Den amerikanska presidenten Joe Bidens besök vid Natos och EU:s toppmöten i Bryssel var en uppvisning i den starka västliga sammanhållning som riktas mot Ryssland. Kriget i Ukraina har blåst nytt liv i militäralliansen och Biden visar ett helt nytt amerikanskt intresse för den transatlantiska relationen, jämfört med sin föregångare Donald Trump.
Erfarenheterna av Trumpadministrationen väcker ändå frågan om hur bestående USA:s engagemang i Europa kan vara. Det oroar inte ambassadör Klaus Korhonen, som menar att ett eventuellt framtida maktskifte i Vita huset inte kommer att ha några dramatiska följder för militäralliansen.
– Jag har arbetat här som Finlands Natoambassadör sedan början av juni 2019, så jag har följt med både Trumps presidentskap och Biden. Jag har varit förvånad över hur liten skillnaden är. USA:s militära närvaro i Europa var egentligen på högre nivå när Trump slutade än när han började, säger han.
Oklart om det faktiskt är ett nytt kallt krig
Vi träffas i den byggnad i närheten av Natos högkvarter som inrymmer många av partnerskapsländernas representationer. Här jobbar man dels med praktiska frågor som ansluter sig till Finlands partnerskap med Nato, säger Korhonen.
Men det behövs också personal för att följa med och studera militäralliansen så man får insikt i hur den fungerar och vilken slags organisation den är ur en finländsk synvinkel, påpekar han.
Hela Europas framtid förefaller att vara på spel efter att Ryssland gick till attack mot Ukraina den 24 februari.
Jag är inte helt säker på att det är rätt att säga att det nya kalla kriget har börjat.
Klaus Korhonen, Finlands Natoambassadör
På en kort tid har hårda sanktionspaket införts mot Ryssland för att isolera och bestraffa landet, Nato har med olika åtgärder förstärkt sina östra medlemsländers försvarskapacitet, och runtom i Europa växer oron i takt med att krigsbilderna från Ukraina kablas ut.
Finlands Natoambassadör är ändå tveksam till att säga att järnridån har dragits ner på nytt, och menar att det kan vara svårt att se tydligt mitt inne i en kris.
– Jag är inte helt säker på att det är rätt att säga att det nya kalla kriget har börjat. Det är också oklart vad som händer i Ryssland i framtiden, och vilket slags Ryssland vi kommer att ha i Europa och i det euroatlantiska området, säger han och fortsätter att även om det kollektiva försvaret just nu betonas inom Nato så kommer frågor som till exempel krishanteringen att ha en viktig roll i alliansens arbete också i framtiden.
President Niinistö: "Den förebyggande effekten största fördelen med ett eventuellt Natomedlemskap"
Större kunskap om Nato än om EU tidigare
När Finland utreder fördelar och nackdelar med ett eventuellt Natomedlemskap, sker det alltså i en situation där Natos roll har fått en ny innebörd, och där framtiden i Europa är mycket svår att förutse.
Så har vi då tillräckligt med kunskap att göra den egna utvärderingen? Ja, säger Korhonen, som menar att man har studerat det ända sedan 1994, då Finland anslöt sig till Natos program för partnerskap för fred.
– Vi har kunnat följa Natos utveckling och den process där Nato har fått nya medlemmar. Jag tror att vi har en ganska klar bild av vad Nato är, och jag skulle kanske säga att vi vet och förstår mycket mera om Nato än vad vi visste och förstod om den europeiska unionen 1995 när vi gick med i EU. För EU är en mycket mera komplicerad aktör, säger han.
Ukrainas kamp för mera stöd och hjälp
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj för en outtröttlig kampanj för att övertyga regeringar i Europa att det behövs mera insatser för att få slut på kriget.
Nato har ändå från första början gjort klart att man inte kommer att sända trupper till Ukraina, och man undviker alla åtgärder som kan eskalera konflikten. Betoningen ligger på att skydda de egna medlemsländerna, och att fortsätta förse Ukraina med utrustning och krigsmateriel.
Kan man säga att Nato gör tillräckligt för att få slut på kriget i Ukraina?
– Det är en stor debatt i alla Natoländer. Nato har varit mycket försiktig under den här konflikten och försökt försäkra att alliansen inte blir en deltagande part i konflikten. Det reflekterar den politiska viljan hos Natoländernas regeringar. Men man kan förstå att medborgare ifrågasätter om det görs tillräckligt.
President Zelenskyj har vädjat om en flygförbudszon, och signalerar en stor frustration. Förstår du honom?
– Absolut, man förstår hans frustration och att han vill ha mera stöd, det kan man mycket väl förstå.
Vad behövs för att få Ryssland på ett seriöst sätt till förhandlingsbordet?
– Den som vet det skulle få Nobels fredspris, det är en svår fråga. Det som Ryssland vill ha är inte Ukraina eller Ukrainas vänner villiga att ge. Ingen vill kompromettera Ukrainas suveränitet eller kompromettera Natos rätt att fatta självständiga beslut.
All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.