– Vi är nördar som är emot EU, säger Karina Rohr Sørensen.
Hon står mitt i den EU-kritiska rörelsen Folkebevægelsen mod EU:s högkvarter i Köpenhamn. Det är trångt inne på det lilla kontoret där två fast anställda och flera frivilliga trängs bland skyltar med negativa budskap om EU.
Karina Rohr Sørensen visar upp en pamflett där rörelsen samlat "galna EU-regler". På första sidan kan man läsa om EU-direktivet att alla barn under åtta år ska vara under uppsikt då de leker med ballonger.
– Själv blev jag EU-skeptisk 1992 när EG blev EU i och med Maastrichtfördraget, säger Sørensen.
Och det är Maastrichtfördraget som spökar än i dag i dansk debatt.
Danmark står ensamt utanför EU:s försvarssamarbete
Danmark står i dag som enda EU-land utanför det europeiska försvarssamarbetet. Det så kallade försvarsförbehållet innebär att Danmark inte deltar när EU tar beslut om försvars- och säkerhetspolitik och man deltar inte heller i EU:s militära insatser.
Bakgrunden är att landet fick igenom en kompromiss med EU när man skulle ratificera Maastrichtfördraget i början av 90-talet. Kompromissen innebar en rad undantag, så kallade förbehåll, i Danmarks EU-medlemskap.
– Politikerna bestämde om dessa förbehåll för att övertyga danskarna om att stanna i EU. Ett av dessa förbehåll var att danskarna skulle stå utanför försvarssamarbetet, säger journalisten Peter Ernstved Rasmussen som bevakar försvars- och säkerhetspolitik.
Politikerna försökte på det sättet stilla en stundvis våldsam EU-kritisk opinion, som bland annat utlöst de värsta gatuslagsmålen sedan andra världskriget i Danmark efter folkomröstningen om Maastrichtfördraget 1993.
För att kunna slopa något av undantagen ska man enligt dansk praxis ordna folkomröstning. 2015 höll man en folkomröstning för att ersätta förbehållet inom det rättsliga samarbetet, men då vann nej-sidan.
Kriget i Ukraina ledde till storsatsning på försvaret
Efter Rysslands invasion av Ukraina inleddes vad som kan kallas för ett paradigmskifte inom den danska försvarspolitiken. Statsminister Mette Frederiksen (S) presenterade i början av mars en storsatsning på försvaret samtidigt som hon utlyste en folkomröstning om försvarsförbehållet.
– Det ska hållas en folkomröstning den 1 juni, där vi råder danskarna att mycket tydligt rösta för att avskaffa förbehållet, sade statsminister Frederiksen på en presskonferens.
Hennes socialdemokratiska parti är likt en majoritet av partierna i danska folketinget för att delta i det europeiska försvarssamarbetet. I opinionsmätningar inför folkomröstningen verkar det danska folket följa statsministerns vilja.
Kan danska soldater tvingas kriga i EU-armé?
Folkomröstningen har föranletts av en snabb debatt om EU:s försvarssamarbete. I praktiken innebär ett slopat försvarsförbehåll att Danmark, likt Finland, får rösta om de ska delta i olika EU-operationer, något de inte fått göra hittills.
Danmark har ändå ofta deltagit med trupper på samma ställen som EU, men under Nato- eller FN-flagg.
Men trots att EU:s försvarssamarbete inte innebär att Danmark kan tvingas delta i operationer har debatten inför folkomröstningen handlat om en eventuell framtida överstatlig EU-armé.
– Det finns inget tvivel om vilken riktning vi går mot. I tidigare EU-fördrag pratade man om att EU kan ha ett gemensamt försvar i framtiden, i Lissabonfördraget säger man att EU kommer ha ett gemensamt försvar i framtiden när det Europeiska rådet enhälligt beslutat om detta, säger Karina Rohr Sørensen på Folkebevægelsen mod EU och fortsätter:
– Jag tror inte att EU kommer att tvinga oss till något. Men om vi slopar förbehållet är det våra nuvarande väldigt EU-positiva politiker som får rätten till att säga ja eller nej om vi ska delta i olika EU-försvarsprojekt och det mandatet tycker inte jag att vi ska ge dem.
Misstron mot EU har alltid funnits medan Nato blivit en grundbult i dansk säkerhetspolitik
Trots att EU-motståndet i Danmark har starka rötter ser danskarna alltså ut att rösta för att slopa försvarsförbehållet.
Enligt regeringen och de flesta partier i folketinget är det inte rimligt att Danmark som enda land står utanför och inte kan bidra om exempelvis EU skulle ta över ett eventuellt fredsbevarande arbete i Ukraina efter kriget.
– Kritikerna är rädda för att det här är det första steget mot ett fullblodigt EU-medlemskap. Om vi avskaffar förbehållet kommer det aldrig tillbaka, säger Peter Ernstved Rasmussen vid Radio 4.
Danmark har varit medlem i Nato sedan alliansen grundades efter andra världskriget och har genom åren varit en aktiv Natomedlem.
Medan misstron mot EU alltid funnits där har Nato blivit en grundbult i dansk säkerhetspolitik. Enligt Rasmussen undrar många EU-skeptiker nu varför landet ska gå med i det europeiska försvarssamarbetet när man redan är Natomedlem.
– De som är för att slopa försvarsförbehållet pekar på att Nato och EU har ett förnuftigt och fint samarbete. Dessutom önskar Nato och USA att Europa tar ett större ansvar för sin säkerhet, och därför menar många att det är viktigt att vara med i EU:s försvarssamarbete.
Ambassadör: Stärker det nordiska samarbetet
Rasmussen menar att om Danmark deltar i EU:s försvarssamarbete gynnar det också det nordiska samarbetet.
– Det skulle betyda att om Finland och Sverige får igenom sina Natoansökningar skulle vi ha tre nordiska länder som är både Natomedlemmar och EU-medlemmar. Det signalerar att nu går vi “all in” på allt som heter försvarssamarbete, säger han.
Peter Ernstved Rasmussen får medhåll av Harri Kämäräinen, Finlands ambassadör i Danmark.
– Ju fler möjligheter vi har att diskutera våra gemensamma frågor inom försvar och säkerhet kring samma bord, desto bättre för oss alla, säger Kämäräinen och fortsätter.
– Om man bestämmer sig för att komma med vore det en klar fördel inte bara för Finland men för hela EU. Danmarks erfarenhet och expertis från internationella operationer skulle komma till nytta även inom EU, säger Kämäräinen.
De danska vallokalerna öppnar klockan 9 finsk tid och stänger klockan 21.