Behovet av ökad socialarbetarutbildning har varit på tapeten de senaste åren.
– Vi har haft ett ganska prekärt läge, speciellt vad gäller tvåspråkiga socialarbetare i Österbotten och i delar av Södra Finland, säger Mikael Nygård, professor i socialpolitik på Åbo Akademi i Vasa.
Nygård bedömer att läget blivit lite bättre efter att Åbo Akademi och andra universitet utökat antalet utbildningsplatser.
Till hösten inleder också social- och kommunalhögskolan en socialarbetarutbildning i Vasa. Det handlar om sammanlagt femton nya studieplatser. En del kursmoment kan kräva besök i Helsingfors.
Mikael Nygård tror att flera studerande kommer att välja soc & kom:s utbildning i höst framom ÅA:s. Men han påpekar samtidigt att det är en tillfällig utbildning.
Rektor Johan Bärlund på soc & kom bekräftar att det inte blir några nya platser hösten 2023, men man har haft socialarbetarutbildning i Vasa i olika repriser sedan 2006 och därför tror han inte att deras närvaro i Vasa kommer att upphöra.
Finskan kan vara ett hinder
Det stora behovet av socialarbetare var orsaken till att Åbo Akademi 2018 började erbjuda möjligheten att utbilda sig i socialt arbete, som ett samarbete med Åbo universitet.
De som läser socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa kan söka in till biämnesstudier på Åbo universitet som ger behörigheten att jobba som socialarbetare.
Utbildningen vid Åbo universitet går på finska och det kan vara en stor tröskel för vissa.
– Det kan vara avskräckande. Men de som gått utbildningen säger att det visserligen är krävande men att det är väldigt bra att man lär sig socialvård och socialjuridik på bägge språken. Det är en otrolig fördel om man ska jobba som socialarbetare, säger Nygård.
Men även om undervisningen ges på finska kan de studerande skriva texter och inlämningsarbeten på svenska.
Resor ner till Åbo
Det kan också bli en del resande ner till Åbo.
– Men om man ska säga något gott som kom ur coronapandemin så är det ju det att den tvingat fram nya teknologiska lösningar. Nu går faktiskt största delen av undervisningen på distans.
Men visst finns det fortfarande kurser som kräver att man är på plats i Åbo.
Utgångspunkten är att studerandena själva betalar resorna. Men hittills har det kommit in rätt mycket stöd från regionala fonder och stiftelser.
Bättre marknadsföring behövs
Nygård säger att dels språket och dels resorna påverkar intresset för utbildningen.
– Vi har inte haft något omtumlande stort intresse. Sedan tror jag att det finns många yngre människor som vill jobba inom det sociala området, men som inte vet om att möjligheten finns, eftersom vi inte varit värst duktiga på att marknadsföra den här möjligheten.
"Alltid velat ha ett människonära yrke"
Ronja Rantanen och Ida Holm är de första som utexamineras från utbildningen. Det finns sexton andra som håller på.
Rantanen och Holm är politices magistrar i socialpolitik med behörighet som socialarbetare.
Varför valde de då att bli socialarbetare?
– Det var lite av en slump. När vi sökte in för att studera socialvetenskaper så visste vi inte att vi skulle ha möjligheten att studera socialt arbete, säger Rantanen.
– Men jag har själv alltid vetat att jag vill ha ett människonära yrke och att jag vill känna att man kan göra en skillnad och hjälpa andra, fortsätter hon.
Ida Holm har också länge tänkt att hon vill jobba inom den sociala sektorn.
– Men jag har inte vetat med vilka uppgifter. Socialpolitik ger en bra grund och kunskap om det sociala trygghetssystemet i Finland och så ger då socialt arbete det att man får jobba med människor, säger Holm.
"En väldigt bra helhet"
För tvåspråkiga Rantanen var finskan inte en så stor utmaning. För Holm var läget annorlunda.
– Jag har en mycket starkare svenska. Men jag har lärt mig mycket finska på vägen, så jag är glad att jag vågade söka in trots att jag var lite nervös för den finska biten, säger Holm.
Båda säger att de är nöjda med den utbildning de fått.
– Det har varit en väldigt bra helhet. Det har varit bra att studera socialpolitik och socialt arbete samtidigt, säger Rantanen.
– Nu har man en kunskapsbas för det administrativa men också för att jobba på individnivå, säger Holm.
Båda hann också arbeta under studietiden. Rantanen har just nu ett vikariat som socialombudsman. Holm är ledig och ska börja fundera på vart hon ska söka sig till hösten.
Man blir inte rik
Jobbet kan vara väldigt tungt och lönen är inte den bästa.
Hur tänker ni kring lönen inom social- och hälsovården? Är jobbet det viktiga och sen är lönen vad den är?
– Det här är inte en bransch man söker sig till om man vill bli rik. Men såklart tycker jag att man borde få bättre betalt, det är ett mycket viktigt arbete, säger Rantanen.
Det är fortfarande kvinnlig dominans inom utbildningen. De som nu studerar detta på Åbo Akademi är alla kvinnor.
Hur tänker ni kring det?
– Nästan varje socialarbetare man stöter på är kvinna. Det är lite synd, för det finns situationer när det skulle behövas en man. Det kan till exempel handla om en klient som är mer bekväm med att diskutera saker med en man, säger Holm.