En mörk augustikväll i fjol slog cykeltjuven till.
En knapp vecka tidigare hade Svenska Yle placerat ut en låst herrcykel i Dallapéparken i Helsingfors. Tjuven bröt upp det stabila vajerlåset, som var fäst runt en gatlykta, och åkte iväg med den begagnade cykeln, värd 170 euro.
Med hjälp av en gömd sändare följde vi cykelns rörelser via ett boende för missbrukare, runt omkring i Hagnäs och Berghäll och till slut till Lappvikens badstrand. Där tystnade plötsligt sändaren.
Vi polisanmälde stölden med ramnumret som vi tagit ett foto av.
Flera månader senare meddelade polisen att cykeln hade hittats.
Cykeln ingick i ett experiment där vi placerade ut fyra låsta cyklar i parker i Helsingfors. Alla cyklar stals, en efter en, under några veckor. Granskningen visade att stulna cyklar fungerar som betalmedel i knarkhandeln.
– När medborgare gör oss uppmärksamma på övergivna cyklar, så kollar vi alltid om ramnumret finns i vår databas, konstaterar kriminalkommissarie Janne Veirto, som behandlat vår brottsanmälan.
Det var precis så det gick i fallet med vår experimentcykel.
En förbipasserande kontaktade polisen om en övergiven cykel i ett buskage i närheten av Lappvikens badstrand. En polispatrull plockade upp den. Polisens sökning på serienumret gav genast en träff, och vi kunde senare lösa ut vår stulna cykel.
Förutom att låsa cykeln ordentligt är polisens främsta råd till cykelägare att anteckna ramnumret, alltså den nummerserie som är ingjuten i metallen under cykeln. Då ökar chanserna att polisen kan identifiera en stulen cykel, till exempel i samband med en husrannsakan.
– Det är väldigt viktigt att ange ramnummer när man anmäler stölden. Om vi hittar numret bland brottsanmälningarna så lyckas vi åtminstone hitta dess ägare, och kanske i bästa fall gripa gärningspersonen, betonar Veirto.
– Om vi bara har uppgifter om cykelns modell, färg eller andra fysiska kännetecken så är det mycket svårt att identifiera cykeln.
Stölder kopplade till droghandel
I vårt fall kunde ändå ingen tjuv identifieras, eftersom cykeln hittades på gatan.
Däremot kunde vi i experimentet i fjol, där flera cyklar ingick, spåra upp en av de misstänkta cykeltjuvarna. Se intervjun med honom i videon nedan.
Spotlights granskning visade också hur vanligt det är att stulna cyklar byts mot tunga droger på gatan och på darknet, den gömda delen av internet där en stor del av drogförsäljningen sker.
Sommar i städer värst
Högsäsongen för cykelstölder inleds i juni och sträcker sig vanligtvis en bit in på hösten. Den uppenbara orsaken är att många använder sin cykel just på sommaren, och att cyklarna syns i gatubilden.
Statistik från försäkringsbolaget LokalTapiola, även känt som LähiTapiola, visar att risken att råka ut för cykelstölder är speciellt stor i juli och augusti.
Cykelstölder är betydligt vanligare i större städer, i synnerhet studiestäder där många rör sig med cykel, än på landsbygden.
Efterfrågan kan påverka stölderna
Cykelstölder har stadigt blivit vanligare under det senaste decenniet. År 2020 nådde stölderna en ny rekordnivå då närmare 24 000 cykelstölder polisanmäldes.
I fjol började kurvan peka en aning nedåt, men fortfarande fick polisen nys om över 21 500 stulna cyklar. Försäkringsbolagens sammantagna siffror pekar på en liknande trend.
– Möjligtvis var rekordåret 2020 kopplat till corona, så att de stängda gränserna och begränsningarna i samhället ledde till att cyklar blev en bristvara. Kanske tjuvarna bara svarade på den ökande efterfrågan, funderar Antti Määttänen, utvecklingschef på LokalTapiola.
Samtidigt vill han inte lägga all skuld för cykelstölderna på de kriminella. Även vanliga cyklister bär en del av ansvaret.
– Så länge cyklar köps med bristfälliga uppgifter av skumma typer så kommer cykelstölderna att fortsätta. Efterfrågan leder till ökat utbud. Vi måste tillsammans se till att Finland förblir ett bra cykelland, och då måste man sluta köpa stulna cyklar, konstaterar Määttänen.
Artikeln uppdaterades 6.6 kl. 11:20 med ett tillägg om att försäkringsbolaget även har det svenska namnet LokalTapiola.