Vårdarna i sex sjukvårdsdistrikt inledde sin strejk den första april. De första dagarna av strejken fick vårdarna utstå en del spott och spe av arbetsgivarsidan. Helsingin Sanomat skrev bland annat om hur dialyspatienter inte skulle få den tilltänka, kritiska vården i Åbo och Yle rapporterade om cancerpatienter som riskerar hamna utanför skyddsarbetet.
I ett utlåtande dementerar vårdfacken Tehy och Super flera nyheter. Facken konstaterar också att skyddsarbete har ordnats och ingens trygghet är hotad.
Tvärtom, visar det sig om man tror på uttalanden i sociala medier. På bland annat Instagram och Twitter har det under strejken spridits otaliga vittnesmål där vårdare sagt att de aldrig sett så stor bemanning på avdelningarna som under strejken.
Jag fyller snart 30 och jag är orolig för ifall jag kommer att ha råd att bilda familj i framtiden.
Man, två år på psykiatrisk jour för barn
Vad är sant och vad är inte sant, och är det så att patientsäkerheten verkligen är hotad under vårdstrejken? Svenska Yle kontaktade två vårdare som jobbar på olika jouravdelningar där det förekommer skyddsarbete.
Vårdarna vill inte gå ut med namn eftersom det förekommer olika inställningar från arbetsgivarhåll till uttalanden i media.
Större bemanning än tidigare
Det första vittnesmålet är en man som jobbat inom psykiatrisk jour för barn i två år. Han vittnar om svår underbemanning och låga löner inom vården. Han är också oroad över om han kommer att ha råd att bilda familj i framtiden.
Många byter bransch
I det andra vittnesmålet till Svenska Yle berättar en kvinna som jobbat inom jourverksamheten om hur omständigheterna inom branschen blivit sämre hela tiden. Hon tror också att hon kommer att lämna vårdbranschen om det skulle stiftas en så kallad tvångslag.
Om det nu stiftas en så kallad tvångslag så vet jag att många kommer att lämna vårdbranschen helt och hållet.
Vi räknade ut att vår enhet hade fått cirka 15 000 euro extra i tillägg – bara under december. Undrar hur stor siffran är i hela sjukvårdsdistriktet?
Vad säger ledningen?
Marja Renholm, förvaltningsöversköterska vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS svarar på Svenska Yles frågor.
Hur ställer ni er till kommentarerna om att det är fler personer på jobb nu under strejken än det är vanligtvis?
– HUS har ungefär 350 avdelningar så situationen är lite olika på olika avdelningar. Vi har fortsatt förhandlingarna om skyddsarbete varje dag och det var en överraskning hur mycket våra åsikter skiljer sig åt. Vi har fortsatt förhandlingarna och ska få mer skyddsarbete till vissa avdelningar och enheter, det är jättefint. Vi försöker hantera saken så att det skulle vara just rätt bemanning i varje skift.
Men är patientsäkerheten hotad?
– Nej inte nu. Vi följer mycket noggrant patientsäkerheten och har kommit överens att vi får förstärkning till vissa enheter. Vi har märkt att det är vissa enheter där det varit för liten bemanning i vissa skift och då gäller det som vi förhandlat i dag, att vi fått mer folk till skyddsarbetet.
Varför har man inte fått in mer personal tidigare, det känns som att man får ledningshåll är mer oroad över patientsäkerheten nu under strejken än tidigare? En vårdare sa att det är som att få en dolk i ryggen när hen hörde ledningen prata om att patientsäkerheten är hotad på grund av att vårdarna strejkar.
– Ja just det, det är ju väldigt ledsamt att höra att vi inte skulle ha varit oroliga för bemanningen i vanliga fall. Det är vi visst. Om bemanningen inte varit tillräcklig i alla skift är vi oroliga och försöker hitta personal till dem. Vi har nu förhandlat hela tiden under strejken och också före den började, så att vi skulle ha tillräckligt med personal till alla arbetsskift i alla våra enheter. Det är vi intresserade av och oroliga över nu under strejken och i vanliga fall. Vi vill alltid försäkra patientvården och att det finns tillräckligt med personal i alla arbetsskift.
– En sak som varit svår under strejken är att arbetsgivaren inte får fråga vem som kommer att strejka, så det kan ha funnits vissa tillfällen där någon person som vi inte räknade med har varit på ett skift eller att det inte har kommit någon till ett skift trots att vi har bett om det. Då kan det ha uppkommit situationer där vi inte vetat hur bemanningen i varje skift kommer att se ut.
Under vanliga förhållanden gör många vårdare dubbla skift och jobbar övertid, långa sjok och är i larmberedskap. Är patientsäkerheten hotad under de omständigheterna?
– Nej och nu vet jag inte… Vi följer ju väldigt noga övertider och följer med så att ingen jobbar för mycket. Jag vet att det finns många som bytt skift och jobbat extra, men jag vill ändå säga att det är mycket viktigt för oss att ingen jobbar så mycket att den inte orkar, att patientsäkerheten hålls och att man får bra vård när man är inlagd på sjukhus.
Ni lägger mycket pengar på dubbelskift och larmberedskapen, summan har höjts från 90 till 150 euro och förra året erbjöds vårdare 450 euro om de skulle låta bli att ta eller flytta på sin påskledighet. Kunde pengarna istället användas till att höja vårdarnas antal och förbättra villkoren?
– Det är en jättebra fråga och vi försöker jobba på det där, att vi skulle ha personal som mår bra i arbetet och att arbetsförhållandena är bra. Vi har ju inte haft normal verksamhet sedan början av coronan och vi har fortfarande många coronapatienter inlagda. I början av året hade vi hundra personer på vårt sjukhus. Det är jätteviktigt och vi har nog försökt och gjort saker för att situationen ska ändra. Vi fick ju en jättestor summa för det här året och har höjt lönerna för 7 000 personer, mest sjukskötare, i mitten av mars.
Tycker du att vårdare får en tillräckligt stor lön?
– Vi är inte med i de här förhandlingarna som förhandlingspartner. Jag hoppas det blir ett avtal så fort som möjligt.
Men du vill inte kommentera på om HUS betalar tillräckligt stora löner åt sina vårdare?
– Som jag sa så deltar inte HUS i de här förhandlingarna om löner.