Om en studerande fortsätter att trotsa direktiv och fortsätter orsaka trubbel, rymmer eller försöker ta ett vapen av en polis, så har den beväpnade folkpolisen tillstånd att skjuta för att döda.
De kinesiska myndigheterna har gett instruktioner av det här slaget till polisen. "Studerande" syftar på uigurer i anstalter som Kina kallar "yrkesskolor".
I själva verket är "studerandena" fångar.
Instruktionerna om att skjuta personer som försöker fly är del av en större dataläcka som avslöjar ytterligare uppgifter om hur Kina förtrycker den muslimska minoriteten i landskapet Xinjiang i västra Kina.
Internationella medier har granskat uppgifterna tillsammans. Finska Yles utrikesredaktion och MOT-redaktionen har deltagit i samarbetet från Finland.
Dataläckan inkluderar tusentals bilder på gripna personer och detaljerad information om uigurer ur polisens register. Det är första gången ocensurerade bilder från lägren läcker ut i offentligheten. Därtill visar läckan hur befallningarna att förtrycka uigurer kommer direkt från Kinas ledning.
Yle publicerar plock ur bilderna på gripna personer, eftersom de visar hur utbredda Kinas handlingar mot uigurer är. För att skydda personerna publicerar Yle i regel inte personuppgifter eller bilder där ansikten syns som sådana.
Uppgifterna styrker tidigare bedömningar om att Kina har tvångsflyttat över 2 miljoner uigurer till häkten, fängelser och läger i Xinjiang.
Det säger Kina-forskaren Adrian Zenz, den första personen som fick ta del av de läckta uppgifterna.
– Aldrig förut har vi sett så mångsidigt bildmaterial och andra uppgifter som visar lägren och hur de bevakas, säger Zenz.
Kina kallar anstalterna för "omskolningsläger" för att avvänja folk bland annat från religiös extremism.
Dokumenten i dataläckan vittnar om allt annat än frivilliga studier. På följande sätt instruerar myndigheterna exempelvis poliser vars uppdrag är att transportera "studerande" från en anstalt till en annan:
På förhand förbereds 430 uppsättningar handfängsel, fotfängsel och huvor, det måste finnas tre uppsättningar utrustning för varje studerande som ska förflyttas. Var och en bör ledsagas av minst två säkerhetsvakter eller en tjänsteman och en säkerhetsvakt.
Den internationella journalistgruppen ställde frågor om datamaterialet till Kinas utrikesministerium. En representant för Kinas ambassad i USA bemötte frågorna utan att ge direkta svar.
"Frågor som berör Xinjiang handlar i grunden om att handskas med våldsam terrorism, radikalisering och separatism, inte om mänskliga rättigheter eller om religion", uppger informatören Liu Pengyu per e-post till journalistgruppen.
Enligt honom har det spridits falska uppgifter om situationen i Xinjiang i åratal.
Kina har försökt undergräva forskaren Adrian Zenz trovärdighet och lagt till honom på sin sanktionslista.
Döttrar, bröder, pappor, fruar. Dataläckan innehåller kring 5 000 fotografier som tagits av polisen i Xinjiang. Av personerna på bilderna hade nästan 3 000 anhållits, säger Zenz som granskat uppgifterna.
Materialet innehåller sammanlagt namn och personbeteckningar på nästan 30 000 personer.
Den internationella journalistgruppen har tagit kontakt med flera uigurer från Xinjiang som har flytt utomlands och som har identifierat sina närstående på bilderna. Till exempel intervjuade det brittiska rundradiobolaget BBC Abdurahman Hasan som bor i Amsterdam i Nederländerna.
Hasan hittade sin fru på en av bilderna. Yle publicerar en ocensurerad bild på Hasans fru med hans tillstånd. Hasan tror att det kan hjälpa hans fru om han berättar om situationen offentligt.
Ur polisens dokument framgår att frun har dömts till 16 års fängelse år 2018. Motiveringen till domen är "olaglig sammankallande av trupper och störande av samhällsordningen".
– Herregud sådana nyheter. Hon har knappt alls haft att göra med någon annan än sin familj. Hur skulle hon samla trupper, säger hennes man till BBC.
Störande av samhällsordningen är en återkommande beskyllning mot personerna i datamaterialet. Det är en vanlig brottsrubricering för personer som kinesiska staten har riktat in sig på.
Väldigt få av de gripna har gjort sig skyldiga till vanliga brott som till exempel egendomsbrott eller våldsbrott.
Däremot har polisen angett bland annat skägg, användning av huvudduk eller till och med att det saknades musik på bröllop som orsak för anhållanden. Enligt polisen är de här tecken på muslimernas extremism.
Det här är personer vars foton lagrats i kinesiska polisens databas.
I samma databas finns också brottsrubriceringar.
Som orsak för anhållande räcker släktband med en person som tidigare anhållits.
De här bilderna visar i sin tur personer som polisens automatiska system har varnat om.
De utgör minst hälften av de anhållna personerna.
Varningssystemet går under namnet integrerade plattformen för gemensamma operationer.
Det är en databas, skapad av Kina, där myndigheterna registrerar uppgifter om uigurer. En algoritm sållar sedan igenom uppgifterna för att hitta "opålitliga" personer och varnar polisen om dem.
Utifrån varningarna gör polisen förebyggande anhållanden. Målet är att förutse vilken slags brott personerna kommer att göra sig skyldiga till i framtiden.
Därför försöker Kina skola om även mycket unga personer så att de ska ha "sundare tankar".
De läckta dokumenten visar bland annat att systemet varnade om en 15-årig flicka år 2018.
Som motivering till anhållandet nämndes en koppling till ett tidigare brott. Det handlar om flickans mamma som dömdes till sex års fängelse för att "utöva religion och extremism".
Fallet med den unga flickan är ett exempel systemet som Kina har skapat: anhållandet av en familjemedlem leder till att också övriga i familjen misstänks vara opålitliga.
Enligt polisens uppgifter placerades flickan i ett industriområde som används som en "omskolningsanstalt för yrkesutbildning".
Hur behandlas då uigurerna i "yrkesskolorna"?
Det finns helt nya uppgifter i det läckta materialet. Det visar hur disciplinen upprätthålls också i anstalterna med lägre säkerhetsklassificering.
Bildmaterialet visar bland annat ett häkte där polisen verkar öva på ingripanden. Forskaren Adrian Zenz säger att bilderna är tagna i en anstalt i häraden Tekes i Xinjiang.
Poliser utrustade med träklubbor står i en korridor, en del av dem iförda kravallutrustning. På en bild sitter en person hopkrupen mot en vägg. Personen förs sedan vidare längs korridoren i handfängsel, fotfängsel och med en huva över huvudet.
Slutligen sätts fången i en så kallad tigerstol. Det är metallstolar som de kinesiska myndigheterna kan använda för att kedja fast förhörda personer för långa tider.
Zenz säger att den här sortens bilder är bland de mest betydande uppgifterna i läckan. Betydande är också myndigheternas interna dokument.
Liknande instruktioner återkommer gång på gång i dokumenten som Yle har granskat. I materialet finns bland annat säkerhetsdirektiv för "yrkesskolor", där man förbereder sig för störningar som exempelvis upplopp eller rymningar.
Ordern om att skjuta "studerande" om de orsakar problem eller inte följer varningar är bland de mest uppseendeväckande direktiven.
Instruktionerna i fråga kommer från en "yrkesskola" i häraden Shufu. Enlig Zenz finns det tecken på att direktiven gäller för alla motsvarande anstalter i Shufu.
– De nya bevisen kullkastar fullständigt Pekings propaganda. De visar att påståendena om att det skulle handla om yrkesläger eller utbildningsanstalter definitivt är falska. Det nya bevismaterialet visar tydligt att det handlar om anstalter som liknar fängelser och som leds av polisen, säger Zenz.
Enligt dokumenten använder poliserna bland annat skarpskyttegevär och automatvapen för att bevaka "studerandena". Lokalerna och fångarnas saker granskas kontinuerligt för förbjudna föremål.
Polisen förbereder sig bland annat på "instabilt" beteende bland uigurerna. Säkerhetsverkets direktör har gett följande direktiv:
Bord, stolar, saxar och övriga redskap bör vara fastsatta på sina platser.
"Studerandena" har åtminstone i någon mån möjlighet att kontakta sina närstående, men mycket begränsat.
I ett dokument som berör Shugu besrivs hur en "studerande" får kontakta sina släktingar. Enligt dokumentet ska telefonsamtalen bandas in och myndigheterna besöker släktingarna i hembyn för att informera om saken på förhand.
Om man upptäcker att diskussionens innehåll eller den studerandes sinnesstämning avviker från det normala, så gör [personerna vid anstalten som ansvarar för säkerheten] en riskbedömning, utreder omständigheterna utan dröjsmål och vidtar nödvändiga åtgärder.
Det läckta materialet visar också att högt uppsatta kinesiska tjänstemän har talat om uigurerna utan omsvep.
Till exempel talade Chen Quanguo, ledaren för det kommunistiska partiet i Xinjiang, år 2017 och 2018 om hur personer som återvänder från utlandet genast måste gripas och behandlas som farliga brottslingar. Chen har också sagt att polisen får skjuta personer som anfaller någon eller som försöker fly.
De kinesiska massanhållandena i Xinjiang var som intensivast 2017 och 2018. Största delen av bilderna och instruktionerna i läckan är från de åren.
En del av "yrkesskolorna" har senare lagts ner, berättar forskaren Adrian Zenz. Däremot har högsäkerhetsfängelserna utvidgats.
Politiken i Peking håller på att förändras, säger Zenz.
Kina uppger att man har nått målsättningen att stabilisera Xinjiang. Enligt Zenz försöker Kina nu upprätthålla den polisstat man har skapat i området.
Kina ser annorlunda på situationen. Enligt kommunikatören som svarade på den internationella journalistgruppens frågor råder nu stabilitet och harmoni i Xinjiang.
"Livet är tryggt, lyckligt och givande för lokalbefolkningen", skriver Liu Pengyu vid Kinas ambassad i USA i ett e-postmeddelande.
Vad har hänt med de tusentals gripna som nämns i polisens filer?
Zenz tror att en del av människorna har befriats och återvänt till sina hemtrakter, men att polisen håller dem under noggrann uppsikt. En del har flyttats till fängelser eller gör tvångsarbete.
Samtidigt fortsätter Kina separera uiguriska barn från sina föräldrar. Det hände också Abduram Hasan som har flytt till Holland och vars fru dömdes till flera års fängelse.
I dag är parets barn 6 och 8 år gamla.
Hasan uppger för BBC att han har bett myndigheterna om uppgifter om barnen, men förgäves.
Förra året publicerade en nära släkting en bild på barnen på en social medietjänst. På bilden leker barnen i parken tillsammans med kommunistpartiets tjänsteman.
– Jag grät i flera dagar efter att ha sett bilden, säger Hasan.
Han tror att släktingarna tvingades att publicera bilden.
Dataläckan Xinjiang Police Files har utöver Yle också undersökts av följande medier: BBC, Der Spiegel, USA Today, NHK, Politiken, Le Monde, Mainichi Shimbun, L'Espresso, El País, Dagens Nyheter, Aftenposten och Bayerischer Rundfunk. I utredningsarbetet deltog också den internationella föreningen för grävande journalister ICIJ.
Yle intervjuade också forskaren David Tobin vid Sheffields universitet för den här artikeln.
Den här texten är en översättning av artikeln Sorto sai kasvot som Yle Uutisetursprungligen publicerade på finska.