– Mina första leksaker var tomma fröpåsar. Och det var lönlöst att klä mig fin. Snart satt jag ändå i första bästa mullhög, säger Mary.
Hon tror att alla människor har kärleken till jorden inom sig när de föds, eftersom människan ursprungligen kommer från skogen.
– Men för de flesta växer den kärleken bort. Det gjorde den aldrig för mig.
Mary Kuusisto är född och uppvuxen på 1950-talet i Pargas by i Bromarv. Så länge hon kan minnas har hon älskat jord, sand och lera.
I dag sommarpratar hon om att odla exotiska växter och inspirerar lyssnaren att göra det samma. En trädgård måste inte vara stor. Det kan vara en balkong, några större krukor eller kanske bara ett fönsterbräde i en etta i staden.
Mary Kuusisto är besatt av att få det omöjliga att växa. Det gäller både exotiska växter, som egentligen inte borde gå att odla i kalla och mörka Finland, böcker som inte vill bli skrivna och tavlor som inte vill bli målade.
– Att odla, måla och skriva är olika sidor av samma sak. Eller kanske vill jag bara tänka så för att hålla någon sorts ordning i hjärnan. I alla fall är det samma liv, samma utgångspunkt, säger Mary Kuusisto, som är odlare, författare och bildkonstnär.
Drömde om egenodlade persikor i mer än 20 år
På 1950-talet var exotiska frukter just det – exotiska. I Finland var apelsiner, mangofrukter och persikor mycket ovanliga och nästintill omöjliga att få tag i.
– Det var nog där min kärlek till de exotiska frukterna föddes.
På ett kalas i barndomen fick hon höra talas om att någon hade sett riktiga persikor växa i Esbo.
– Jag blev helt förtrollad av det och bestämde mig för att det ska jag också ha, någon dag.
Mer än tjugo år senare blev det verklighet.
– Då hade min man och jag en handelsträdgård med växthus och blomsteraffär. Där kunde jag experimentera med exotiska frukter, vid sidan om. Jag beställde persikoträd från Danmark, planterade dem och började drömma.
Efter två år av väntan kom de första frukterna.
– Jag glömmer aldrig smaken av de första egenodlade persikorna. Stora, fjuniga frukter som smakade himmelskt.
"Mina föräldrar mutade mig med ett halvt kilo vindruvor"
Som barn insåg Marys föräldrar att de kunde muta henne med frukt.
– Jag sög på tummen i barndomen och pappa sa att jag får ett halvt kilo vindruvor, fyra bananer, två päron och en påse valnötter om jag inte sätter tummen i munnen på hela natten. Visst skulle jag klara av det!
Lilla Mary stack handen under ryggen och höll sig klarvaken för säkerhets skull.
– Frukterna bara rullade för min inre syn. Med fem minuters mellanrum ropade jag: ”Jag har inte haft tummen i munnen ännu!”
När klockan var ett på natten gav hennes pappa upp.
– Han sa: ”Sätt tummen i mun och var tyst, så får du alla frukter i morgon". Sen var det inte mera tal om tummen. Den ena är kanske ännu i dag lite större än den andra, ler Mary.
I dag sommarpratar hon om att få det omöjliga att växa. Hon inspirerar lyssnaren att odla exotiska växter som agretti, malabarspenat och korila.
Vegas sommarpratare sänds 27.6–12.8 vardagar efter kl. 10 och 18. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.
Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.
Musik
Anna-Lena Löfgren: Lyckliga gatan
Andrea Bocelli: The Power Of Love
Vera Telenius: Miljoona ruusua
Toto Cutugno: Serenata
Dimasch Kudaibergen: S.O.S d’un terrien en détresse
Luciano Pavarotti: Mamma
Cookies n Beans: Fanfar