Richard kör leveranser för Wolt med bil i Helsingfors. Han jobbar vanligtvis sex dagar i veckan. Förut tjänade han 140 euro under de sämsta dagarna.
– Nu får jag ibland bara ihop 80 euro.
I början av april tog Wolt i bruk en ny lönemodell för buden i Helsingfors. Tanken var att buden skulle få mer lön för att kompensera för de höjda bränslepriserna.
Men inkomsterna har minskat för Richard och andra bud Svenska Yle har pratat med.
– Tidigare kunde man tjäna cirka 200 euro om man jobbade tio timmar. Men nu jobbar många tio timmar och får knappt ihop 100 euro, säger Simon.
– Jag har ansökt om att jobba med ett annat bolag, säger Oscar.
Richard, Simon och Oscar heter egentligen något annat, men deras namn har ändrats på grund av deras sårbara position.
“Det är en fuskmodell”
– Vi hade bett Wolt om en höjning av kilometerersättningen, Wolt presenterade den här modellen. Det är en fuskmodell, säger Simon, som kör ut leveranser med bil i Helsingfors.
I den nya modellen får buden en bättre lön för kortare leveranser. Enligt Simon hoppas Wolt på att allt fler ska köra leveranser från Helsingfors stadskärna. Det finns ändå en tydlig orsak varför få av bilbuden vill ta uppdragen – avsaknaden av parkeringsplatser.
Vi har övervägt det, och det är inte uteslutet. Men då priserna höjs ens tiotals cent så är det många som låter bli att använda vår tjänst
Juhani Mykkänen, Wolts grundare, om att höja priserna för konsumenterna
– Vi har inte tid att parkera 500 meter från restaurangen. Jag har ofta fått böter när jag lämnat bilen framför restaurangen. Där förlorar man lätt 60 euro av dagens inkomster.
Richard säger att han under längre arbetsdagar, som kan vara upp till 14 timmar, sätter 40 euro på bränsle med de nuvarande priserna.
Richard säger också att han inte vill strida med Wolt, men att buden kräver en rimlig kompensation.
– Det är förolämpande att de sänkt vår grundlön per uppdrag på veckoslut.
"De som kör bil har blivit blåsta"
Sergei Krasnoiarov hör till de buden som varit väldigt nöjda med den nya lönemodellen. Han rör sig med en eldriven skoter.
– Jag tjänar ungefär 20–30 procent mer än innan.
Han tjänar minst 200 euro om dagen, ibland upp till 350 euro. Han säger att han jobbar 10–12 timmar normalt, men ibland till och med 18 timmar.
– Men de som kör bil blev nog blåsta med den nya modellen. Och bränsle ökar kostnaderna med 20–30 procent.
Wolt behandlar buden som företagare i stället för anställda, i strid med Regionförvaltningsverkets utlåtande i frågan.
Wolt uppger själva att det gör att buden kan jobba var de vill och när de vill. I praktiken betyder ändå modellen att buden blir utan bland annat sjukersättning, pension och semester. Utöver det måste buden själva ansvara för många kostnader, bland annat underhållet av sina färdmedel samt fakturering av sin egen lön.
Medan Krasnoiarov är nöjd med att behandlas som företagare är Oscar, Richard och Simon missnöjda.
– Det finns goda sidor med systemet också, men nu utnyttjar Wolt att vi inte är anställda. Det är svårt utan semester och pension. Det känns som att vi väljer mellan vår frihet nu och vårt liv i framtiden, säger Richard.
Wolt: Buden tjänar mer
Juhani Mykkänen, en av Wolts grundare, är det rimligt att kompensationen höjs i och med bränslepriserna. Enligt Mykkänen har bränslepriset lagt till cirka 20–30 cent per uppdrag.
– I vår nya modell tar vi bättre i beaktande leveransens avstånd, eftersom det är där bränslekostnaderna ökar. I den nya modellen ger 90 procent av alla uppdrag en bättre lön på vardagar, och 60 procent på veckosluten.
Han säger att han vet att buden tjänat mera under den nya modellens första vecka.
– Trots det finns det bud som inte tror att den nya modellen är bättre. Vi har problem med att enas om rena fakta med en del av buden.
Wolt skickar enkäter till sina bud, och den senaste gjordes i slutet av mars.
– Enligt den senaste enkäten var dryga sextio procent av buden nöjda. Men sex procent var väldigt missnöjda, vilket i praktiken betyder flera hundra bud. I absoluta tal är det nog många. Men den tysta majoriteten är nöjd, trots att de är missnöjda med bränslepriserna.
Enligt Mykkänens uppfattning är det ett trettiotal bud som är speciellt missnöjda med den nya modellen och Wolt.
"Extrema exempel"
Flera bud säger att de jobbar över tio timmar om dagen. Tidigare kunde de tjäna 200 euro, men de säger att de nu kan ha svårt att få ihop 100 euro. Tycker du att en sådan inkomstnivå är rimlig?
– Nej, det tycker jag inte. Men de här exemplen är bägge ganska extrema. I snitt tjänar buden ungefär 14 euro i timmen.
Om vi skulle tvingas anställa buden skulle ungefär hälften förlora sina kontrakt, och resten skulle jobba heltid med chefer och med arbetstidskrav
Juhani Mykkänen, Wolts grundarmedlem, om varför de inte anställer sina bud
Buden säger också att de innan kunde få till och med fyra uppdrag i timmen. Nu säger de ändå att de endast får ett eller två uppdrag. Vad beror det här på?
– Vädret är bättre och coronarestriktionerna har avvecklats, vilket lett till att folk gör färre beställningar. Det är frågan om en minskning i antalet uppdrag. Men inte helt så drastiskt som de buden du pratat med beskriver det, säger Mykkänen.
Bud som Yle pratat med säger att ni utnyttjar deras sårbara position som entreprenörer. Hur svarar du?
– Jag blir väldigt ledsen då jag hör det. Vi har försökt skapa ett nytt alternativ på arbetsmarknaden där folk kan jobba utan språkkrav och när de vill.
"Många låter bli att använda Wolt om vi höjer leveranspriserna"
Har ni haft någon baktanke med att göra det mindre lönsamt att köra längre leveranser och jobba på helgen?
– Med vissa modeller blir vissa leveranser för populära och för impopulära. Vi har velat balansera budens efterfrågan med uppdragens utbud. Till exempel har veckosluten var lite för populära. Buden kan tacka nej till olönsamma uppdrag.
Varför har ni inte höjt leveranskostnaderna för kunderna, med motiveringen att bränslepriserna ökat?
– Vi har övervägt det, och det är inte uteslutet. Men då priserna höjs ens tiotals cent så är det många som låter bli att använda vår tjänst. Så trots att buden skulle få en bättre lön så skulle uppdragens utbud minska, och budens nettoinkomster skulle minska.
Enligt Regionförvaltningsverket kan buden anses vara era anställda, inte underleverantörer. Varför följer ni inte regionförvaltningsverkets beslut?
– Regionförvaltningsverket tyckte själv att frågan är svårtydlig, och menade att det är bra om frågan också går till rätten. Majoriteten av buden vill också jobba som entreprenörer. Om vi skulle tvingas anställa buden skulle ungefär hälften förlora sina kontrakt, och resten skulle jobba heltid med chefer och med arbetstidskrav.