“Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i händelse av krig”.
Så löd den kända svenska socialdemokratiska doktrinen från kalla krigets dagar.
Neutraliteten slopade man redan då ett splittrat socialdemokratiskt partis regering tog Sverige in i EU på 1990-talet. Nu slopar man alliansfriheten då ett splittrat socialdemokratiskt partis regering tar in Sverige i Nato.
Skillnaden är att man under 1990-talet höll en folkomröstning om EU. I dag är det otänkbart att arrangera en folkomröstning. Riskerna för påverkansoperationer är för hög och tiden är knapp.
Efter Socialdemokraternas beslut att stödja ett Natomedlemskap är sex av åtta riksdagspartier Natopositiva, och en ansökan kommer att skickas in under den kommande veckan.
Natomotstånd på vänstersidan
Medan folkopinionen i Finland under våren har gått från positiv till ännu mer positiv gällande Nato, har den svenska opinionen fastnat på knappa 50 procent. Detta enligt den senaste undersökningen som gjorts med statistiska metoder.
Trots att det endast är 20 procent som säger nej till Nato, finns det många som undrar om man överger alliansfriheten allt för snabbt.
Motståndet hittas främst på vänstersidan inom svensk politik. Att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet är kritiska mot ett Natomedlemskap är klart.
De gör inte samma bedömningar som de finländska rödgröna partierna utan säger högt och ljudligt att Sverige gör bäst i att hålla sig utanför militära allianser.
Socialdemokraterna är däremot ett splittrat parti. Mot slutet av april hade fyra av tio socialdemokratiska väljare inte bestämt sig gällande Nato, enligt en undersökning publicerad i SvD.
Det är inte så konstigt att S-väljarna har haft svårt att bestämma sig. Det har politikerna som företräder dem också.
I den socialdemokratiska enpartiregeringens utrikesdeklaration, som publicerades en vecka före kriget i Ukraina bröt ut, stod det klart och tydligt att Sverige inte tänker ansöka om ett medlemskap i Nato.
Under våren har flera politiker uttalat sig Natokritiskt för att sedan under de senaste veckorna ändra sin ton. Det här efter att det gått upp för dem att Finland tänker gå med i Nato.
Efter att ha svajat lite av och an har partitoppen under de senaste veckorna börjat luta mot att Sverige gör bäst i att skicka in en Natoansökan. Det här bevisades när partiets styrelse på söndag kväll röstade för att stödja ett Natomedlemskap.
Kritiserad förankringsprocess
Under våren har Socialdemokraterna försökt förankra den nya Natolinjen bland partimedlemmarna. Man har ordnat ett antal digitala och fysiska träffar där medlemmar varit inbjudna att ställa frågor om det säkerhetspolitiska läget.
Processen har kritiserats av de Natokritiska rösterna inom partiet, då kritiska frågor enligt dem inte har behandlats.
– Det känns som att hela processen har gått på tjack (tjack = amfetamin red.anm.), sa en kritisk röst till DN.
Partiets ungdomsförbund SSU är negativt till Nato, partiets mäktiga Skånedistrikt röstar nej till Nato och partiets kvinnoförbund vill också se att landet fortsatt förblir militärt alliansfritt.
Men samtidigt har den snabba processen varit en räddande ängel för partitoppen.
När Sanna Marin besökte Sverige för en månad sedan sa Magdalena Andersson på en gemensam presskonferens att hon önskar att ett beslut om Nato tas snabbt, för snart är det ju val och då vill man fokusera på det.
När Natobeslutet, som splittrar partiet, väl är taget kan Socialdemokraterna fokusera på att försöka vinna valet i september. Det kan de åtminstone enas om att är bäst för partiet.