Det senaste avsnittet av podden My och Anka är panka handlar om hudvård. Hur du får en billig men ändå bra hudvård, närmare bestämt.
Det finns massor med olika krämer, salvor och serum. Vissa ska användas på natten medan andra är ämnade för dagen. Vissa ska bara användas runt ögonen medan andra riktar in sig på området runt munnen.
Ordet hudvårdsrutin är något det pratats mycket om. Från K-Beauty (koreansk hudvård) har en hudvårdsrutin på tio steg blivit populär.
Det är inte konstigt att vi vill ta hand om huden – det har vi gjort på olika sätt i flera hundra år redan, men det betyder ändå inte att vi verkligen gör det på bästa sätt.
Hudexperten Johanna Gillbro som även skrivit boken Hudbibeln, tror inte på en hudvård med flera olika steg.
– Många olika produkter är inget som är positivt för huden. Det handlar om att man kan sälja mer produkter tillsammans och få bättre marginal på det. Så skulle jag iallafall säga, det är min åsikt, säger hon.
Att använda flera olika produkter kan istället leda till problem.
– En produkt innehåller ofta 30-50 ingredienser. Använder du flera olika produkter har du kanske 500 ingredienser på huden.
Det här innebär att det finns mycket mer som din hud kan reagera på i form av konserveringsmedel, parfym och annat.
Vi lägger gärna pengar på hudvård
Så varför finns då alla de här produkterna om de inte är bra för oss? Jo, för att vi är väldigt intresserade av hudvård och villiga att spendera pengar på den, samtidigt som vi inte förstår hur vi ska läsa ingredienslistan på produkterna.
– I och med att kosmetikbranschen inte är så reglerad som den kanske borde vara kan vem som helst tjäna pengar på hudvårdsprodukter, säger Johanna.
De flesta hudvårdsprodukter i dag har en väldigt lång hållbarhet och produkterna ska kunna hållas i lager i tre år.
– Det gör att det är billigt att producera och sedan tar man en hög marginal, säger Johanna.
All marknadsföring är inte sann
Tillverkarna kan också komma undan med att säga saker som egentligen inte stämmer.
– Ta serum till exempel. Jag vet inte hur många gånger jag läst att ifall du lägger ett serum så tränger ämnena ner i huden bättre. Det där stämmer inte, det finns inga belägg för det där överhuvudtaget.
Orsaken till varför tillverkaren ändå får säga så, är för att det ändå inte är helt falskt.
Det finns nämligen ett ämne som ofta används inom hudvård, och det är en penetrationshöjare som heter propylenglukol. Den får alltså ämnen att penetrera lättare.
– Det här ämnet har man ofta i serum, men man har det också ofta i krämer, så det behöver absolut inte vara ett serum för att den här ingrediensen ska användas.
Hur viktigt är det att du först äter köttbullen, sedan pastan och därefter ketchupen?
Johanna Gillbro
Ett serum kanske känns effektivt eftersom det ofta kostar mer och har en finare flaska, men det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att det skulle gå in i huden bättre.
Johanna har en liknelse för lager på lager-effekten, som kanske får oss att förstå lite bättre.
– Hur viktigt är det att du först äter köttbullen, sedan pastan och därefter ketchupen? Är det viktigt för att det ska komma in i tarmslemhinnan? Nej, det är det inte. Man måste på något sätt bryta ner det här för att slå hål på alla myter, för det finns så otroligt många myter inom den här industrin.
Ingredienser används för marknadsföring – inte hudens hälsa
Johanna berättar att många produkter också använder sig av så kallade story ingredients, som egentligen bara är där för att göra produkten dyrare. Det kan vara allt från diamantpulver till olika botaniska extrakt utan bevisad effekt.
Tillverkarna väljer till exempel en planta eller blomma de vill förknippa effekten med. Vill de få folk att tro att man får slätare hud kanske de lägger till persikoextrakt.
– Jag jobbade med en forskning för ett hudvårdsbolag där vi hade en ingrediens som fungerade väldigt bra, men man ville ändå stoppa i ett extrakt från ett afrikanskt träd som heter baobabträd, som inte hade visat någon effekt, berättar Johanna.
Anledningen till det här var att det handlade om en produkt för män, och baobabträdet ser väldigt maskulint ut.
– Det var ett typiskt fall där man vill använda något som ger en metafor till den effekt men vill marknadsföra produkten med.
Vi borde ifrågasätta mera
Johanna säger att det här är väldigt vanligt inom hudvårdsindustrin. Man lyfter alltså fram en ingrediens man inte alls har vetenskapligt belägg för, bara för att blomman eller plantan har rätt färg eller ser slät ut.
– Här handlar det om konsumentmakt tänker jag. Det hade varit fantastiskt om vi började ifrågasätta mer och efterfråga mer kliniska data, säger Johanna.
Du kan ganska enkelt syna din produkt som du har hemma för att se ifall den innehåller sådana ämnen. Titta bara på vilken ingrediens som marknadsför produkten och titta sedan på ingredienslistan.
– Ofta finns där ingredienser som ger effekt. Det kan vara till exempel niacinamid, retinol eller vitamin C. Men då är det ju de som egentligen ger effekten som utlovas.
Så här hittar du hudvänliga produkter
Hurdana produkter borde vi då satsa på? Johannas råd är att leta efter så minimalistiska produkter som möjligt.
Det är svårt att läsa av en ingredienslista och Johanna hoppas det i framtiden utvecklas appar som gör det enklare. Tills dess får vi ändå försöka klara av det själva.
En liten genväg kan du ändå ta. Allt i din produkt, som är över en procent, måste stå på ingredienslistan i tur och ordning. Därför kommer nästan alltid vatten först eftersom en hudkräm oftast innehåller mest vatten.
Sedan kan du titta vad följande ämnen på listan är.
– Är de aktiva ämnena mycket längre ner än konserveringsmedel till exempel, ja då kan man fundera på om det här verkligen en produkt som har fokus på min hud, eller bara på produktens bästa?
Alltså, hjälper ämnena dig eller skapar de till exempel längre hållbarhet för produkten?
Johanna har en till liknelse för att få oss förstå det där med konserveringsmedel. Hon jämför en hudkräm med en burk crème fraiche. Båda innehåller ungefär lika mycket vätska.
– Vad skulle hända om vi är där och petar varje dag och ställer den i rumstemperatur på bordet? Vi skulle såklart få en stor mögeltillväxt, men det händer inte i våra hudvårdsprodukter.
Anledningen är konserveringsmedel och tillsatser som inte är där för hudens bästa.
– Huden behöver det som är bra för huden och inte alla de här tillsatserna som också lätt kan penetrera ner och orsaka en allergisk reaktion eller irritation.
Leta efter fuktbindare och hudegna ämnen
Finns det då några ämnen du alltid borde hålla utkik efter – ämnen som verkligen fungerar? Tyvärr är det inte riktigt så enkelt eftersom det till stor del beror på hurdan hud du har.
Det viktigaste för huden, speciellt i våra klimat, är ändå så kallade fuktbindare. De vanligaste är glycerin och karbamid.
Det är också viktigt att jobba med rätt oljor.
– Det har varit en stor trend där man sett mycket naturlig och ekologisk hudvård. Samtidigt ser man mycket reaktioner när det gäller användandet av de här produkterna, säger Johanna.
Orsaken till det här är antagligen för att ämnena som används inte är naturliga för huden.
– Huden producerar en jättefin komposition av ämnen helt själv. Det är fetter såsom ceramid, kolesterol, fria fettsyror och även egna fuktbindare. Därför är det viktigt att man letar efter de hudegna ingredienserna som huden är van vid.
Johanna säger att huden inte är van vid exempelvis olivolja eller botaniska extrakt. Det här är speciellt viktigt om man har känslig hud. Då ska man akta sig för att gå loss på naturliga oljor eftersom de kan framkalla en reaktion.
Istället kan du hålla utkik efter ämnen som vitamin C, A och E samt niacidamid som bland annat stärker hudbarriären och kan göra huden jämnare – och så klart fuktbindarna glycerin och karbamid.
Ät morötter så mår huden bättre
Det är också viktigt att äta hälsosamt. Johanna säger att studier i Holland visar att de som äter mycket frukt och grönt har färre rynkor än de som mest äter kött.
Vitaminer är också viktiga för vår hud, speciellt vitamin C och A. Zink, kalcium och magnesium behövs också. Det här kan du få i dig med hjälp av tabletter, men så klart också direkt från maten.
– Byggestenen till vitamin A är betakaroten som du kan få i morötter och mango, säger Johanna.
Lyssna på podden My och Anka är panka så får du veta mer om hudvård, bland annat varför den trendiga hyaluronsyran egentligen är helt onödig i våra hudvårdsprodukter.