I början av veckan attackerades vapenförråd, radiomaster och säkerhetstjänstens byggnad i utbrytarrepubliken Transnistrien.
Ryssland påstår att det är Ukraina eller Moldavien som angripit Transnistrien, medan Ukraina och Moldavien säger att det är en rysk provokation ägnad att skapa förvirring och försämra stabiliteten i Moldavien.
Omkring 9 000 transnistriska och ryska soldater finns enligt de senaste uppgifterna i Transnistrien.
Transnistrien bröt sig loss från Moldavien i början av 1990-talet, men inget av FN:s medlemsländer har erkänt Transnistriens självständighet. Området är uttalat pro-ryskt och det skulle inte kunna bestå som ett autonomt område utan ekonomiskt och militärt stöd från Ryssland.
I mars 2022 slog Europarådet fast att Transnistrien är ett område ockuperat av Ryssland.
– Med rätt stor säkerhet kan vi säga att attackerna i Transnistrien är ryska provokationer, säger äldre forskare Ryhor Nizhnikau, expert på Ryssland och Europas östra regioner.
Hittills har det inte presenterats oberoende uppgifter om vem som ligger bakom attackerna.
Enligt Nizhnikau är det tydligt i Rysslands intresse att skapa oro och spänningar söder om Ukraina.
Vilken är risken att Ryssland mitt under sitt våldsamma angrepp mot Ukraina också attackerar Moldavien?
På kort sikt är den risken inte stor, bedömer Ryhor Nizhnikau.
– De trupper som finns i Transnistrien just nu utgör inget militärt hot mot Ukraina, säger Nizhnikau.
Enligt hans uppgifter finns det 7 500 soldater i den transnistriska väpnade styrkan, men de har ingen stridserfarenhet att tala om.
– De senaste åren har deras dagar gått åt till att klippa gräs och städa gatorna.
I Transnistrien finns också en rysk militär styrka på uppskattningsvis 1 500 soldater.
– Den här styrkan består till allra största delen av transnistrier - och högst några hundra av soldaterna är ryssar. Truppernas främsta vapen är ryska raketartillerisystem, och i övrigt är vapnen utdaterade sovjetiska vapen, så som gamla stridsvagnar, säger Ryhor Nizhnikau.
Odessa strategiskt
Men: Om den ryska armen lyckas med att ta över Odessa eller andra områden i södra Ukraina, då är vägen kort till Transnistrien.
– Ryssland skulle i en sådan situation enkelt kunna placera sina militära enheter i Transnistrien - och härifrån kunde kriget riktas också mot Moldavien, säger Ryhor Nizhnikau.
Just nu ligger mycket av Moldaviens säkerhet i den ukrainska arméns händer, menar Niznikau:
– Om krigets utveckling däremot går så som Ukraina önskar så har Ryssland varken tid eller möjligheter att fokusera på Moldavien, Georgien eller Belarus.
Ryssland kan försöka utnyttja att Moldavien är tudelat
Men på lång sikt kan Ryssland försöka komma åt Moldavien. Det skulle följa det sovjetkramande tankesätt som Vladimir Putin odlat redan vid början av kriget mot Ukraina.
Forskaren Ryhor Nizhnikau beskriver Moldavien som en fattig och tudelad postsovjetisk republik där en betydande del av befolkningen är pro-rysk.
Ryssland har via underrättelsetjänsten FSB:s ögon och öron mycket bra koll på vad som sker i Moldavien.
Moldaviens president är EU-tillvänd
Moldavien styrs nu av den EU-tillvända presidenten Maia Sandu. Sandu besegrade hösten 2020 den av Ryssland stödda kandidaten Igor Dodon med klara siffror. I den andra valomgången fick Sandu 57 procent av rösterna och Dodon 42 procent. OSSE:s valobservatörer beskriver valet som fritt.
– Den sittande regeringen är svag och befolkningen är väldigt besviken över den höga inflationen och de höga bränslepriserna, säger Niznikau.
Ryhor Nizhnikau bedömer att omkring 30-40 procent av befolkningen är pro-europeisk, så som den sittande regeringen, och att 30-40 procent av befolkningen är pro-rysk. Den övriga befolkningen är mest av allt bekymrade över sin socioekonomiska situation.
President Maia Sandu undertecknade i mitten av april 2022 en lag som förbjuder en rad symboler som hyllar det ryska angreppet på Ukraina.
Moldavien skulle vara ett logiskt följande steg för rysk expansion
Ryssland reagerade snabbt - och uppmanade pro-ryska moldovier att marschera mot symbolförbudet.
– Rysslands mål är inte bara att föra krig mot Ukraina. Moldavien skulle vara ett logiskt nästa steg i Rysslands expansionistiska planer, säger Nizhnikau.
På den diplomatiska fronten påpekar Ryhor Niznikau att ukrainarna just nu är väldigt besvikna - ja direkt ilskna över två beslut som Moldavien nyligen fattat.
Det första var att Moldavien ansökte om EU-medlemskap kort efter Ukrainas meddelande om att landet ansökte om EU-medlemskap. Ukraina befarar att alltför många nya medlemsansökningar på en gång försämrar Ukrainas egna möjligheter att antas som EU-medlem.
Det andra moldaviska beslutet var att inte gå med i de västliga sanktionerna mot Ryssland.
– Men Ukraina borde sätta dessa besvikelser åt sidan och försöka samarbeta istället, säger Ryhor Nizhnikau.