Temat för bekännelserna ska vara sexuella erfarenheter. Det är upptakten till Jag har aldrig, en dramapodd om nio avsnitt. I varje del berättar en ny festdeltagare om sin märkvärdigaste sexupplevelse.
Leken spårar ur
Med tillkämpad munterhet sätter så leken igång, men ganska snart spårar den ut totalt. Gästerna har nämligen legat med varandra kors och tvärs, och den som berättar om sitt eget pinsammaste erotiska minne avslöjar samtidigt saker om de andra på festen. Var går gränsen för vad man får berätta, i en tid då allt är tillåtet och vi översköljs av sexuellt material från alla håll?
Debut för unga dramatiker
Jag har aldrig är skriven av Kaisa Lundán och Rasmus Arikka, fjärdeårsstuderande i dramaturgi vid Teaterhögskolan i Helsingfors. Rollerna görs av deras medstuderande på skådespelarlinjen. Det här är de unga dramatikernas ljuddramadebut, i vilken de vill testa gränser och spränga tabun kring sex och sexualitet.
– Jag hoppas att lyssnaren ska trivas och ha roligt, men också fundera på sina egna attityder kring sex, säger Kaisa Lundán. Det behöver inte vara tabubelagt att berätta att man gillar BDSM eller olika kinks, det är inte så allvarligt.
Skrattet fastnar i halsen
I Jag har aldrig går leken ändå över styr. Manusförfattarna menar att det beror på bristfällig kommunikation. Det som man skäms över och försöker hålla hemligt, kan explodera i ens ansikte.
– Vi ville skriva ett drama som var roligt och underhållande, men där skrattet emellanåt fastnar i halsen. Gränsen mellan en rolig frispråkig lek och en obehaglig situation kan vara hårfin, och det kan växla väldigt snabbt, säger Rasmus Arikka.
Målgruppen för serien är unga vuxna, och den lämpar sig väl också för gymnasieelever.
– Det här är just en sådan produktion som jag själv saknade under min gymnasietid, säger Rasmus Arikka.
