Start
Artikeln är över 2 år gammal

Positiv psykologi i Gerby skola: "Vi funderar på vad som fungerar och tar fasta på styrkor"

Under skoldagen hinner det hända många saker. I Gerby skola i Vasa jobbar årskurs 2a med positiv psykologi, viket syns i allt från konfliktlösning, undervisning till att stå i matkön.

En skolelev vid sin pulpet.
Klass 2b i Gerby skola jobbar med styrkor. Wilda Partanen vill bli bättre på styrkan självkontroll. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

På tavlan längst framme i klassen står det "Kl 11.15 Styrkor". Klass 2a har precis ätit lunch och är fulltankade med energi för att jobba med frågor om styrkor och relationer.

Eleverna tar fram sina styrkehäften och placerar de 24 färgglada styrkekorten framför sig. De ska välja ut fyra styrkor som symboliserar god vänskap. Sedan ska de motivera hur styrkorna syns i goda relationer.

Wilda Partanen har valt ut vänlighet, humor, rättvis och kärleksfull. Följande uppgift för eleverna är att välja en av styrkorna att fokusera på under dagen. Wilda väljer kärleksfull.

– Jag tycker om att vara snäll, förklarar Wilda valet av styrka.

Undervisning i ett klassrum.
Wilda Partanen, Axel Wiklund och deras lärare Paulina Nord-Karlström gillar att jobba med styrkor. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Bredvid Wilda sitter Axel Wiklund. Axel har valt humor som dagens styrka.

– Jag tycker om att göra andra glada, säger han.

Klassen har jobbat med styrkor och positiv psykologi sedan årskurs ett. Först handlar det om att lära känna olika styrkor, varefter arbetet med styrkorna kan bli mera analyserande och djupgående.

24 olika styrkor

På klassrumsväggen är styrkorna uppradade. De är kärleksfull, samarbetar bra, hoppfull, ödmjuk, rättvis, eftertänksam, social, har perspektiv, entusiastisk, har självkontroll, tacksam, en god ledare, andlig, kreativ, modig, vänlig, nyfiken, uthållig, uppskattar fint och stort, förlåtande, humoristisk, har omdöme, ärlig och ivrig att lära mig.

– Istället för att fundera på vad det inte är som fungerar, funderar vi på vad det är som fungerar. Vi tar fasta på det som fungerar och använder det som redskap för att förstärka det som inte fungerar, berättar Tove Backman som också är klasslärare i årskurs två.

Vägg i skolklass med styrkor på väggen.
Styrkorna hänger på väggen i klassrummet. Styrkorna baserar sig på VIA Institute on Characters klassificering. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Backman understryker att ingen styrka är viktigare än någon annan. Alla styrkor finns hos eleverna, men i olika grad.

– Om vi tar ärlighet som exempel, så kan vi vara olika bra på det. Vi brukar tala med eleverna om att styrkor är lite som muskler. Ju mer man övar desto bättre blir man, men man kan också bli för ärlig. Så det gäller att hitta balans, säger Backman.

Av de 24 styrkor som finns är självkontroll en av de mest utmanande.

– Självkontroll är den muskeln som får mest träningsverk när man övar, speciellt för de yngsta eleverna. Den styrkan är svårast och vi jobbar med den mycket här i skolan, säger Nord-Karlström.

Ett skolhäfte med text.
Eleverna ska också motivera varför de väljer olika styrkor och vad de betyder för dem. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Styrkor stärker för framtiden

Styrkorna och den positiva psykologin finns med i allt från undervisning i gymnastik till matematik. Har det blivit tjafs under rasten pratar man om vilka styrkor som behövs för att lösa konflikten.

Fördelarna är många.

Man får ett mentalt gummiband som inte går av

Tove Backman, klasslärare

– Människor som känner till sina styrkor kan använda de som redskap för att ta sig framåt. Skolan är inte bara en plats där man lär sig ämnen, utan också en skattkista för god interaktion människor emellan, säger Nord-Karlström.

I en tid där många människor, såväl unga som äldre, mår dåligt visar forskning på att positiv psykologi utrustar eleverna med ett språk för känslorna.

– Man får ett mentalt gummiband som inte går av. När man möter motstånd går man inte sönder, utan kan tänka "okej, nu är det så här, det känns jobbigt, men jag klarar av det – känslan går förbi, jag måste ta tag i humorn som är min styrka", beskriver Backman.

Två klasslärare vid en klasstavla.
Paulina Nord-Karlström och Tove Backman är klasslärare för varsin tvåa vid Gerby skola och jobbar dagligen med positiv psykologi. De har båda gått Folkhälsans utbildning. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Positiv psykologi kan låta lättsamt, men Nord-Karlström understryker djupet i arbetssättet.

– Det handlar inte om att man går runt och ler hela tiden. Det handlar om att vi styrkearbetet stärker elevens karaktär och ger kraft att möta olika motgångar och hinder i livet.

– Och på det viset ökar välbefinnande i det egna livet, ja – det här är viktigt, fyller Backman i.

En lärarinna vid en klasstavla.
Styrkorna finns också framme på klasstavlan. Lärarna påminner om att styrkor går att öva upp. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Medkänsla och glädje

I utvecklingssamtal som görs tillsammans med föräldrar och elever diskuteras också styrkor. Det ökar elevernas delaktighet och insikt i den egna skolvardagen.

Skolklass med sin lärare.
Paulina Nord-Karlström beskriver sin klass 2a med styrkorna sociala, eftertänksamma, sammarbetar bra, kärleksfulla, rättvisa, vänliga, nyfikna, ivriga att lära sig och kreativa. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Medkänsla och glädje är också två viktiga hörnstenar av den positiva psykologin.

– Det handlar om ett öppet mindset och viljan att lära sig, hur man gör om det blir låsningar och hur man kommer ur dem, berättar Backman.

"Jag känner på mig att jag har denna styrka"

Längst bak i klassen har Vincent Wester samlat ihop sina kort och valt vänlighet som styrkan han vill fokusera på under dagen. Han kommer ihåg att styrkor också diskuterats under utvecklingssamtal.

– Jag känner på mig att jag har denna styrka, säger han.

Hur gör man när man är vänlig?

– Man hjälper andra, och så kan man hålla upp dörren och fråga om andra vill vara med i leken och sådana snälla grejer.

Vänlighet, humor, empati och social intelligens är styrkor som Vincent uppskattar hos andra. Vincent tycker att styrkorna är viktiga också med tanke på framtiden – det ger en bra grund att stå på.

En skolelev i ett klassrum.
Vincent Wester säger att styrkorna är bra att ha med sig då han blir vuxen: "Då är det lättare att prata om sådana grejer". Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle