Ett medlemskap i Nato kräver beslut av presidenten, regeringen och riksdagen. För att försäkra sig om att medlemskapet i slutändan godkänns i riksdagen måste statsledningen också vara säker på att så gott som alla partier stöder ett medlemskap.
Målet är att alla avgörande beslut ska fattas så nära varandra som möjligt, så att den osäkra tid som gör Finland särskilt sårbart för ryska påverkansförsök blir så kort som möjligt.
Statsledningen vill också att Sverige ska fatta sitt beslut med samma tidtabell.
Allt pekar mot att de avgörande beslutet fattas i mitten av maj.
1. Då vet vi var alla partier står
Lördagen den 14 maj fattar Socialdemokraternas fullmäktige beslut om att stödja en medlemsansökan till Nato. Då har redan partistyrelsen och riksdagsgruppen tagit ställning. Partiets ordförande, statsminister Sanna Marin, har lovad slå fast sin ståndpunkt innan mötet.
Inom socialdemokraterna finns ett överväldigande stöd för Nato – och till exempel riksdagsledamoten Erkki Tuomioja, som själv fört fram kritiska synpunkter på Nato – har sagt till Svenska Yle att beslutet i praktiken är klart.
Under våren har Sannfinländarna, Centern, De gröna och KD gett grönt ljus för Nato. Samlingspartiet och SFP har redan länge verkat för Natomedlemskap.
Vänsterförbundet som är det mest delade partiet fattar sitt beslut den 7 maj. Vänsterförbundet behövs inte för att riksdagen ska kunna godkänna ett medlemskap, men får inte hota med att lämna regeringen. Partiordförande Li Andersson har ändå redan tidigare sagt att hon inte själv anser att det kan vara en knäckfråga.
2. Då tar president Sauli Niinistö bladet från munnen.
President Sauli Niinistö säger i en intervju för Ilta Sanomat att han troligen formellt berättar sin ståndpunkt inför riksdagsgruppernas möten torsdagen den 12 maj.
Enligt Niinistö borde partierna i riksdagen vid det laget ha fått all information som behövs för att fatta beslut.
Presidenten har ändå inte hittills hymlat om sin åsikt. Till exempel i en intervju för Svenska Yle säger Niinistö att ett Natomedlemskap på sikt bäst garanterar att alla kan leva i trygghet i Finland.
Niinistös åsikt är viktig eftersom han formellt tillsammans med regeringen beslutar om att ansöka om medlemskap. Hans åsikt väger också synnerligen tungt i debatten.
3. Då tar svenskarna beslut
I Sverige är processen i viss mån omvänd jämfört med den finländska. Där har regeringen ännu inte presenterat någon redogörelse eller analys. Den görs istället av de åtta partierna i riksdagen.
Den 13 maj ska analysen vara klar.
I praktiken avgörs beslutet av regeringspartiet Socialdemokraterna som nu för en intern – och också kritisk – debatt om Nato. Partiet väntas fatta beslut i frågan rätt samtidigt som analysen i riksdagen blir klar.
Utrikesminister Ann Linde har sagt till Svenska Yle att Sveriges beslut i stor utsträckning påverkas av Finland beslut. Det betyder inte att svenskarna måste vänta på ett officiellt beslut från Finland eftersom den finländska statsledningen redan tydligt informerat dem om att Finland går mot ett Natomedlemskap.
Den 17 maj åker president Sauli Niinistö på statsbesök till Sverige och en försiktig tolkning är att båda länderna har formulerat sin ståndpunkt innan dess.
4. Då skickar regeringen in ansökan
Regeringen och presidenten kan i princip besluta om att ansöka om medlemskap när som helst. Beslutet fattas av presidenten och det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet.
Ännu finns inget beslut om när mötet hålls, men enligt flera källor förbereder man ett beslut efter den 15 maj.
Efter beslutet ger regeringen en ny kort redogörelse eller ett meddelande till riksdagen. Där motiveras kort varför Finland ansöker om medlemskap.
Om både Finland och Sverige väljer att lämna in sin ansökan kan det ske kort därpå.
5. Då fattar riksdagen beslut
Förr eller senare måste riksdagen godkänna ett medlemskap. Innan dess ska riksdagens grundlagsutskott slå fast om det krävs två tredjedelars majoritet för att fatta beslutet.
Det slutliga beslutet i riksdagen fattas först när Finland och Nato har förhandlat om ett avtal som har ratificerats i samtliga 30 medlemsstater. Det torde ske tidigast i höst.
Redan i maj ska riksdagen ändå svara på den säkerhetspolitiska redogörelse som regeringen har presenteras, det sker efter den 11 maj då utrikesutskottet har fått ta del av utlåtanden från övriga utskott.
Mer avgörande än att riksdagen hinner fatta beslut om redogörelsen är ändå att ledamöterna ska hinna höra experter och ta del av icke-offentlig information. När riksdagsgrupper anser sig klara för att stödja en ansökan får presidenten och regeringen grönt ljus från en parlamentarisk grupp som leds av talman Matti Vanhanen.
Om regeringen och presidenten beslutar sig för att skicka in en ansökan om medlemskap får riksdagen en ny redogörelse eller ett meddelande.
Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä säger till Yles Politiikkaradio att det ännu är oklart om riksdagen redan i samband med en ny redogörelse måste ta ställning till grundlagsfrågorna eller om det sker först när medlemskapet slutligen godkänns.
6. Då blir Finland medlem
Om Finland och Sverige väljer att ansöka om medlemskap torde förhandlingarna med Nato gå fort. Nato har redan tydligt uttryckt en önskan om att länderna går med, och de formella kriterierna har uppfyllts.
Förhandlingarna som förs med Nordatlantiska rådet som är Natos högsta beslutsfattande organ väntats ta dagar eller veckor.
Efter det ska avtalet ratificeras i Natos samtliga medlemsländer. Den processen väntas enligt utrikesminister Pekka Haavisto ta minst fyra månader, men kan ta så lång tid som ett år.
Slutligen ska avtalet godkännas i riksdagen. Riksdagens grundlagsutskott tar innan dess ställning till om det krävs kvalificerad majoritet för att fatta beslutet. Troligen fattas beskedet av den nuvarande riksdagen, men eftersom riksdagsval hålls i april 2023 kan beslutet falla på nästa riksdag.
Efter att riksdagen godkänt avtalet med Nato är Finland fullvärdig medlem.
All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.