheter och internationell rätt, att det viktigaste i domslutet kommer vara domstolens motivering.
Oavsett vad domen blir kommer nämligen någon att bli rejält besviken.
Utöver Pävi Räsänen kommer många kristna och yttrandefrihetsanhängare att bli bestörta av en fällande dom, medan de som anser att hon kränkt sexuella minoriteter kan tappa hakan om hon inte döms.
Men med en välformulerad motivering, där domstolen oavsett domens karaktär tydligt markerar gränserna för hur yttrandefrihet, religiös övertygelse och mänskliga rättigheter ska kunna existera sida vid sida, kan många tårar undvikas.
Tingsrättens dom meddelas den 30.3 klockan 13.