I en del skolor är det hela årskullar som inte har varit i kontakt med skolhälsovården.
Orsaken är främst att skolhälsovårdarna i Helsingfors användes för att vaccinera skolbarnen mot covid-19. De hade då inte tid att utföra hälsogranskningarna, och nu hinner man inte i kapp under det här läsåret.
Sämst i de svenska skolorna
Chefen för skolhälsovården i Helsingfors, Tuula Salmivaara-Pesonen säger att man under året har försökt lappa genom att tillfälligt rekrytera mera personal för att hjälpa till med hälsogranskningarna. På svenskt håll har det varit väldigt svårt att hitta någon, och det har lett till att det nu i de svenska skolorna är flera som inte undersöks under året än på finskt håll.
Hon berättar att man nästan är färdig med de omfattande hälsokontrollerna som görs i årskurs 1, 5 och 8. Det är de övriga årskursernas kortare kontroller som man i många fall inte har hunnit med.
Skolhälsovården är en lagstadgad hälso- och sjukvårdstjänst för grundskolelever och deras familjer. Att man inte klarar av att utföra hälsogranskningarna strider alltså mot lagen. Tuula Salmivaara-Pesonen finner det beklagligt att det gått så.
– Barnen har inte fått skolhälsovårdarens stöd, och det har blivit en längre paus i uppföljningen av bland annat längd, vikt och kroppshållning, säger hon.
Hon bekräftar att det gått så på grund av att skolhälsovårdarna var upptagna med coronavaccinationer.
– Coronan gjorde också att många barn som skulle på hälsokontroll avbokade eftersom de blev sjuka, säger Salmivaara-Pesonen.
"Barnen måste ha möjlighet att prata om saker som är viktiga för dem"
Barnombudsmannen Elina Pekkarinen tar inte lätt på det hela.
– Jag tycker att det är jätteoroväckande. Skolhälsovården är den viktigaste vägen vi har för att ta reda på hur barn mår. Skolbarnen behöver också någon som de litar på som de kan berätta om sina bekymmer för.
Hon konstaterar också att det här inte är ett nytt problem. Helsingfors har redan tidigare kritiserats för att skolbarnen inte får den skolhälsovård de ska ha.
– Men nu är det alltså ännu värre, suckar Pekkarinen, och lägger till att hon är särskilt orolig över de svenskspråkiga barnen som är i en ännu mera sårbar position.
Tuula Salmivaara-Pesonen å sin sida tror inte att det finns någon större orsak till oro.
– Om barnet tidigare har vuxit och utvecklats normalt och föräldrarna inte är oroliga över barnets hälsa, är risken liten att man på grund av det här missar problem med tillväxt eller andra betydande avvikelser.
Barnombudsmannen är av annan åsikt.
– Jag tycker inte att problemen måste vara allvarliga för att vara viktiga. Barnen måste ha möjlighet att prata om saker som är viktiga för dem.
Elina Pekkarinen är särskilt oroad över den psykiska delen av måendet. Men hon tycker också att det fysiska är viktigt.
– Skolhälsovårdaren talar med barnen och ungdomarna om näring, hobbyer, om de har övervikt, om de rör på sig tillräckligt… Ofta lyssnar de mera på skolhälsovårdaren än på sina föräldrar.
Föräldrarna ska hålla koll
Tuula Salmivaara-Pesonen, som alltså är chef för skolhälsovården i Helsingfors, tipsar föräldrar om att de ska ta kontakt med skolhälsovården om de upptäcker något avvikande med barnen, eller om de är oroade över något. Ett meddelande med liknande budskap fick många föräldrar i Helsingfors under våren via tjänsten Wilma.
Men är det tryggt att lämna det på föräldrarnas ansvar? Ja och nej, säger barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
– Jag litar på föräldrarna. Men sedan finns marginalgruppen av föräldrar som inte känner till sina barns behov. Deras barn litar ofta inte heller på sina föräldrar, och berättar inte för dem om de har problem. Den här lilla gruppen av barn är den som löper störst risk att bli utan vård nu. Det är också de som i framtiden är i riskzonen för att få psykiska problem och annat. Jag är jätteorolig för dem.
Tuula Salmivaara-Pesonen berättar att man försöker komma ikapp med hälsogranskningarna genom att personalen finns på plats i skolorna i juni och i början av augusti. Under hösten prioriterar man de barn vars hälsogranskningar inte blivit av.