Det finns två ringklockor utanför ingången till Finlands ambassad i Stockholm. På den ena står det reception, på den andra står det bastu. Genom åren har flera svenskar blivit inbjudna till bastukväll i bastudiplomatins anda på ambassaden.
Och under vintern och våren har diplomatin varit i fokus då Finland och Sverige försökt samköra sina Natoansökningar. Finland har ständigt varit före Sverige i processen, men på kort tid har Sverige rusat i kapp sitt östra grannland.
– Som en diplomat har det varit en känsla av att man har fått vara med i historiens förlopp och kanske mitt i centrum till och med, säger ambassadör Maimo Henriksson när hon tar emot Svenska Yle i ambassadens reception på måndag förmiddag.
Bastun är till för diplomati, inte för intervjuer.
Henriksson: “Ryssland har visat sig vara ett annat land än vad vi trott”
Maimo Henriksson har arbetat på utrikesministeriet sedan 1989 och har varit posterad i Ryssland och Ungern. Hon var tidigare ambassadör i Norge och är sedan den 1 september 2021 ambassadör i Sverige.
Före hon flyttade till Stockholm var Henriksson kanslichef för utrikesministeriets östavdelning. Ryssland är ett specialområde för ambassadören.
– Det är klart att det nya läget påverkar relationen till dem. Ryssland har visat sig vara ett annat land än vad vi har trott. Vi har sett negativa drag i Ryssland tidigare, men Finland har gjort allt vad vi har kunnat för att ha en fungerande relation med Ryssland, säger Henriksson.
Hon påpekar att man, det nya läget till trots, måste ha en fungerande verksamhet vid gränsen.
– I det nya läget är det fortfarande en del praktiskt som måste skötas om. Det kan handla om miljöfrågor, om det exempelvis skulle bli en oljeolycka på finska viken. Vi har gemensamma övervakningssystem och sådant måste fortgå, säger Henriksson och fortsätter:
– Det gäller att ha någon slags förmåga att sköta praktiska problem pragmatiskt med Ryssland också i fortsättningen.
Och du tror att Ryssland kommer vara villiga att fortsätta samarbetet?
– På något vis så ser jag att Ryssland också har intresse av att vissa grundbitar fungerar.
Vad ska Sverige och Finland göra nu för att möta dessa hot från rysk sida?
– Framför allt ska vi stärka våra egna länder. Det är ju alltid den nationella förmågan som är det centrala, att vi har försvaret i skick och att våra länder på alla sätt är motståndskraftiga. Det börjar ju från utbildningssystemet, att vi har invånare som kan ta in information, som kan varsebli informationspåverkan och att vi har starka demokratiska samhällen.
Henriksson menar att en anslutning till Nato kan stärka ländernas militära samarbete, något som också är viktigt för att kunna parera hot från Ryssland.
– Hade det ena landet landat i Nato och det andra utanför så hade den biten varit mycket svårare.
Svenska hyllningar har rört ambassadören till tårar
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har den finländska reaktionen på grannlandets aggressivitet hyllats i Sverige. Flera tidningar har på sina ledarsidor skrivit texter om hur väl Finland har skött allt från sin försörjningsberedskap till Natodebatt.
Enligt Maimo Henriksson har svenskarna under Natoprocessen fått upp ögonen för Finland på ett nytt sätt.
– Det har nästan varit så att man blivit lite till sig. Det har varit ögonblick när jag har läst ledaren i de stora svenska tidningarna och fått tårar i ögonen. Det har kommit så oerhört positiva omdömen om Finland, om hur Finland är modigt och klokt eller hur man borde ta exempel av Finland, säger hon.
Henriksson säger att man i Sverige fått upp ögonen för sådant som Finland jobbat med i flera år.
– Vi har ju sett till att vi har en bevarad god försvarsförmåga, vi har sett till att vi har en bra försörjningsberedskap och så vidare. Vissa saker började man upptäcka under pandemin men det har blivit ännu klarare nu under våren, säger hon.
Började tro på finsk Natoansökan i februari
Fyra dagar efter att Ryssland invaderade Ukraina publicerade Yle en opinionsundersökning som visade att över hälften av finländarna stöder ett Natomedlemskap. Det var den 28 februari, och det var då ambassadör Henriksson började tro att Finland kan bli en del av den nordatlantiska försvarsalliansen.
– Då stödet för ett Natomedlemskap plötsligt var över 50 procent, efter att under de senaste tio åren legat på en ca 20 procent så fick jag en känsla av att vi kan vara på väg emot ett medlemskap. Under månaderna som följde förstärktes den känslan gradvis.
I Sverige har opinionsundersökningar inte lika tydligt visat att en majoritet av befolkningen stöder ett Natomedlemskap. Det finns fortfarande flera som är tveksamma till att överge alliansfriheten.
Enligt Maimo Henriksson har finländarna, av naturliga skäl, reagerat snabbare på det förändrade säkerhetspolitiska läget.
– Av historiska skäl och på grund av gränsen mot Ryssland har Finland varit lite snabbare. Kriget i Ukraina har gått oss mer in på huden än i Sverige och då är det naturligt att vi reagerat lite snabbare och lite kraftigare, säger hon.
När stod det klart för dig att också Sverige kommer ansöka om ett Natomedlemskap?
– Tanken om vart Sverige är på väg har nog stärkts en aning i mars men blev allt starkare i april månad. Jag har varit ganska säker på saken i några veckors tid.
Trots att Finland har varit före Sverige under hela processen är det nu Sverige som väntar på att den finländska parlamentariska diskussionen ska vara klar innan länderna tillsammans kan lämna in en Natoansökan.
Enligt Henriksson är det viktigt att detta görs tillsammans.
– Det är symboliskt väldigt viktigt. Både internt i våra länder, men också utåt till våra blivande, förhoppningsvis, Natopartners och till världen runt omkring, säger ambassadören och fortsätter:
– Det är en väldigt stark signal om hur tätt våra länder samarbetar. Och också att vi nu i ett kritiskt läge, med ett väldigt viktigt beslut, går samman.
Hur skulle det ha påverkat den finsk-svenska relationen om Sverige inte ansökt om Natomedlemskap?
– Det skulle säkert i viss mån ha begränsat det militära samarbetet, säger Henriksson.
Sauli Niinistös besök kröner processen
På tisdag inleder president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio sitt statsbesök i Sverige. På programmet står bland annat en träff med den svenska kungafamiljen och med statsministern. President Niinistö ska också hålla tal till den svenska riksdagen.
Maimo Henriksson är förväntansfull inför besöket, som hon menar kommer vid en utomordentligt välvald tidpunkt.
– Det är många som ser det här som ett historiskt besök eftersom det på sätt och vis kröner den process som vi har haft i båda länderna under året, säger hon.
Enligt Henriksson väntar ett innehållsrikt och digert program som visar den enorma bredden som finns i relationerna mellan Finland och Sverige.
– Det har också varit väldigt roligt att märka hur mycket de svenska värdarna väntar på det här statsbesöket och på att få finska gäster hit till Sverige.
Var det planerat att göra det här besöket så här kort efter att Finland och Sverige bestämt sig gällande Nato?
– Statsbesök brukar man planera med ganska lång framförhållning. Här kan vi bara ge poäng till de svenska värdarna som hade någon sorts intuition redan före kriget hade börjat att ett statsbesök skulle vara på sin plats.
Kommer samarbetet mellan Finland och Sverige att stärkas i och med att man nu går in i Nato tillsammans?
– Det där är en fråga som vi på ambassaden redan lyft fram. Eftersom det nu har varit ett så extremt intresse gentemot Finland här i Sverige så gäller det att upprätthålla det här intresset och alla kontakterna och där har vi en viktig roll att spela.
Kommer man att bjuda in kungafamiljen till Finland?
– Det blir säkert också med någon tidtabell aktuellt. Besöken är viktiga.