En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Det är en mulen förmiddag lite utanför staden Middelfart på Fyn i centrala Danmark. På byggarbetsplatsen arbetas det frenetiskt med stora svarta rör som ska transportera gas från Norge till Polen via Danmark och Östersjön.
– Det har under flera år varit Polens önskan att göra sig oberoende av sin nuvarande gasleverantör och därför är det en jättestor press på att vi ska bli färdiga med detta i tid. Alla som är med i projektet kämpar som galna för att vi inte ska svika våra polska vänner, säger Søren Juul Larsen som är huvudprojektledare på Baltic Pipe i Danmark.
Den 900 kilometer långa ledningen kommer att kunna transportera 10 miljarder kubikmeter gas varje år och kan ersätta stora delar av den ryska gasen i Polen. Planen är att röret ska tas i drift senare i år och gå på full kapacitet från och med den 1 januari 2023.
Europa skriker efter norsk gas
Enligt färska beräkningar kan Norge leverera en rekordmängd gas till Europa i år. Det här för att man nu lägger i en extra växel för att kunna möta den enorma efterfrågan från de europeiska länderna när de vill göra sig oberoende av rysk gas efter invasionen av Ukraina.
Ryssland har själva stängt av naturgasen till bland annat Polen på grund av att landet vägrat betala för gasen i rubel.
Norge levererar i dag näst mest gas till Europa efter Ryssland. Samtidigt är gaspriserna rekordhöga vilket gör att den norska staten och företagen tjänar miljarder.
– Det viktigaste just nu är att leverera gas och de nuvarande priserna ger oss incitament att hålla produktionen på en hög nivå, säger statssekreterare Amund Vik (Ap) på det norska olje- och energiministeriet.
Ökade produktionstillstånd ska möjliggöra högre gasproduktion från de norska gasfälten under sommarmånaderna. LNG-terminalen på Melkøya ska också tas i bruk på nytt i maj efter att ha varit stängd sedan 2020 på grund av en brand.
Naturgaspriserna i Europa var i medeltal 345 procent högre under det första kvartalet 2022 jämfört med samma tid förra året. Det här på grund av den höga efterfrågan och det låga utbudet, enligt det norska energiföretaget Equinor som gjorde ett rekordresultat under det första kvartalet.
Expert: Bygg en gasledning genom Finland
Mottot för den norska staten är att vara en stabil och långsiktig leverantör av olja och gas till Europa. När man nu ökar gasleveranserna gör man det genom att öka produktionen från de nuvarande gasfynden.
När den nya gasledningen till Polen öppnas blir gasleveransen smidigare, men produktionen ökas inte nämnvärt genom att man öppnar en ny gasledning. Enligt vissa experter kan gasledningen till Polen göra att Norge levererar mindre gas till andra länder, såsom Tyskland.
För att ersätta större delar av den ryska gasen krävs nya fynd.
– I teorin kan vi ersätta hälften av den ryska gasen i Europa, säger Øystein Noreng, pensionerad professor i olje- och gasekonomi vid handelshögskolan BI i Oslo som följt gasmarknaden sedan 1970-talet.
Det baserar han på att norska geologer tror att det finns ungefär lika mycket naturgas kvar att utvinna som man lyckats utvinna sedan 1970-talet på norsk sockel. Mycket av gasen kan finnas i Barents hav.
– Det har gjorts ganska stora gasfynd i Barents hav. Något flera har föreslagit är att man kunde dra en ledning genom Finland ner till Tallinn och med den ersätta rysk gas i Baltikum och i Finland. Det kan vara billigare än en lösning med flytande naturgas, LNG, säger Noreng.
Gasbehov så länge Putin sitter vid makten
Men före en ny gasledning ens kan komma på tal måste flera frågetecken rätas ut.
Det europeiska gasbehovet är akut. Men ska Norge leta efter mer gas, utvinna den och hitta nya transportvägar till Europa kommer det att ta flera år.
– Om vi ska öka produktionen ytterligare så måste vi hitta mer gas och producera mer fält. Just nu letas det efter mer olja och gas i Norge, men det kommer att ta längre tid, säger Amund Vik på olje- och energiministeriet.
Enligt professor Øystein Noreng måste det finnas löften från EU:s håll att man vill satsa på gas under en lång tid om Norge ska dra igång en storsatsning på nya gasfynd.
– I många år hade Norge problem med att vi hade för mycket gas som var svår att sälja. Men om det kommer signaler från marknaden och industrin att man tror på detta så kan Norge leverera mer. Men vi måste ha en garanti för att det här är ett långsiktigt behov, säger Noreng.
Men köparna verkar ju vara villiga nu?
– Nu är de det. Men bara så länge Vladimir Putin sitter vid makten i Ryssland. Men kan du ge en garanti för att han blir sittande? Det är det ingen som kan, säger Noreng.
Hård kritik mot fortsatt gasutvinning: “Galenskap”
Trots att gasanvändningen, till skillnad från andra fossila bränslen, har ökat i Europa under de senaste åren finns det inte mycket som talar för långsiktiga löften om gasbehov från EU:s sida.
Unionen ska bli klimatneutral till år 2050 och redan fram till 2030 ska EU fasa ut fossila bränslen från energiproduktionen för att kunna minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent.
FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt att alla investeringar i ny olja och gas är moralisk och ekonomisk galenskap. Europadomstolen håller för tillfället på att utreda om den norska oljeborrningen i Barents hav kan bryta mot mänskliga rättigheter.
I Norge finns det också hård intern kritik mot fortsatta satsningar på fossila bränslen, trots de enorma ekonomiska vinsterna det finns att hämta.
– På grund av kriget i Ukraina blir värdet på norsk gas och olja skyhögt. Det skapar problem för oss då alla investeringar i Norge går till olja och gas och försämrar våra möjligheter till den gröna omställningen. Så vi kan kanske jubla på kort sikt, men på längre sikt är det ett stort problem för Norge, säger Torgeir Knag Fylkesnes vice partiledare i Sosialistisk Venstreparti.
Han tror att kriget i Ukraina kommer att snabba på den gröna omställningen och menar att Norge i och med satsningar på olja och gas kan halka efter.
– Om det här fortsätter så har vi grävt oss ett djupt hål som är väldigt svårt att komma ut ur. Det är helt avgörande att Norge lyckas vända investeringar från olja och gas till det nya.
Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) har inte samma syn på de norska energisatsningarna. Han menar Norge satsar stort på förnybar energi eftersom behovet av olja och gas går ned.
Men han menar ändå att gasen kan spela en roll i framtiden.
– Om vi klarar av att fånga koldioxiden från gas och deponera den under havsbottnet så kan gasen vara en viktig energikälla i framtiden utan att det får klimatkonsekvenser, säger Støre.
Han syftar på CCS-tekniken som står för Carbon Capture and Storage. Det är en lagringsteknik som är under utveckling som Norge storsatsar på just nu. Planen är att kunna lagra koldioxid permanent under den norska kontinentalsockeln.
Kommer Norge att utvinna mer gas?
– Vi levererar full kapacitet just nu, och så får vi se vad framtiden bär med sig, säger Støre.