Också finländska bolag signalerar nu att de är osäkra på om det alls lönar sig att investera i Kina. Man är orolig över att Kina ska stödja Ryssland i konflikten i Ukraina.
Mikael Wigell är forskningsdirektör vid Utrikespolitiska institutet och expert på geoekonomi.
Han förstår företagens oro.
– Det finns absolut grund för den. Vi vet ännu inte hur Kina kommer att förhålla sig till Ryssland. Men de första signalerna är att Kina verkar backa upp Ryssland med ekonomiskt och diplomatiskt stöd.
Eftersom Ryssland nuförtiden är en slags pariastat kan det leda till att man också måste trappa upp sanktioner mot Kina.
– Det kan skapas ett slags block av Kina-Ryssland. Då kommer framför allt USA att ta till hårdare sanktioner mot Kina. Europa kan också tvingas följa efter och införa sanktioner mot Kina. I en sådan situation kan vi också förvänta oss motsanktioner från Kina mot USA och Europa.
– Faran är att vi hamnar i ett slags sanktionsspiral, vilket förstås skulle vara väldigt illa både med tanke på världsekonomin och hela det internationella systemets och världsordningens framtid, säger Mikael Wigell.
Är nästa steg ett anfall mot Taiwan?
Enligt Wigell oroar sig många analytiker till och med för att Rysslands anfall mot Ukraina bara är första steget på en internationell konflikt där nästa steg är att Kina anfaller Taiwan.
– Det har förekommit en del spekulationer att Ryssland och Kina har gjort någon slags överenskommelse där Ryssland först går in i Ukraina. Mitt i det kaoset när Europa och USA är upptagna med Rysslands invasion av Ukraina skulle Kina ha en möjlighet att göra en attack mot Taiwan.
– Det är Kinas uttalade mål att införliva Taiwan i Kina. Men att Kina skulle planera ett anfall nu är förstås spekulation, och det finns ännu inte några hårda bevis eller indicier på det, säger Mikael Wigell
Ryssland kan bli Kinas vasallstat
För en oinvigd betraktare kan ett sådant scenario låta osannolikt. Kina är beroende av sin utrikeshandel. Landet tar en stor risk om det inleder ett krig som leder till en handelsblockad.
Mikael Wigell påpekar ändå att Kina redan i 20-30 år till stor del har byggt sin utrikespolitiska strategi på att ekonomiskt binda upp andra länder till sig själv. Målet har varit att på det sättet bli en stormakt och få politiskt inflytande över andra länder.
– Det har Kina gjort väldigt effektivt. Man har med hjälp av lån, stora infrastrukturprojekt och investeringar i andra länder lyckats få en stor del av länderna i Centralasien, Afrika och till och med Sydamerika väldigt beroende av Kina.
– Det har fungerat mycket bra för Kina och fått dessa länder att tona ner sin kritik mot till exempel människorättssituationen i Kina.
Wigell påpekar att Kina nu måste välja mellan två olika framtidsstrategier. Ifall Kina synligt backar upp Ryssland kommer det att bli svårare för Kina att fortsätta med sin nuvarande strategi.
– Det är många länder som då kommer att få det svårare att legitimera ekonomiskt samarbete med Kina. Därför är det klart att Kina tar en risk ifall Kina väljer Ryssland.
Enligt Mikael Wigell kan Kina ändå opportunistiskt lockas att försöka utnyttja det faktum att Ryssland just nu är väldigt svagt.
– Kina kan nu i förhandlingar med Ryssland enkelt och billigt komma över lukrativa råvaror. Ryssland skulle till och med kunna bli en vasallstat åt Kina, och det ter sig förstås som ett väldigt attraktivt scenario ur president Xi Jinpings perspektiv. Det här är förstås någonting som Kina sitter och väger på.
Kinas politik allt aggressivare
Resultatet kan bli en ny global järnridå mellan demokratiska stater och totalitärt styrda stater som Kina och Ryssland.
– Om Kina väljer att backa upp Ryssland får vi ett slags globalt kallt krig i världen där Ryssland och Kina utgör den ena starka polen tillsammans med en del andra auktoritära stater. Den demokratiska världen med Europa och USA finns på andra sidan. Där emellan finns ett gäng länder som båda lägren tävlar om att försöka binda till sig, säger Mikael Wigell.
Han påpekar att det inte är klart hur maktpositionerna kommer att se ut i ett sådant scenario.
– Ingen kan i detta skede säga vart Indien, Indonesien, Brasilien eller Sydafrika vänder sig.
Det är klart att dessa dystra scenarier inte är det enda sättet att tolka världsläget. Många kan rentav tycka att de låter lite konspiratoriska.
En alternativ syn är att Kina nu bara försöker dra nytta av att väst, som ju ändå konkurrerar med Kina på världsmarknaden, håller på att försvaga sig själv genom att föra ett krig i Ukraina.
Mikael Wigell påpekar ändå att det finns starka indicier på att vi går mot en farligare värld med blockuppdelningar där Kina spelar en mycket stark roll.
– Kinas utrikes- och säkerhetspolitik har på senare år blivit betydligt aggressivare både när det gäller retorik och de metoder Kina i dag använder på det Sydkinesiska havet. Vi vet att Kina har satsat mycket på sin egen militär. Xi Jinping är en annorlunda president än sin företrädare. Han är betydligt offensivare, mer nationalistisk, mer angelägen om att få resultat direkt och han är beredd att ta till mycket hårdare medel. Dessa tecken har funnits redan en längre tid.
– Nu är vi i en situation där han kanske inte tycker att han har råd att låta Ryssland falla för att inte Kina ska bli så ensamt i världen. Ur hans synvinkel kunde väst också i en sådan situation lättare motarbeta Kina.
Företagen kan tvingas välja sida
Av alla dessa orsaker ser Mikael Wigell klara risker för att Kina och Ryssland tillsammans glider ifrån väst.
– Ifall vi hamnar i en sanktionsspiral med starka sanktioner mot Kina och motsanktioner från Kina måste också europeiska och finländska företag välja sida och vilken marknad de vill fungera på. Ska de fungera på den kinesiska marknaden eller ska de fungera till exempel på den amerikanska marknaden? Man kan då inte mera fungera på båda marknaderna. Det är nog ett helt plausibelt scenario i det här skedet.
Ifall hela världen delas upp i totalitära stater mot demokratiska kan det av politiska skäl bli omöjligt för finländska och andra västerländska företag att operera i de totalitära staterna.
– Redan i dag har vi en situation där vi inte kan fungera på den ryska marknaden. Det kommer man säkert inte att kunna göra på många år. Där finns järnridån redan. Men det finns en stor risk att man inte i framtiden kommer att kunna fungera så bra på den kinesiska marknaden heller.