Mellan 4 och 14 april ordnar Borgå stads ungdomstjänster evenemanget Choices – ditt eget val! om rusmedel. I år riktar man sig särskilt till elever i årskurs 6 och deras vårdnadshavare.
Samtidigt har östnyländska skolor i olika sammanhang diskuterat resultaten om elevers inställning till och användning av rusmedel på basis av enkäten Hälsa i skolan som Institutet för hälsa och välfärd gjorde våren 2021.
Så här sammanfattar rektorerna Johannes Nygren i Lyceiparkens skola och Carola Wiksten i Strömborgska skolan samt servicechef Jaana Iivonen i Lovisa läget i Östnyland.
– På det stora hela, om man drar linjerna riktigt raka, kommer man på lång sikt fram till att alkoholanvändningen har minskat en aning och att attityderna till att vara berusad på grund av alkohol har ändrat lite sedan förr. Den är inte nära noll men användningen av alkohol i sig har minskat, säger Johannes Nygren.
Nygren bekräftar samtidigt att det tyvärr finns tecken på att elever använt alkohol under skoltid, något lärarkåren inte har stött på tidigare år.
Undersökningen Hälsa i skolan gjordes med årskurserna 4 och 5 samt 8 och 9. Enligt Carola Wiksten har inget förändrats i de yngre åldersgrupperna jämfört med tidigare undersökningar.
– Men när det gäller åttor och nior hade vi nog en alldeles för liberal syn på alkoholanvändning. Det är många elever som anmäler att de regelbundet är berusade. Det är vi oroliga för i vår skola, säger Wiksten.
För Strömborgska skolan är det här en ökning i jämförelse med tidigare år och den nationella trenden som går i motsatt riktning.
Både Nygren och Wiksten framhåller att resultatens tillförlitlighet inte nödvändigtvis är den största, men att den kan påvisa attityd- och beteendeförändringar inom en viss tidsrymd.
– I Lovisa har inställningen till att dricka för att bli berusad minskat betydligt jämfört med skolhälsoenkäten 2019, säger Jaana Iivonen, servicechef för tjänster för barn och ungdomar.
Andelen elever i årskurs 8 och 9 som dricker sig berusade minst en gång i månaden 8 procent, mot 15,7 procent 2019. Resultatet från enkäten 2010 visade hela 25,5 procent.
– Det här är första gången vi är under hela landets medeltal på 8,9 procent, säger Iivonen.
Iivonen tror att orsaken inte nödvändigt ligger i år av nationella och lokala kampanjer mot alkoholmissbruk, utan att det helt enkelt inte längre upplevs som trendigt eller coolt.
– Men det är sant att cannabis kanske tagit en del av alkoholens position och det är inte så bra, säger Iivonen.
Alla sjätteklassare i Borgå får lära sig om alkohol och droger: "Jag vill inte testa sådana grejer"
Liberalare syn på lätta droger
Det som väckte mest uppmärksamhet i undersökningen Hälsa i skolan var både inställningen och användandet av cannabis.
– Vi har haft den här samma diskussionen i fem år och man kan se utifrån diskussionerna hur den har ändrats, säger Nygren.
Inställningen till lätta droger har förändrats mot det mer liberala i bägge skolor.
– Inställningen till droger och lätta droger har liberaliserats ganska ordentligt jämfört med tidigare år. Eleverna säger själva att det är lättare att få tag på det i Borgå än alkohol, även om det inte är svårt att få tag på alkohol heller, säger Nygren.
– Det är nog samma sak hos oss att inställningen är väldigt liberal och verkligt många vet var man får tag på cannabis om man behöver. Det är oroväckande att det rör sig helt tydligt i staden, säger Wiksten.
Enligt Wiksten vet elever att lätta droger kan beställas via sociala medier och kan till och med namnge kontakter.
– De som har uppgett att de har använt har ökat och Borgås resultat är ganska högt. Men om man ser på procentandelen jämfört med hela landets resultat så är vi tack och lov inte riktigt där ännu, säger Nygren.
Rektorerna betonar att det ofta handlar om ett fåtal elever som rör sig i kretsar där det till exempel förekommer droger. Däremot kan de som känner till vad det handlar om och vem som är involverade vara desto fler.
Nygren sammanfattar inställningen till lätta droger att ju mer bekanta ungdomar blir med olika rusmedel desto lättare är steget att pröva med en inställning att det ju inte är så farligt ändå.
– I tron att "många" använder det, kan man lockas till att pröva om någon i kompiskretsen blir bjuden på cannabis, så tycker man att om den kan så varför kan inte jag också testa, säger Nygren.
Resultatet från enkäten Hälsa i skolan visar att situationen i Lovisa är ungefär likadan som på annat håll i regionen.
– Om man tänker på antalet som har provat cannabis minst två gånger i årskurs 8 och 9 så är de 6 procent i Lovisa. Det är 7,9 procent i Borgå och 6,5 i Sibbo så vi ligger i mitten om man ser på hela östra Nyland, säger Jaana Iivonen.
Resultatet är det samma, alltså sex procent, om frågan avser bruk av cannabis under den senaste månaden. Knappa hälften av eleverna uppger att de känner någon eller vet hur man får tag på droger i Lovisa.
– Det är inte bara det att man skaffar det av någon person utan det kommer med den mörka sidan av internet och den vägen beställer man en ganska stor del av drogerna, säger Iivonen.
Eftersom enkäten saknar öppna frågor framkommer inte orsaker till elevernas attityder eller beteenden.
Tobak och snus är rätt vanliga
I Lyceiparkens skola konstaterar rektor Johannes Nygren att tobaksrökning i sig har minskat, men ersatts av e-cigaretter och snuset har kommit tillbaka efter pandemin och stängda gränser.
– Där märker man nog en jättestor skillnad mot under pandemin när alla gränser var stängda så såg man nog färre saker och nu när det är öppet har det ökat igen, säger Nygren.
Carola Wiksten upplever inte att tobaksrökningen skulle ha minskat i Strömborgska skolan utan finns i lika stor utsträckning vid sidan om snus och de allt mer populära e-cigaretterna.
Tobakens popularitet har varit hög i tidigare undersökningar bland elever i Lovisa och Jaana Iivonen bekräftar att resultatet fortfarande visar stor en användning, men minskar samtidigt efter hand.
– Många åttonde- och niondeklassare använder någon sorts tobaksprodukt dagligen, och där ingår också e-cigaretter. Enkäten visar 9 procent, lite högre än landets medeltal på 7,6. I Sibbo och Borgå ligger det kring 7 procent, säger Iivonen.
I likhet med läget i Lyceiparkens skola i Borgå har den dagliga användningen av snus minskat markant sedan 2019, från 7,7 procent till 2,4.
Prata om rusmedel med låga trösklar
Vid Borgå stads ungdomstjänsters evenemang Choices – Ditt eget val! behandlas den ungas egna val gällande rusmedel. Eleverna får se en kort video, som handlar om en fest som ordnas av ett litet kompisgäng.
I slutet av evenemanget ombeds de unga att skriva ner anonyma meddelanden eller frågor till sina vårdnadshavare om rusmedel och evenemangets tema. De här läses sedan upp för föräldrarna på ett föräldramöte tisdagen den 26 april.
– Stadens ungdomstjänster är en samarbetspartner och är här veckovis, men vi har inte något gemensamt explicit kring det här temat i skolan under rusmedelsveckan, säger Nygren.
Rektorerna Carola Wiksten och Johannes Nygren medger att det kan vara svårt att veta när och hur skolan ska prata och informera om rusmedel till barn och unga.
– I januari har vi en förebyggande rusmedelsdiskussion som vi alltid kör med åttorna tillsammans med föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT, säger Nygren.
Diskussionerna kan sedan ge uppslag till sådant som tas på följande föräldramöte.
När temat tas upp strävar skolorna efter att synkronisera med hälsokunskapen i de olika årskurserna och experter bokas efter behov.
– I hälsokunskapen tar man till exempel upp blandmissbruk och hur farligt det är att blanda mediciner. De har ju ingen blekblå aning om vad dom gör om de tar mammas eller pappas mediciner och börjar blanda med någonting, säger Wiksten.
En återkommande diskussion Wiksten för med skolelever rör e-cigaretter och vilka vägar de når eleverna.
– De kan ha fått dem via nätet och vet inte riktigt vem som handlat dem och vilka vägar de har kommit. Ibland är det e-cigarretter som är starkare än de som säljs i affärer i Finland, och de vet inte vad de innehåller, säger Wiksten.
Skoleleverna litar på att de elektroniska cigaretterna är ofarliga eftersom de doftar och smakar blåbär, vanilj eller mynta.
– De är ganska orädda att prova på, om vi säger så här.
I Strömborgska skolan ordnades ett föräldramöte för en dryg vecka sedan med en föreläsare från Hem och skola. Tillställningen var uppdelad med ett möte för föräldrar till årskurs 1–6 och ett för årskurs 7–9.
– Hennes bud att var att man ska börja prata om rusmedel väldigt tidigt för det är riktigt små barn som kommer i kontakt med rusmedel på olika sätt, till exempel någon som dricker öl ute på staden eller mamma och pappa dricker ett glas till middagen. Hon tyckte att det är för sent att prata om rusmedel när man kommer till årskurs 4–6, säger Wiksten.
Wiksten återger en anekdot om det sjuåriga barnet som undrar varför polisen stannar bilen och ber föräldern blåsa i ett rör.
– Man borde avdramatisera alkoholen och vara sträng med att det inte hör till barn eller ungdomar och att det inte lovlig förrän man fyllt 18 år. Men det skulle vara viktigt att kunna diskutera de här frågorna öppet. Saklig information och kunskap enligt barnens nivå och kunskap, säger Wiksten.
Jaana Iivonen i Lovisa instämmer i behovet av att närma sig eleverna med information om rusmedel åtminstone redan i årskurs 6.
– För sedan när de börjar sjuan flyttar de kanske från en mindre byskola till en större skola i centrum och finns kanske vilja eller behovet av att visa sig mogen och modig och då vill man kanske prova olika ämnen bara för att visa att man vågar, säger Iivonen.
Johannes Nygren ser också ett samband mellan elevers åsikter och den aktuella samhällsutvecklingen. Om den allmänna diskussionen på politikerhåll är liberal avspeglas det också i ungdomars inställning i synnerhet till de lätta drogerna.
Hur närmar man sig temat som bästa möjliga sätt?
– Föräldrarnas inställning och attityder är ju a och o för barnets fortsatta attityder och åsikter och ju yngre de är desto viktigare är föräldrarnas roll och åsikt i den här frågan också, säger Nygren.
– Jag tänker mig en öppen dialog och diskussion med hemmen och skolan för vi behöver alla jobba med det på varsitt håll. En stor del av det som hör ihop med rusmedel hör ihop med fritiden, men nog ser vi användningen i skolan också. Nästan dagligen tar vi fast någon för snusande eller tobaksrökning, säger Wiksten.
Bägge rektorer anser att man ska vara öppen och gå ut med den informationen som till exempel femte till niondeklassare kan ta emot och med en klarhet vad det handlar om.