Initiativet till förändringen kommer från föräldrar som hävdat att det finns elever som aldrig har fått ett stipendium under hela sin tid i i grundskolan.
Läraren Niklas "Nikke" Palmberg är ordförande för stipendiekommittén och han berättar att åsikterna var väldigt delade i frågan.
– Lärarna var väldigt emot det här, föräldrarna var mest för och intressant nog var studerande och elever också emot att alla skulle få. De tyckte att då kan man inte få visa sig bra i skolan om ändå alla får ett stipendium.
Storleken på stipendierna kommer inte att vara lika stora för alla.
– I teorin kan det ju vara till exempel någon som går ut nian som inte har gjort något annat än bråkat, mobbat och retats i tre år som ändå får ett stipendium och det känns ju fel. Det var väl där åsikterna gick isär vad gäller lärare och direktionen med föräldrar, säger Palmberg.
Förutom de som går ut sexan och nian får också alla som blir studenter ett stipendium, dessutom får också en del av dem som går ut ettan och tvåan i gymnasiet fortsättningsvis stipendier.
– Tar man studenten vid gymnasiet, så har man för det första kommit in och sen har man faktiskt klarat av att skriva studentexamen. Jag tycker att det är helt okej att alla från gymnasiet får.
Stora stipendiefonder
Palmberg berättar att Vasa Övningsskola har så stora stipendiefonder och därmed mycket pengar att dela ut att det är otänkbart att bara dela ut stipendier till elever och studerande i tre årskurser.
– Det tror jag också lite är grunden till att det här över huvud taget går att genomföra. Det finns många stora gamla fonder som har bra avkastning. Totalt delar vi i år ut nästan 50 000 euro.
Palmberg säger att han inte skulle ha hört om någon annan skola som gör som Vasa Övningsskola, däremot är frågan om stipendier överlag en fråga som diskuteras i många skolor.
– Min personliga åsikt är att man ska få visa att man är bra eller har gjort framsteg också i skolan. Jag brukar ibland jämföra lite med idrottsprestationer, där plockas också vissa ut och vissa får och vissa inte. Så jag tänker att det är okej, men samtidigt är ju grundskolan obligatorisk och då blir det på ett sätt lite orättvist, säger Palmberg.
Palmberg berättar att eleverna brukar bli glada när de får ett stipendium och han hoppas att de ska bli det också i år, även om en del får mer och andra mindre.
– Man får ett stipendium för att man har klarat av ett stadium i livet, får en examen eller går vidare till nästa.
”Värt att tänka på”
I Donnerska skolan i Karleby får en bråkdel av eleverna stipendier. Stipendierna är ofta kopplade till särskilda villkor som hemby eller framgångar i ett visst ämne.
Skolans rektor Kaj Holmbäck ställer sig försiktigt positiv till idén om att alla nior skulle få stipendier.
– Det är en ny tanke, och utan vidare värt att tänka på.
Han säger att stipendier som delas ut till alla skulle bli mer av en present från stipendiegivarna, en gratulation till de som går ut nionde klassen.
Enligt Holmbäck har också det nuvarande systemet sina utmaningar.
– Jag tycker att man borde uppmärksamma de som kämpar och får resultat över sin egen nivå.
Han tycker att det är bra att stipendiernas vara eller icke vara diskuteras.
Öronmärkta pengar
I Oxhamns skola i Jakobstad får mer än hälften av de cirka 180 niorna stipendier. Det är inte bara elever med toppbetyg som uppmärksammas, utan även de som kämpat väl.
– Jag tycker att alla som går ut är värda ett stipendium. Alla har gjort ett bra jobb och ska kunna bli sedda, säger rektor Peter Lindqvist.
Han säger att det inte är så viktigt om det handlar om en penningsumma eller något annat. I nuläget finns kriterier som exempelvis säger att stipendiet ska gå till en elev som har presterat väl i samhällslära.
– Där kan man inte göra egna tolkningar, utan de pengarna är öronmärkta, säger Lindqvist.
Mellan 30 och 250 euro
Även i Närpes har stipendierna väckt diskussion. I Närpes högstadieskola får mindre än hälften av eleverna stipendier.
– Det är ett knepigt kapitel: vem ska få och vem ska inte få? säger skolans rektor Nina Hagback.
Hon berättar att man åtminstone i år kommer att köra med samma system som tidigare år.
– Vi försöker fördela dem så rättvist som möjligt, så att inte samma elev får stipendium flera år i följd.
Hagback säger att de stipendiepengar skolan har att dela ut skulle räcka till alla elever i en årskurs, men det skulle inte vara fråga om några stora summor. I dag ligger stipendierna mellan 30 och 250 euro.
Enligt Hagback borde man tänka om helt i fråga om stipendier och i stället lägga pengarna på något som gagnar alla.
– Då skulle alla elever få en liten guldkant under sin skoltid.