Artikeln är över 2 år gammal

Mycket av det som doneras till loppmarknader måste kastas bort – textilåtervinning ger förbrukade textilier en andra chans

Nästa år inleds sortering och återvinning av textilavfall i Finland. Finländare producerar årligen 13 kilo textilavfall per person, det betyder enorma mängder avfall som ska styrs om och hitta ett alternativ till det brännbara avfallet.

Två kvinnor framför en shoppingvagn med varor.
Gunilla Björkskog och Nina Granmo glädjs åt donationer som görs till Folkhälsans loppis i Korsholm, även om en del är i dåligt skick. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

I en brokig skara hänger gardiner i långa rader. Färger, former och figurer – här finns det mesta. På galgar hänger herr- och damkläder i olika kategorier. Festkläder som kan köpas för några euroslantar hänger i raka led. Festkläder är, precis som gardiner, svårsålt, berättar de som jobbar på Folkhälsans loppis Retro Bazar i Smedsby, Korsholm.

– Det kommer in jättemycket donationer. Mer och mer för varje år och månad, berättar verksamhetsledare Susanne West på Folkhälsan i Korsholm.

Ställning med gardiner.
Gardiner och damblusar är svårsålt. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Grejerna som doneras till loppmarknaden är i varierande skick. En del når inte ens butiksgolvet eftersom skicket är för dåligt eller efterfrågan för liten.

– 30 till 40 procent av donationerna måste kastas på grund av att det är smutsigt, dåligt, luktar illa, har möglat eller så har det inte gått åt på en viss tid, säger West.

Festkläder på en klädställning.
Festkläder i väntan på nya fester. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Gunilla Björkskog och Nina Granmo sitter bakom kassan och plockar upp och prissätter donerade varor. Framför sig har de en shoppingvagn med sommarskor, barnkläder, solhattar och shorts.

Vad är det som inte säljer så bra?

– Sådant som det kommer in mycket av, till exempel gardiner och dukar. Ibland skor, berättar Granmo.

Kan ni överraskas av att det som doneras är i dåligt skick?

– Tyvärr kommer det in mycket sådant. Folk tänker inte att någon annan kanske inte vill köpa det här, de rensar sina lager och tar allt hit och vi får rensa. Men det gör vi nog så gladeligen ändå, berättar Björkskog.

Välkomnar textilåtervinning

Med stora mängder kasserade textilier välkomnar personalen textilåtervinningen.

– Vi har ju blivit vana att samla in papper, glas och metaller. Att det dessutom skulle finnas olika former av textilinsamlingskärl tror jag skulle hjälpa väldigt mycket. I förlängningen blir det till att nya företag som sysslar med det, kan ta in folk och allt förvandlas till pengar, säger West.

Kvinna med en väska gjord av ett par jeans.
Verksamhetledare Susanne West på Folkhälsan med en väska som är gjord av ett par jeans. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Vid avfallshanteringsbolaget Stormossen pågår som bäst planeringen för insamlingen av textilier. I hela landet inleds insamlingen från och med 2023.

– Det som lagstiftaren nu stiftar om, att vi ska samla in de trasiga textilierna för att få fibrerna, är jättebra. Jag är hundra procent för det här, säger kommunikationschef Nina Lindman på Stormossen.

Redan i höst tjuvstartar Stormossen med textilåtervinningen på återvinningsstationerna i Vasa och Korsholm samt kring affärscentrum i Stenhaga.

En man och en kvinna på en parkering.
Servicechef Timo Lehtola och kommunikationschef Nina Lindman är glada över att textilåtervinningen snart kommer igång. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Ingen regnrock!

Det som lämnas till till textilåtervinningen är hemtextilier och kläder. Insamlingen omfattar inte skor, accessoarer, läder eller underkläder.

Textilerna som samlas in åker vidare till en nygrundad anläggning i Pemar utanför Åbo. I processen sönderdelas textilfibrerna för att sedan bli till material i nya produkter, till exempel akustikskivor och isoleringsmaterial. I framtiden ska fibrerna förhoppningsvis utnyttjas i högre grad för att bli till nya kläder.

Men innan textilierna når Pemar ska de först genom en grovsortering.

– Det innebär att vi tar bort material som inte går till återvinning, till exempel smutsiga kläder, regnjackor och arbetskläder, säger servicechef Timo Lehtola på Stromossen.

Det låter som ett stort jobb?

– Vi får se. Jag träffade dem som redan gör det i Åbo och visst finns det mycket arbete att göra, säger Lehtola.

Artikeln är uppdaterad 30.5.2022 klockan 16.52 med preciseringen att Pemar ligger utanför Åbo.