På fredag inleder 25 000 vårdare en två veckor lång strejk, som medför att sex sjukvårdsdistrikt avbryter den icke-brådskande vården.
Efter sitt möte på torsdagen meddelade Social- och hälsovårdsministeriet att man inlett en valberedning för att "trygga medborgarnas liv och hälsa samt garantera patientsäkerheten".
SHM anser att det finns en uppenbar risk för att patientsäkerheten äventyras, om det visar sig att de beredskapsåtgärder som den nuvarande lagstiftningen möjliggör inte räcker.
Det gäller till exempel skyddsarbete, alltså sådant arbete som utförs för att trygga människors liv och säkerhet, som ska utföras också under en strejk. Det gäller till exempel brådskande canceroperationer, jour, intensivvård och förlossningar.
– Det handlar om en tillfällig undantagslag, som på sätt och vis rentav begränsar strejkrätten, helt grundläggande rättigheter. Det innebär att statsrådet snabbt måste lämna lagförslaget till riksdagen, och riksdagen måste behandla det snabbt, innan lagen kan träda i kraft, säger SHM:s kanslichef Kirsi Varhila till Yle Uutiset.
I praktiken innebär lagen att strejkande vårdare kan tvingas på jobb om den nuvarande lagens åtgärder inte bedöms vara nog för att trygga patientsäkerheten.
Enligt Varhila kunde lagen tidigast träda i kraft om en vecka. Det verkliga behovet blir tydligt först på fredagen, då man ser om skyddsarbetet räcker för att trygga patientsäkerheten.
– Förstås hoppas vi att det ska räcka och att inga särskilda åtgärder behövs, säger Varhila.
"Arbetsgivarna har haft gott om tid på sig att förbereda"
Överläkare vid sjukvårdsdistrikten har uttryckt oro för att patientsäkerheten kan äventyras på grund av strejken.
Enligt Yles uppgifter har de lokala förhandlingarna om skyddsarbete stundvis stannat upp och enligt sjukvårdsdistrikten har man inte lyckats få in tillräckligt många vårdare på jobb för att utföra skyddsarbete.
Det ser ut som att arbetsgivarna och dessa chefsöverläkare inte har handlat i enlighet med lagen
Millariikka Rytkönen, Tehys ordförande
På torsdagskvällen meddelade Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt att också en del av den brådskande vården måste avslutas, eftersom förhandlingarna om skyddsarbete fortfarande pågår.
"Vi förhandlar fortfarande för att finna en gemensam syn på vilken den rätta volymen skyddsarbete ska vara för att vi ska kunna garantera den kritiska sjukvården också under strejken", står det i pressmeddelandet.
HUS varnar för långa köer under strejken – Esbo påverkas indirekt
Enligt chefsöverläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, Markku Mäkijärvi, kommer den brådskande vården att bli en utmaning.
Fackförbundet Tehys ordförande Millariikka Rytkönen säger å sin sida till Yle Uutiset att man har varslat om strejken för fyra veckor sedan och att arbetsgivarna har haft gott om tid på sig att förbereda sig för strejken.
– Sjukhusen har en lagstadgad skyldighet att förbereda sig bland annat för den här typen av situationer på förhand. Men det ser ut som att arbetsgivarna och dessa chefsöverläkare inte har handlat i enlighet med lagen, säger Rytkönen.
Enligt Rytkönen är patientsäkerheten äventyrad varje dag redan nu, på grund av den skriande bristen på personal.