Start
Artikeln är över 2 år gammal

Bengt använder talstyrning varje dag, tänk om Siri skulle tala finlandssvenska!

Det första Bengt Ahlvik gör när han vaknar på morgonen är att han frågar iPhones talstyrda personliga assistent Siri om dagens väderlek. Men Siri talar bara rikssvenska och blir förvirrad av finlandssvenska uttryck.

En man i övre medelåldern har headset på huvudet och sitter vid sitt köksbord framför sin laptop och skriver.
Tyvärr fungerar många talstyrda applikationer på rikssvenska och förstår inte finlandssvenska dialekter och uttryck. Bild: Bengt Ahlvik

Därför är det viktigt att allt fler finlandssvenskar från alla hörn i Svenskfinland donerar prat. Donera prat hjälper forskare och programutvecklare att skapa en röststyrning som förstår vad vi säger, så att vi i framtiden kan använda tjänster på vårt eget språk, precis som vi själva talar det.

Bengt Ahlvik från Jakobstad är en klippa för många synskadade i Svenskfinland. Han är ordförande för Norra Österbottens Svenska Synskadade rf och vice ordförande för Finlands Svenska Synskadade. Utöver det är han aktiv i många andra sammanhang där man kan underlätta vardagslivet för personer med olika funktionsvariationer.

Men trots att Bengts dagar lätt fylls av frivilligarbete, hinner han också njuta av fotbollsmatcher. Enligt Bengt Ahlvik är Antti Koivukangas, som tidigare jobbade som sportjournalist på Yle och nu som kommunikationsexpert på Snellmans, fenomenal på att beskriva matcher också för blinda. Tack vare god syntolkning kan Bengt Ahlvik njuta av både fotbollsmatcher och och teveserier.

Bengt Ahlvik och Per Ahlstedt
En bra syntolk ska på ett levande sätt kunna beskriva det som synskadade inte kan se och veta när man ska prata och när man ska vara tyst och Bild: Yle/ Roy Fogde

Det är inte lätt att syntolka. Förbundet för synskadade utbildar syntolkar, men det krävs flera års träning innan man blir bra. Det behövs känslighet för när man ska syntolka och när man ska vara tyst. Det värsta man kan göra är att prata på viktiga repliker. Det här är ett arbete som man inte kommer att kunna ge över till apparater och artificiell intelligens eftersom uppgiften kräver emotiv intelligens.

På resor tycker Bengt Ahlvik att det är det kul att ha med sig en syntolk som beskriver vad som syns på vägarna. Syntolkar är inte samma som personliga assistenter och ledsagare som hjälper med det praktiska.

Alla borde ha rätt till fungerande digitala verktyg

Bengt Ahlvik har varit aktiv i arbetet för synskadade sedan 2004, men också i SAMS, samarbetsförbundet för funktionshindrade som erbjuder bland annat juridisk rådgivning. Intressebevakning och tillgänglighet är en hjärtesak för Bengt Ahlvik som lovar att fortsätta med frivilligarbete så länge det känns roligt.

Den Internationella tillgänglighetsdagen GAAD (Global Accessibility Awareness Day) firas årligen den tredje torsdagen i maj. Torsdag 19.5 firas dagen för elfte gången. Tillgänglighetsdagen uppmärksammar betydelsen av digital tillgänglighet och olika människors behov i användandet av digitala tjänster.

– Allt som blir tillgängligt för oss förbättrar livet för alla, inte bara för blinda utan också för seende, säger Bengt Ahlvik som använder Siri varje dag.

En kvinna med svarta solglasögon i mörkret håller ena handen mot örat. Till vänster syns texten: "Siri, har jag slut på mjölk?".
Den talstyrda assistenten Siri hjälper både dem som ser och dem som inte ser. Bild: Frida Lönnroos / Yle

Det första Bengt gör på morgonen är att han frågar Siri om vädret. Men Siri kan vara lite knepig ibland.

– Man ska inte ha bråttom för då är hon inte trevlig. Siri har jag haft lika länge som jag haft min smarttelefon och den är nog bra för oss som inte ser, säger Bengt Ahlvik.

Talstyrningsassistenten Siri är behändig när man ska fylla i sin kalender, fråga om vädret och hitta fram om man tappat bort sig.

– Men Siri är en rikssvensk röst och inte alls bra på finska. Hon lär sig om man upprepar många gånger, säger Ahlvik som ibland får ha mycket tålamod med sin personliga talstyrda assistent Siri.

Hur viktigt skulle det vara för dig att Siri skulle förstå din finlandssvenska?

– Det skulle vara jätte bra. Vi har också en finlandssvensk talsyntes som heter Samuel, som vår förening har varit med och tagit fram tillsammans med andra aktörer.

Tack var den talstyrda assistenten Samuel kan Bengt lyssna på Österbottens tidning från början till slut på sin telefon. I e-posten är det en annan röst som talar och i Yles Nyhetskoll kan Bengt höra de senaste NHL resultaten så fort han vaknar på morgonen.

Det nya är att jag nu har senaste nytt lika snabbt som en seende. Det är en otrolig förändring. Så länge den inte “kråtar” som just med Siri när hon inte är villig.

Bengt Ahlvik

Talsyntesen är aldrig felfri och också den finlandssvenska talsyntesen har svårt att se skillnad på kemi och staden Kemi och ibland kan det bli obegripligt.

– Samuel kanske säger att nu händer det någonting i kemi, fast det gäller staden Kemi. Men man brukar lära sig orden som inte fungerar och vänja sig, säger Bengt Ahlvik som tar utmaningar med ro.

Ibland har Siri svårt att förstå finlandssvenska.

– Då säger hon att nu förstod jag inte och så får man ta om och formulera sig på ett annat sätt, skrattar Bengt och berättar att vissa frågor tycker Siri att är direkt olämpliga.

Frågar jag Siri hur hon mår idag så svarar hon bestämt att det har du ingenting att göra med.

Bengt Ahlvik

Men det som är fint med Siri att den alltid hittar rätt.

– Om jag är ute på stan med min ledarhund och tappar bort mig i en korsning så kan jag fråga Siri var jag är och hon ger mig exakt position. Hon är bra på att navigera och hitta rätt.

Men när Siri trilskas av olika tekniska orsaker har Bengt ingen nytta av sin artificiellt intelligenta assistent.

Bengt Ahlvik välkomnar en utveckling där de flesta hjälpmedel finns i smarttelefonen, eftersom det är jobbigt att ha olika apparater till allt.

– Förr hade jag en separat färgindikator för att veta vad jag har för färg på mina kläder, så att jag inte går omkring med omaka strumpor, men nu finns också den appen i telefonen. Kameran är också viktig när jag kan fotografera ett kvitto eller en sedel som en applikation sedan läser högt åt mig.

En mobiltelefon med bilder på olika apparater som den kan tänkas kommunicera med.
Ju fler applikationer man kan ha i sin smarttelefon, desto färre olika apparater behöver man hålla reda på. Bild: All Over Press/Nils Ackermann/Alamy

Bengt Ahlvik hoppas att han i framtiden ska kunna ha alla verktyg i samma apparat. Apparater som synskadade behöver använder talsyntes och ju mer artificiell intelligens utvecklas desto bättre kan talstyrning också förstå finlandssvenska.

Därför skulle det vara viktigt att så många som möjligt donerar sitt prat.

Vi har en så oerhörd rikedom av dialekter i Svenskfinland. När jag läste mitt bidrag till Donera prat på jeppisdialekt igår så tänkte jag att det finns nog ingen i Helsingfors som förstår mitt bidrag.

Bengt Ahlvik

Smarttelefoner är inte lätta att använda för äldre människor och ännu svårare om man inte ser. Men Bengt Ahlvik uppmanar alla att gå på kurser. Alla kan lära sig när man får göra det i sin egen takt.

– Lämna inte bort smarttelefonen eller datorn av rädsla för att misslyckas, för de behövs och det går att lära sig använda dem, säger Bengt Ahlvik och uppmanar alla att träna och be om hjälp av folk som kan.

Det är så mycket bättre att frimodigt gå med i stället för att tappa bort sig

Bengt Ahlvik