Avverkningen i Finlands skogar har ökat och kolsänkorna minskar, visar de färskaste utsläppssiffrorna. Nu ska den ryska importen av virke och biomassa ersättas, samtidigt som det pågår en förnyelse av EU:s energidirektiv som kan ställa nya krav på hur vi använder träbränsle. Skogen har all potential att bli årets största politiska diskussion.
1. Skogen har gått från kolsänka till utsläppskälla
Skog och mark spelar en viktig roll i Finlands mål om klimatneutralitet till 2035, ett mål som precis skrevs in i lag i och med den nya klimatlagen som riksdagen godkände förra veckan.
I praktiken innebär klimatneutralitet att Finland inte ska släppa ut mer koldioxid än vad skog och mark klarar av att binda. Utsläppen och kolsänkan ska alltså vara lika stora, så de tar ut varandra.
Nu visar de senaste siffrorna i stället att skog och mark inte längre är enbart kolsänka, utan i stället orsak till utsläpp.
De nya siffrorna från Statistikcentralen pekar alltså på en stor utmaning för målet om klimatneutralitet: Markanvändningssektorns totala utsläpp är på plus och inte längre på minus. Finlands skog och mark som tidigare varit en viktig kompensation för Finlands utsläpp är nu i stället orsak till mer utsläpp.
2. Skogsavverkningen har ökat och skogen växer inte lika snabbt
Naturresursinstitutet Luke förklarade att en del av de alarmerande siffrorna beror på ett nytt sätt att räkna och rapportera, men huvudorsaken är ändå tydlig: avverkningen ökade avsevärt år 2021, med omkring 10 procent jämfört med året innan.
Det som enligt forskarna och skogsexperterna är alarmerande är att skogen inte heller växer lika snabbt som tidigare. Det här är något som behöver utredas, sade Outi Honkatukia, chef för klimatenheten vid Miljöministeriet, på Statistikcentralens pressträff om utsläppssiffrorna förra veckan.
Hittills har man tänkt att skogen tvärtom kommer att växa snabbare i ett varmare klimat.
När de nya siffrorna publicerades gick Finlands klimatpanel snabbt ut med ett ställningstagande om att det är brådskande att stärka kolsänkan. Det här kan göras genom att minska på avverkning, återväta torvmarker, skärpa reglerna kring att röja åkermark och stärka skogens tillväxt genom gödsling, bland annat.
Klimatpanelen påpekade också att det kan bli dyrt för Finland att inte ha tillräckligt stora kolsänkor. Om målen inte uppnås kan Finland få en saftig utsläppsrättsräkning från EU, klimatpanelen talar om en räkning av miljardklass.
Också Natur och miljö hör till dem som har varnat för att skogsavverkningen ökar och sade i veckan att Finland måste sätta stopp för trenden där avverkningsvolymerna skenar iväg utom kontroll.
3. Allt mer av Finlands energi kommer från skogen
Finland har en väldigt annorlunda energipalett än resten av EU i och med att träbränsle står för snart en tredjedel av våra energikällor. Biomassan består av olika former av rester och biprodukter från skogsindustrin, och uttaget av energived har ökat de senaste åren.
Skogen, eller snarare restprodukter från den, står alltså redan nu för en avsevärd del av vår energi och med tanke på den ökande pressen att sluta importera fossila bränslen från Ryssland och bli mer självförsörjande kommer behovet av inhemska energikällor att öka.
Men den ökade användningen av biomassa i Finland har inte kommit från enbart Finlands skogar. Också träflisimporten från Ryssland har ökat de senaste åren.
4. Den ryska importen av virke och biomassa ska ersättas
I och med kriget i Ukraina har mycket av energidiskussionen fokuserat på hur EU ska bli kvitt den ryska oljan och gasen men Finlands energiförsörjning är för tillfället beroende av också import av biomassa från andra länder.
Mycket av träbränsleimporten har kommit från Ryssland och träflisimporten från Ryssland har dessutom ökat de senaste åren. Det här innebär att 13 procent av vårt totala biomassabehov kom från Ryssland i fjol och att det ryska träbränslet täckte fyra procent av Finlands energibehov.
Naturresursinstitutet uppskattar att Finland klarar sig bra utan det ryska träbränslet bland annat på grund av att Olkiluotos tredje reaktor kör igång men också för att tillgången till inhemskt träbränsle kommer att öka. Restprodukterna från skogsindustrin ökar nämligen när den ryska virkesimporten ska ersättas med inhemskt virke.
Tio procent av skogsindustrins behov har täckts av import från Ryssland. Importen från Ryssland hade ett värde på nästan 590 miljoner euro förra året, och exporten ett värde på drygt 500 miljoner. Kriget i Ryssland ställer nya krav på hela branschen.
5. Omstridd fråga i EU: Hur grönt är det att elda trä för energi?
Samtidigt pågår en förnyelse av EU:s energidirektiv som skulle ställa nya krav på användningen av biomassa för energi. En medborgarkampanj med 300 miljöorganisationer bakom sig under namnet Forest Defenders Alliance kräver att stödet för att bränna träbränsle för energi ska avlägsnas helt.
Kampanjen får stöd av europaparlamentarikerna Ville Niinistö (Gröna), Silvia Modig (VF) och Sirpa Pietikäinen (Saml) som i dagarna också gick ut med ett gemensamt uttalande om att den ökade skogsavverkningen i Finland är ett hot mot både Finlands kolsänkor och hela Europas klimatmål.
Så vad händer nu?
Den här våren har regeringen inte haft några stora strider trots att förväntningen var att både överenskommelsen om klimatmålen och budget blir svåra. Krismedvetenheten efter pandemi och kriget i Ukraina har lett till en enighet.
Inte heller siffrorna om den minskade kolsänkan har orsakat någon stor diskussion. I helgen gick ändå Maria Ohisalo (Gröna) i en intervju för Uutissuomalainen ut med att uppgifterna om en minskande kolsänka är väldigt oroväckande och måste tas på stort allvar. Ohisalo tillträder som miljö- och klimatminister tisdag 7.6, efter sin föräldraledighet.
I EU är skogen föremål för diskussion både när det gäller taxonomin, biodiversitetsstrategin och förstås hela gröna givet, klimatpaketet Fit for 55.
I Finland har regeringen ett stort arbete framför sig med att komma överens om klimatmålen för markanvändningssektorn som i allra högsta grad gäller hur kolsänkan ska stärkas. Det här kan det bli gräl om i höst.
En ofärdig version av artikeln gick ut tidigare i dag men nu är den uppdaterad.