Då det har gått tre månader sedan Ryssland den 24.2.2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har kriget redan flera gånger hunnit ändra karaktär.
Då Ryssland den första månaden misslyckades med försöken att inta flera stora och både symboliskt och strategiskt viktiga städer som Kiev, Charkiv, Tjernihiv och Zaporizjzja övergick landets armé istället till att urskiljningslöst beskjuta städer och byar.
De ryska styrkorna lyckades ta sig bara några kilometer från huvudstaden Kiev, tills angreppet stannade av inför hårt motstånd och de egna logistiska katastroferna.
Under de ukrainska motangreppen och den ryska reträtten från Kiev- och Tjernihiv-fronterna som inledde krigets andra månad uppdagades det gruvliga, systematiska våld civila i många ockuperade samhällen hade utsatts för.
Staden Butja kommer nu för alltid att förknippas med de olagliga frihetsberövanden, den tortyr, våldtäkter och summariska avrättningarna ryska styrkor har utsatt civilbefolkningen i Ukraina för.
Kriget har fortsatt varit brutalt och fortsatt att tvinga ukrainare på flykt. Över 6 miljoner har flytt utomlands medan över 8 miljoner är på flykt inom landets gränser.
Under den tredje krigsmånaden har Ukraina signalerat att landet inte väntar på utdragna utredningar och tribunaler för att skipa rättvisa där det är möjligt.
Egna krigsbrottsrättegångar
Ukraina har nu trots att kriget bara har pågått i tre månader och fortfarande är i full gång börjat ställa ryska soldater inför rätta för krigsbrott.
Tanken om att mitt under brinnande krig ordna rättegångar har fått en del att höja på ögonbrynen och väckt kritik.
Men Immi Tallgren, docent i internationell rätt vid Helsingfors universitet, säger till Svenska Yle att det rent formellt inte är något fel på rättegångarna och att det första prövade fallet har skötts helt sakligt.
Kriget flyttar in i rättssalen – Ukrainas rättssystem på prov då första krigsförbrytaren åtalas
– Bevisföringen är klar, behandlingen är offentlig i normal ordning. Den åtalade har advokat och tolk, och medierna är på plats.
Tallgren påpekar att Ukraina vill visa upp ett fungerande rättssystem med tanke på landets ambitioner att bli EU-medlem.
– Jag ser det som man här nästan försöker åstadkomma en uppvisningsrättegång (fi. näytösoikeudenkäynti), om man vill använda det ordet, som är raka motsatsen till skenrättegångarna under Stalins tid, då det var politiska rättegångar där resultatet var klart för alla redan i början av rättegången, säger Tallgren.
Den 21 år gamla Vadim Sjisjimarin från sibiriska Irkutsk blev den första ryska soldaten att dömas. Han fick i måndags en dom på livstid i fängelse för ett mord han hade erkänt.
Pyrrhusseger i Mariupol
På en av scenerna för framtida krigsbrottsutredningar, hamnstaden Mariupol, avslutades striderna i rysk seger efter en över 80 dagar lång brutal belägring.
Under den tiden har ukrainska soldater kontrollerat ett allt mindre område under allt intensivare beskjutning.
Stadens sista ukrainska utpost, stålverket Azovstal, kapitulerade och försvararna överlämnade sig i ryska händer.
De skadade soldaterna flyttades till sjukhus och de övriga till fångläger i ryskkontrollerade områden. Vad deras öde blir är ännu öppet.
Ukraina vill få dem utbytta mot ryska krigsfångar medan Ryssland på måndag meddelade att Azovstals försvarare kommer att ställas inför rätta i utbrytarrepubliken Donetsk.
Segern i Mariupol kommer ändå för sent för att ha någon större strategisk betydelse för Ryssland trots att den innebär en lanbrygga till Krim, menar de flesta experterna.
De utdragna striderna har bundit upp till 20 000 ryska soldater och stora mängder flyg och materiel som kunde ha använts vid andra fronter, framförallt för att angripa Zaporizjzja.
Ukraina har hunnit bygga up sitt försvar i den riktningen, samtidigt som tunga förluster i de ryska förbanden allt mer har tvingat det ryska befälet att avgränsa operationerna.
Sjevjerodonetsk nästa Mariupol?
Den ryska offensiven verkar nu, troligen på grund av de svåra förlusterna i manskap och materiel, ha övergivit planen på att försöka omringa hela den ukrainska styrkan i Donbass.
Istället har de nu siktet inställt på att ta fullständig kontroll över Donbass och därmed lagt mycket krut på att inta staden Sjevjerodonetsk.
Ryska styrkor har nått stadens östra utkanter och försök att omringa staden är i full gång.
Sjevjerodonetsk befaras till och med kunna bli Donbass Mariupol, alltså en utdragen och brutal belägring.
Offensiven mot staden har ändå kantats av de misslyckanden, underrättelsetabbar och svåra förluster som har präglat invasionen sedan dess början.
I ett ambitiöst, men enligt experter dåligt planerat och utfört, försök att skära av staden till väster kan så många som 500 ryska soldater ha stupat eller sårats och tiotals stridsvagnar och pansarfordon ha gått förlorade i ett enda motangrepp.
De ryska styrkorna försökte sig på att ta sig över floden Donets med hjälp av en pontonbro, som utsattes för hård beskjutning och bombningar.
– Det här tyder på att ryska offensiven fortfarande lider av stora ledarskapsproblem, säger Rob Lee vid Foreign Policy Research Institute till Washington Post.
Lee menar att operationen för att ta sig över Donets verkar ha drabbats av alla felsteg och misstag en liknande operation kan drabbas av, och att det i likhet med många andra operationer har kostat de ryska styrkorna dyrt i manskap och materiel.
Befolkningsstatistik avslöjar tunga förluster
Ukraina menar att den ryska invasionen hittills har krävt över 28 000 ryska stupade.
Trots att de ryska officiella siffrorna ger vid hand att få ryska soldater skulle ha stupat i kriget visar annan officiell rysk statistik en motsatt bild.
Statistik på dödligheten i olika regioner i Ryssland visar en tydlig överdödlighet bland unga män i de fattiga regioner där många i brist på alternativ tar värvning som så kallade kontraktsoldater.
Kontraktsoldater kan skickas ut i krig också utan krigsförklaring och allmän mobilisering och de utgör lejonparten av de ryska styrkorna och de ryska stupade i Ukraina.
DN:s sammanställning av flera källors rapportering visar att regioner som Nordossetien, Burjatien, och flera andra fattiga sibiriska och centralasiatiska regioner i Ryssland rapporterar en tydlig överdödlighet sedan krigets början.
För att göra det tydligt att det handlar om stupade lyfts exemplet Burjatien upp, där är dödligheten bland män i åldern 18 till 45 är 70 procent högre än normalt. I åldrarna 18 till 30 är den hela 270 procent högre.
Invasionens mål skrevs ner igen
I takt med uteblivna snabba framgångar under storoffensiven i Donbass har Ryssland för åtminstone tredje gången verkat skriva ner sina mål för invasionen.
Inför offensiven i Donbass hette det, enligt general Rustam Minnekajev vid ryska generalstaben, att Ryssland skulle ta kontroll över hela södra Ukraina, skära av ukrainsk tillgång till Svarta havet och skapa en landbrygga till Transnistrien.
Under offensivens gång har målen reviderats och de senaste offentliga uttalandena gör gällande att Ryssland nu försöker ta kontroll över hela Donbass och hålla de områden landets armé nu ockuperar.
Förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina verkar helt ha strandat, och båda sidor anklaga varandra för att samtalen har fallit samman.
Ukraina har uteslutit att landet skulle ge ifrån sig delar av sitt territorium i utbyte mot fred.
Allt fokus på bägge sidor verkar riktat på att nå framgång på slagfälten.
Små ukrainska motangrepp i norr och söder
De ryska förlusterna märks tydligt i att invasionsstyrkan inte längre kan hålla igång ens mindre offensiva operationer på flera frontlinjer.
I norr och i sydväst har ryska förband inte på flera veckor försökt sig på nya seriösa angrepp, och istället är det ukrainska armén som rycker fram sakta men säkert.
De största ukrainska framgångarna har nåtts norr och nordost om Charkiv, landets näst största stad.
Där har ryska styrkor till och med pressats över gränsen till Ryssland vid några frontstycken.
Det verkliga målet med angreppet verkar vara att sätta ukrainskt artilleri inom räckvidd för de ryska försörjningslederna från Belgorod.
Charkivs invånare har ändå kunnat glädjas åt att staden nu för första gången sedan krigets början i några veckor har varit utom räckhåll för rysk beskjutning och något slags normalläge har börjat återvända till staden.
Också i söder nära staden Cherson, den enda storstaden Ryssland har haft kontroll över sedan krigets början, har de ukrainska styrkorna ryckt fram sakta men säkert.
Flera byar längs fronten har återtagits, men några stora strategiskt avgörande framsteg har inte gjorts.
Ukrainska källor gör gällande att framryckningarna både i norr och söder bäddar för en kommande storoffensiv, men att en sådan kan låta vänta på sig i flera månader.
Enorma stödpaket från väst
Ukraina har ändå de senaste veckorna vunnit en del tid för att förbereda nästa steg i konflikten utan en konstant rädsla för antingen bankrutt eller slut på materiel och ammunition.
I veckan fattades beslut om två massiva stödpaket som kommer att hålla landet flytande ekonomiskt och ytterligare jämna ut styrkeförhållandena på slagfälten.
USA:s kongress röstade efter flera om och men igenom ett massivt stödpaket på 40 miljarder dollar, eller 37 miljarder euro, till Ukraina.
Hälften av pengarna ska bestå av vapen- och krigshjälp.
I samma veva beslöt G7-länderna att bidra med 17 miljarder euro i direkt stöd till den ukrainska statskassan.
Då Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för någon vecka sedan avslöjade att landet går back kring fem miljarder dollar i månaden på grund av kriget, var stödpaketen välkomna nyheter i Kiev.
Globala följder då kriget fortsätter rasa
Krigets allvarliga följder i de länder som har varit beroende av ukrainsk spannmålsexport har under krigets tredje månad gjort sig allt mer uppenbara.
Priset på framförallt vete, men också andra spannmål, har fortsatt att skjuta i höjden och lett till larm om att antalet undernärda och svältdrabbade människor har fördubblats.
För tillfället ligger nästan 20 miljoner ton spannmål i lager i Ukraina och det enda sättet att få ut det i någon större skala är via hamnarna vid Svarta havet, främst Odessa.
Trots att skörden i juni kommer att ha drabbats svårt av kriget beräknas det i juli finnas 50 miljoner ton spannmål i lagren.
Livsmedelskrisen har lett till upprop för att världssamfundet, EU eller Nato borde gå in för att häva den ryska blockaden mot Odessa i Svarta havet och göra det möjligt för Ukraina att igen få ut spannmål på marknaden.
Spannmålsexport från Odessa är mer komplicerad än det låter
"Vi måste diskutera om och hur vi, i enlighet med ... FN-stadgan, skulle kunna ge direkt stöd, på inbjudan av den ukrainska regeringen, för att hålla hamnen i Odessa öppen för ukrainska spannmålsfartyg", skrev Estlands president Alar Karis nyligen i Politico.
En liknande operation skulle ändå vara både svår och potentiellt farlig. Än så länge verkar frågan inte ha rört på sig.
Källor: AP, AFP, Reuters, BBC, Financial Times, Foreign Policy, DN, New York Times, Washington Post, The Guardian, Daily Express