Utrikesminister Pekka Haavisto höll presskonferens på onsdag eftermiddag efter ett möte med riksdagens utrikesutskott.
Det fanns inte så mycket att rapportera. Turkiet har blockerat Finlands och Sveriges Natoansökan sedan två veckor med flera nya krav. Enligt Haavisto gör länderna nu sina "hemläxor" för att förbereda nästa möte, som inte är fastslaget. Diskussionerna kommer inte att föras av politiker, utan sker tillsvidare på tjänstemannanivå, i tätt samarbete med Sverige.
– Nu behövs det goda nerver och uthållighet, sa Haavisto och kallade processen en slags skärseld som man som finländare inte var förberedd på.
Turkiet har krävt en hårdare inställning från Finland och Sverige till organisationer som Turkiet betraktar som terroristorganisationer. Turkiet begär utlämning av vissa namngivna turkiska medborgare.
Dessutom vill Turkiet få tillåtelse att köpa vapen som stoppas av Finland eftersom Turkiet är en krigförande nation. Haavisto försvarade de finländska principerna om att inte exportera vapen till krigförande länder, bland annat på grund av risken att de kommer i fel händer. Men han antydde att reglerna kan förändras när Finland väl är medlem i Nato.
"En uppsättning klara Natoregler måste räcka"
Turkiets utrikesminister har krävt lagändringar av Sverige och Finland gällande inställningen till terrorstämplade organisationer och individer. Det tillbakavisade Haavisto vid presskonferensen. Han såg inte behov av lagändringar och ansåg att Finlands terrorlagar är moderna och inte skiljer sig nämnvärt från nuvarande Natoländer. Det har också framförts i förhandlingarna med Turkiet. Finland har också medverkat i kampen mot terrorism, och det är ju en av Natos uppgifter, betonade Haavisto.
Behandlingen av PKK är likadan i hela Europa, det är en förbjuden organisation, men det finns mindre grupper som behandlas olika av länderna i Europa. Begäran om utvisningar av vissa privatpersoner behandlas enskilt i olika rättsinstanser i Sverige och Finland, sa Haavisto.
På onsdag morgon betonade Haavisto i en intervju för Yle att ett ansökarland måste veta vad man ansluter sig till och vilka villkor som finns. Finland uppfyller till exempel kravet på att minst två procent av bruttonationalprodukten ska reserveras för försvaret.
– Det kan bara finnas en uppsättning av regler för nya medlemmar. Det kan inte komma nya regler, förutsättningar och bestämmelser som ansökarländerna måste anpassa sig till, sa Haavisto i Yleintervjun på morgonen.
– Det kan inte heller vara bra för Nato som organisation att ansökarländerna ges en ojämlik behandling, preciserade Haavisto vid presskonferensen.
Reservplan om tidtabellen inte håller?
Den finländska Natoforskaren Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet har i en intervju för AlfaTV varnat för att Turkiets bromsning av Finlands och Sveriges medlemskap i Nato kan pågå i flera år.
Natos princip om öppna dörrar för nya medlemmar borde ha varit klar. Finland hade i god tid försäkrat sig hos alla Natoländer, också Turkiet, att det inte ska finnas några hinder för Finlands medlemskap.
Haavisto säger sig fortfarande vara optimist, även om han idag medgav att risken för fördröjning finns. Då kommer medlemsprocessen inte igång ännu vid toppmötet i Madrid. Då finns det också en risk för att medlemskapet inte är klart vid årsskiftet, vilket var den ursprungliga förhoppningen.
Haavisto fick vid presskonferensen frågan om det finns en reservplan för väntetiden. Han hänvisade till tidigare "starka" löften från centrala EU- och Natoländer; USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. En synlig närvaro och övningsverksamhet med Natoländer i Finland sänder starka signaler, sa Haavisto. Också de nordiska länderna och Baltikum ingår i en skyddande "plan B".
Enligt Haavisto kan Finland också vara intresserat av skydd från Turkiet, genom köp av drönare som har utvecklats i den turkiska vapenteknologin.