Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen säger till Yle att polisen som bäst förbereder sig för nya hot.
– Vi närmar oss en farlig tid. Ryska provokationer mot Finland är också möjliga.
Krig förs inte endast med vapen. Man försöker också påverka människor på många andra sätt, både tills Finlands Nato-medlemskap godkänns, men också efter det, menar Kolehmainen.
Bland myndigheterna är polisen vanligtvis den som först måste reagera på ett säkerhetshot. I sitt arbete kan de möta bland annat hybridpåverkan och cyberhot.
– Falsk information, hot, provokativa demonstrationer, skadegörelser, utnyttjande av utsatta människor och invandring, kringgående av sanktioner, cyberattacker och terrordåd är påverkningsförsök som kan jämföras med användning av väpnade styrkor. Vi är beredda på detta.
Fem exempel på hur hybridpåverkan kan se ut – så här skyddar du dig
Polisen hör flyktingar om krigets grymheter
23 000 ukrainare har flytt till Finland sedan kriget började, enligt polisens siffror. Men den här siffran visar inte hela sanningen, i början av de ryska aggressionerna kom flyktingar till Finland utan att registrera sig med visum.
Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen berättar att man nu hör de här människorna. Polisen samlar som bäst in berättelser om möjliga krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.
Brott mot mänskligheten innebär attacker mot civilbefolkningen, bland annat dödande, tortyr och våldtäkt. Enligt Yle Uutisets uppgifter har ryska soldater systematiskt våldtagit barn och kvinnor i Ukraina.
19 maj dömdes den första ryska soldaten för krigsbrott i Ukraina. Den ryska mannen blev dömd till livstidsfängelse i en ukrainsk domstol i Kiev för att ha dödat en civilperson.
Ukraina har accepterat Internationella brottsdomstolen ICC:s jurisdiktion på sitt territorium sedan ockupationen av Krim 2014. Ryssland, å andra sidan, är inte medlem i ICC, men ICC kan utreda eventuella brott som begåtts på ukrainskt territorium, oavsett gärningsmannens nationalitet.
Polisens generaldirektör Seppo Kolehmainen säger att han har diskuterat med riksåklagare Raija Toiviainen om att polisen ska höra potentiella offer för krigsförbrytelser så snabbt som möjligt.
– Vi förbereder oss för att de grymheter som har ägt rum i Ukraina ska utredas av till exempel Internationella krigsförbrytartribunalen. Det är viktigt att vi samlar in så mycket bevis som möjligt av personer som har bevittnat eller upplevt krigsförbrytelser. Bevisen kan behövas senare i domstolarna, säger Kolehmainen.
Målet är att skaka om förtroendet för myndigheter
Hybridpåverkan, desinformation och trolling försöker skapa sprickor i finländarnas förtroende för myndigheter och beslutsfattare, säger Kolehmainen.
– Motivet verkar vara en önskan att skaka om den nationella integriteten och förtroendet för både polisen och andra myndigheter.
Men just nu är lägesbilden förvånansvärt lugn. Enligt Yles uppgifter har endast vissa cyberbrott upptäckts som kan ha kopplingar till Ryssland. Dessutom cirkulerar det mycket desinformation på nätet.
– Myndigheterna måste vara på sin vakt. Vi är mer redo än förra året, sammanfattar Kolehmainen nuläget.
Medborgarnas trygghetskänsla kan drabbas av Rysslands oförutsägbarhet. Men polisöverdirektrören är lugnande.
Polisen har jour och samlar in information 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
– Omkring 7 500 uniformer och andra poliser har fått i uppdrag att göra iakttagelser gällande underrättelsefrågor. Vi rapporterar direkt till den högsta ledningen om vad som händer i Finland just nu.
Den här artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Poliisiylijohtaja: Suomen poliisi hankkii todisteita ja tietoja Ukrainan pakolasisiin kohdistuneista sotarikoksista skriven av Merja Niilola. Svensk version av Ellen Forsström.