Vid Herrfors och Långfors skulle fiskvägen kosta minst 1,2 miljoner euro. Just nu står hela ärendet stilla, enligt Heli Jutila på Österbottens vatten och miljö som ledde projektet Lukaties där kostnaderna räknades ut.
- Det är väldigt stora kostnader det handlar om, det skulle behövas ett nytt projekt och finansiering för att det ska komma igång på nytt, säger miljövårdssekreterare Jennie Wikström i Pedersöre.
Från kommunens sida finns intresse för ärendet, men några konkreta löften om pengar till fiskvägar har inte givits.
- Det är ansenliga summor och lyckas man inte vid de första kraftverken så är det ingen vits att göra något högre upp heller, säger Wikström.
Sten Pettersson från Över/Ytteresse delägarlag tror inte att fiskvägarna blir av de närmsta 15-20 åren.
- Jag tror att alla delägarfiskelag är med men vi kan inte driva det här med egna resurser. Fiskelaget har 35 euro på kontot i dag. Då årets fiskekortpengar kommer in så är det närmare 1000 euro så nej, ett fiskelag har inte pengar att satsa i det här.
Behöver inte åtgärda allt på en gång
Det var 14 fiskelag längs med ån som för ett par år sedan gemensamt satte igång ett projekt för att få en naturenlig fiskväg på 150 km från Larsmo upp mot Alajärvi.
Pettersson var med redan 1990-talet då en restaurering planerades. Då beräknade man vad vanliga fisktrappor förbi forsarna skulle kosta. Men det fanns inte pengar och kraftverken var inte heller intresserade.
Nu är situationen liknande - 1,2 miljoner euro är inga pengar som ryms i en vanlig budget varken hos NTM-centralen eller hos någon annan aktuell aktör, tror Pettersson.
- Det är inte precis så att jag håller andan och väntar, säger Pettersson om möjligheten att planerna förverkligas.
Samtidigt säger han att de två första forsarna är de allra dyraste att åtgärda.
- Och å andra sidan behöver man inte bygga eller söka pengar för alla åtta fiskvägar på en och samma gång. Först måste man se om något stiger i de två nedersta, annars är det ingen vits att bygga resten.
Unikt med 8 kraftverk i en och samma å
Skulle man få till en naturenlig fiskväg på 150 kilometer skulle projektet vara unikt, tror Pettersson.
- Det finns ingen annanstans i världen där man planerar naturenliga fiskvägar förbi åtta kraftverk, ingen annan har så många kraftverk som Esse å vad jag vet, så det är lite extremt.
Varför ån har så många kraftverk kan bero på att fallhöjden är relativt hög i forsarna. Därmed finns tillräckligt med energi att utvinna.
I början av 1900-talet fanns redan mer än 30 kvarnar eller sågverk i ån. Enbart vid Hjulfors fanns fyra kvarnar och ett sågverk, vet Pettersson.
Pettersson är aningen tveksam till om fisken skulle stiga i ån även om man fick en fiskväg.
- Räcker vattenkvaliteten till, och hur påverkas lekandet om vattnet blir allt varmare? Men man kunde testa vid några forsar och se hur det fungerar och sedan gå vidare.
Pettersson hoppas att Österbottens vatten och miljö eller någon fond eller myndighet kunde driva projektet med en fiskväg vidare.
- Men jag lever inte den dagen det blir klart, det tar säkert 15-20 år och lite till.