Idrotts- och motionsverksamheten i Åbo står inför betydliga förändringar. Under de kommande åren måste Åbopolitikerna fatta beslut om vad man vill göra med ålderstigna idrottsplatser på olika håll i staden.
Åbo stadsfullmäktige godkände på måndagen enhälligt en övergripande framtidsplan för stadens idrottsplatsnätverk. Framtidsplanen innehåller inga konkreta beslut i nuläget, utan målar upp riktlinjer för framtidens beslutsfattande.
I en översikt som fullmäktige tog del av, presenterar tjänstemän från stadens idrottstjänster och lokalitetstjänster en lista på centrala idrottsplatser i Åbo som börjar vara i dåligt skick. På listan finns bland annat fotbollshallen och ishallen i Impivaara, Samppalinna bollhall samt Kuppis idrottshall.
Enligt tjänstemännen måste irottsplatserna som nått slutet på sin livscykel antingen renoveras eller ersättas med nya byggnader inom 3–10 år. Investeringsbehovet är stort och det kommer behövas ersättande lokaler under renoverings- eller byggprocessen.
En central fråga är vem som ska äga idrottsplatserna i Åbo i framtiden.
I den framtidsplan som stadsfullmäktige godkände på måndagen framgår det att sådana idrottsplatser som används för självständig motionsverksamhet, till exempel simhallar och konstisbanor, i första hand ska byggas och upprätthållas av staden. Detsamma gäller idrottsplatser som finns i anslutning till skolor.
Övriga idrottsplatser ska däremot i första hand byggas av privata aktörer. Enligt framtidsplanen skulle staden bygga en idrottsanläggning endast om det inte finns privata aktörer som är intresserade av projektet.
Svenska folkpartiets fullmäktigeledamot Nicke Wulff, säger att staden lär bli tvungen att förbinda sig till att använda privata motionsanläggningar om man vill att kommersiella aktörer över huvud taget ska ha intresse att bygga sådana. Det skulle vara svårt för ett hallbolag att bedriva en lönsam verksamhet med kunder endast på eftermiddagar, kvällar och veckoslut.
– Det finns ingen business i att bygga privata motionsanläggningar och hallar om man inte får uthyrt också dagstid, och det är där som skolorna och daghemmen kommer in. Vi måste vara beredda att hyra in oss i de privata anläggningarna och den vägen blir det ju ett relativt direkt stöd från staden till de bolag som bygger anläggningarna, säger Wulff.
Nya sätt att stödja föreningar
Samtidigt som idrottsanläggningarna i högre grad skulle övergå till privat ägo, skulle också Åbo stads stödsystem för idrott och motion reformeras. Tjänstemännen som lagt fram framtidsplanen för stadsfullmäktige räknar med att det skulle bli dyrare för idrottsföreningarna att ha verksamhet i privatägda lokaler än i kommunala lokaler, och föreslår därför att staden inrättar nya former av stöd till motionsverksamhet.
Enligt planen skulle Åbobor i åldern 7–19 år tilldelas en så kallad hobbysedel som de kunde använda som betalning för sådan idrotts- och motionsverksamhet som sker i en förening. I visionen skulle stadens stödpengar alltså gå via den enskilda motionären till idrottsföreningen. Motionsverksamhet för barn under 7 år skulle fortsättningsvis kunna ske gratis i stadens lokaler, enligt planen.
Utöver detta skulle staden betala ut understöd till idrottsföreningar som de skulle få använda till hyror i privata lokaler. Detta understöd skulle gälla verksamhet för personer under 20 år.
Enligt den plan som stadsfullmäktige godkände är målet att kostnaderna för motionärerna inte ökar i samband med förändringarna. Nicke Wulff är ändå skeptisk. Han tror att det kan bli svårt att skapa ett fungerande system för de så kallade hobbysedlarna eftersom det finns så många olika grenar och motionsformer.
– Är kostnaderna desamma för alla hobbyer? Fältet är spretigt och alla barn ska ändå ha rätt att ha sin egen hobby. Vi ska inte styra bort någon från sin hobby och tycka att alla ska börja spela hockey eller fotboll.