Sedan mitten av 1970-talet har energiproduktionen varit en viktig del av Kristinestads industri. Pohjolan voimas kolkraftverk inledde sin verksamhet 1974 och fortsatte producera el fram till 2015, då kraftverket lades ner på grund av olönsamhet.
Under 2010-talet började staden också satsa allt mer på vindkraft och då man ser till produktionskapaciteten är Kristinestad idag bland de tio främsta vindkraftskommunerna i Finland.
Men nu är det dags att satsa på ny sorts energiproduktion.
– Vi har hållit på långt över tio år med vindkraften här i Kristinestad och vi börjar vara ganska till vägs ände med hur mycket som kan byggas här och det naturliga valet faller då på solenergin, konstaterar stadsfullmäktiges ordförande Henrik Antfolk.
– Det är en del av en långsiktig strategi att Kristinestad ska vara en energiproducerande kommun också i framtiden.
Staden har ett 170 hektar stort område som bolaget Kristinestads solpark vill arrendera. Där är det tänkt att en solpark med en totaleffekt på 100 MW ska byggas inom kort.
Enligt Antfolk lämpar sig Kristinestad ypperligt även för solparker.
– Vi har förutsättningarna för den här energiproduktionen i och med att vi har ett stort ställverk här, vi har elgatorna och Fingrids stamnät. Det är det som är förutsättningen för de här parkerna. Ellinjedragningarna blir inte så långa, vilket blir billigare för projektören. Vi är väldigt på rätt ställe just nu.
Det finns redan ett avtalsutkast på arrende och tekniska nämnden får på sitt nästa möte ta ställning till ett föravtal med bolaget.
Stor investering
Kristinestads solpark räknar med att investeringskostnaderna ligger i 70 miljonersklassen och enligt Antfolk är det mycket sannolikt att solparken blir av.
För Kristinestad skulle solparken betyda mycket så väl i arrendepengar, skattepengar och givetvis även i jobb.
– Nog är det en hel del årsverken bara under byggnadsskedet i och med att det är 170 hektar som man siktar på. Sedan kan vi också hoppas på cirka tio jobb för underhållsarbete.
När kan man börja bygga parken?
– Det är svårt att säga, men nog kommer det att ske under det här året om allting går som det ska. Vi ska ta i beaktande att byggandet av solparker är nytt i Finland och det är den första också här i Kristinestad som man får ta ställning till.
Tanken är att parken kunde börja producera el redan 2024.
Vindkraften starkt kopplad till vätgasanläggningen
Solparksplanerna är redan långtgångna, men planerna på en vätgasanläggning är ännu i sin vagga. Men om den skulle realiseras skulle det vara fråga om en dubbelt så stor investering.
Kapitalförvaltaren Prime Capital har planer att investera 150 miljoner euro på en vätgasanläggning med 100 MW elektorlyskapacitet i Kristinestad.
– Projektören Prime Capital kommer att ha ett nära samarbete med CPC Finland, utan deras vindparker skulle inte det här vara en möjlig diskussion, konstaterar Henrik Antfolk.
CPC Finlands vindkraftpark Lakiakangas 3 i Kristinestad och Storå producerar redan el och i Lappfjärd pågår ett vindkraftsprojekt på 39 vindkraftverk.
Dessutom har bolaget på gång en vindkraftpark mellan Lappfjärd och Tjöck där man planerar 23 turbiner. Men Åbacks vindkraftverk har mött på motstånd.
Planläggningssektionen föreslog i mitten av mars att behandlingen av detaljplanen för vindkraftparken skulle återremitteras och uppmanade att göra ett nytt planförslag med högst nio turbiner.
Men sedan lanserades planerna på vätgasanläggningen och CPC Finlands vd Erik Trast konstaterade då till tidningen Sydösterbotten att det behövs ungefär 400 MW el för att driva en vätgasanläggning med 100 MW elektrolyskapacitet.
Då valde stadsstyrelsen snabbt att ta över behandlingen av detaljplanen för att inte gå miste om en stor investering.
– Man ska ta i beaktande att man väldigt sällan i Kristinestad lyfter ett ärende. Man måste bara konstatera att styrelsen tog det i beaktande att det är en 150 miljoner euros investering och jobb på kommande, säger Antfolk.
– Vi har också starka uttalanden från regeringen att vi ska gå bort från energiberoende och ha en självförsörjningsberedskap här i Finland. Det måste vi också ta i beaktande här i kommunerna.
Kom de här planerna på en vätgasanläggning till för att få resa fler turbiner i Åback vindkraftpark eller är man på riktigt seriösa med planerna?
– Nog är man seriösa med vätgasplanerna. En lampa behöver en viss mängd ström för att lysa. Det här är inte annorlunda heller. Det krävs 400 MW ström för att producera 100 MW vätgas. Då behövs det också vara en viss mängd produktion, konstaterar Antfolk.
Vätgasanläggning kunde generera ett tjugotal jobb
Vätgasanläggningen kunde byggas vid gamla kolkraftverksområdet på Björnön, antingen på det område som ägs av Pohjolan Voima eller på stadens mark. Tanken är att anläggningen skulle producera fossilfri vätgas och då behövs tillgång till vatten och förnybar energi.
Vätgasanläggningen skulle behöva 25-30 anställda för produktionen och under byggnadsskedet skulle det behövas mycket fler.
– Jag ser mycket positivt på det här. Det finns förutsättningar i Kristinestad nu för stora industrier att etablera sig här. Vi har jobbat väldigt länge för de här sakerna, men de är realistiska nu.
– Vi har haft lite motvind under årens lopp, men det är tack vare vindkraftens expansion i Kristinestad som det här är möjligt. Så nog är det roligt när det börjar bli riktiga resultat och det finns möjligheter till nya jobb. Vi och hela Österbotten behöver dylika saker och jobb.
Tidningen Sydösterbotten var först med nyheten om solparks- och vätgasplanerna i Kristinestad.