Målet med de mera regelbundna träffarna är att lära känna den som söker jobb bättre och på så sätt hjälpa den sökande att snabbare hitta ett jobb, säger regeringsråd Timo Meling på Arbets- och näringsministeriet till Yle.
Den första intervjun hålls redan inom fem vardagar, och under de tre första månaderna av jobbjakten håller TE-byrån kontakt med den arbetssökande varannan vecka.
Tidigare har det första mötet på TE-byrån hållist först efter två veckor och därefter har TE-byrån hållit kontakt var tredje månad.
Också efter de första tre månaderna ska kontakten med TE-byrån vara mer regelbunden än tidigare, säger Meling.
– Om arbetssökandet inte genast ger resultat så tittar vi med ett halvårs mellanrum på vad vi kunde gör åt det.
Dessutom införs en skyldighet att söka jobb. Utgångspunkten är fyra ansökningar per månad.
– Här finns ändå flera undantag, där vi bland annat beaktar ett svagt arbetsmarknadsläge, om det inte finns något jobb att söka, eller något större problem med arbetsförmågan, säger Meling.
Den stora skillnaden är att arbetssökanden nu själv väljer vilka jobb den söker. Tidigare var arbetssökande tvungna att svara på arbetserbjudanden från TE-byrån för att ha rätt till arbetslöshetsunderstöd, säger Meling.
Karenserna blir kortare
En annan stor förändring gäller karenserna, de perioder då arbetssökanden inte har rätt till arbetslöshetsunderstöd. Tidigare förlorade arbetssökanden understöd direkt vid regelbrott.
Hädanefter förlorar man inte något stöd vid ett första regelbrott, utan får i stället en påminnelse om spelreglerna från TE-byrån, förklarar Timo Meling.
På det här sättet vill man komma ifrån att en arbetssökande förlorar understöd på grund av ett ärligt misstag. Bryter man mot reglerna två gånger inom ett år förlorar man sju dagars understöd och den längsta karensen, som hittills varit 90 dagar, halveras till 45.
– Det är en ganska stor skillnad jämfört med tidigare, bedömer Meling.
Ministeriet: Sysselsättningen ökar och staten sparar
Den nya modellen träder i kraft genast i början av maj för nya arbetssökande, och för att det hela ska gå runt har TE-byråerna anställt 1 200 nya sakkunniga.
Arbets- och näringsministeriet hoppas på runt 10 000 fler sysselsatta och besparingar på 140 miljoner euro per år senast år 2025.
Vid Finlands nationella organisation för arbetslösa är verksamhetsledaren Jukka Haapakoski ändå skeptisk till den sysselsättande effekten.
– Den främsta nyttan kunde vara att man hittar jobb snabbare, men det ändrar inte på hur många arbetsplatser som är tillgängliga. Med tanke på det är det inte nödvändigtvis så realistiskt.
Haapakoski säger också att det kan vara för svårt för vissa arbetssökande att söka fyra jobb i månaden.
Räcker resurserna till långtidsarbetslösa?
Det positiva med förnyelsen är att det nu kommer att finnas mera service i början av arbetslösheten, något många har önskat, säger Jukka Haapakoski. Han undrar ändå om 1 200 nyanställda faktiskt räcker.
Dessutom tycker han att den nya modellen är för intensiv och krävande.
I den gamla modellen var målet att hålla kontakt med arbetssökandena var tredje månad, och det lyckades inte. Nu ska kontakten vara betydligt mer regelbunden, påpekar han.
Haapakoski är också oroad över om arbets- och näringsbyråerna ska ha tid för långtidsarbetslösa, då resurserna så kraftigt riktas till början av arbetslösheten.
Av dem som varit arbetslösa i över ett år använder bara åtta procent sysselsättningstjänsterna. De borde mera systematiskt erbjudas utbildning, säger han.
Mol.fi blir Jobbmarknad
Jukka Haapakoski är ändå nöjd med de kortare karenstiderna, och att utbetalningen av arbetslöshetsunderstöd inte längre avbryts vid första felsteg.
Spelreglerna för hur man får arbetslöshetsunderstöd har inte varit klara för alla, säger han. Tidigare har ett mänskligt misstag kunnat leda till att man förlorar stödet i tre månader.
– Det kan i värsta fall leda till problem med den mentala hälsan, när man blir totalt oroad för sin ekonomiska situation, säger Haapakoski.
Den nya modellen för arbetssökande förpassar också den för många bekanta webbtjänsten mol.fi till historien. Nu hittar man i stället de lediga jobben på "Jobbmarknaden".
Artikeln är en översättning av Heidi Sullströms artikel Uusi työnhakumalli astuu voimaan – hallitus odottaa työllisyyden kasvua, mutta neljä hakemusta kuukaudessa mietityttää työttömien edunvalvojaa för Yle Uutiset. Svensk version av Lukas Lindström.