Start
Artikeln är över 2 år gammal

Rättspsykologen Julia Korkman: En minnesbild kan kännas levande och detaljerad – och ändå vara felaktig

Rättspsykologen och minnesforskaren Julia Korkman avslutar sommarpratssäsongen med att prata om mänskans minne. Vad minns vi – och hur? Hon uppmanar oss att stänga våra skärmar och samla rika sensommarminnen.

Julia Korkman iklädd en stor solhatt ler mot kameran. I bakgrunden syns grönskande buskage.
Rättspsykologen, forskaren och sångaren Julia Korkman är bokaktuell. Debutboken Minnets makt - berättelser från rättssalen kommer i höst. Nu sommarpratar hon om minnets nyckfullhet. Bild: Parad Media, Emma Sundh, grafik: Yle/Clas Christiansen

Rättspsykologen och forskaren Julia Korkman har alltid fascinerats av människans minne.

– I högstadiet ville jag bli arkeolog, inspirerad av filmerna om Indiana Jones. Men det blev inte fysiska fornlämningar jag skulle komma att gräva i, utan gamla minnesbilder, säger Julia Korkman.

Rätt snabbt in i psykologistudierna insåg hon att det är rättspsykologin som intresserar allra mest. Den handlar väldigt långt om just minnesforskning.

– Jag började med att forska i utredningar av misstänkta brott mot barn. Jag ville undersöka hur tillförlitliga barnens minnesbilder var.

Snart insåg hon att rättssystemet många gånger ställde orimliga krav på vad barn kunde förväntas berätta.

– Småningom gick det upp för mig att det här inte gäller bara barn som vittnen. Vårt rättssystem utgår ofta ifrån rätt så orealistiska premisser om hur människans minne fungerar.

I dag sommarpratar Julia Korkman om vad vi minns och hur? Kan man överhuvudtaget lita på sitt minne?

Minnesforskaren Julia Korkman – om hur opålitligt vårt minne är

Naturen ger oss lugn och långa minnen

Julia Korkman är också sångare. Efter två år utan spelningar är hon sanslöst lycklig över att få stå på scenen igen.

– Kulturen får oss att glömma bort våra egna liv och oss själva under några välgörande timmar. Också jag kan vara helt närvarande i musiken - och koppla bort allt annat.

Vid sidan av kulturen är det naturen som, enligt forskningen, kan ge oss den där känslan av här och nu.

– Många upplever ett lugn ute i naturen och det får också stöd i minnesforskningen, säger hon.

Kvinna sitter i en roddbåt.
Julia på sommarstugan. Där försöker hon minnas sitt eget råd, att lägga ifrån sig skärmen och samla minnen. Bild: Privat

Minnen vi samlar på oss i naturen uppfattas ofta som längre än de i själva verket är.

– Människor bedömer att en upplevelse som ägt rum ute i naturen dröjer längre, än en som äger rum i en urban miljö, oberoende av hur lång tid den egentligen tar. Så om ni, som jag, ibland drabbas av nostalgi över att livet är så kort, ta er ut i naturen, säger Julia Korkman.

Stäng din skärm

Ett säkert sätt att samla flyktiga minnen är att sitta med näsan i en skärm.

– Om du bara har möjlighet - stäng din skärm! Skärmen är den största tidstjuv som finns och skapar endimensionella, fattiga minnen. Titta ut över havet eller skogen istället. Eller på människorna du älskar.

Kvinna sitter med bärbar dator på en klippa vid havet.
… men alltid går det inte lika bra. Här är det distansjobb på sommarstugan. Bild: Privat

Julia har ett tips till i samlandet av rika, mångdimensionella sensommarminnen.

– Försök tillåta dig att njuta av det som, trots sorger och elände, ändå är vackert och fantastiskt i vårt korta, lilla liv.

I dag sommarpratar Julia Korkman om vad och hur vi minns. Och om tillförlitligheten i vårt minne.

Två kvinnor sitter.
Julia och hennes kompis Katja på interrail i Bratislava, sommaren 1995, en minnesvärd resa. Men kan man lita på att allt det man minns, från till exempel en resa, faktiskt hände? Bild: Privat

Vegas sommarpratare sänds 27.612.8 vardagar efter kl. 10 och 18. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.

Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.

Musik

Simon & Garfunkel: The 59th Street Bridge Song

Sidney Bechet: Si tu vois ma mere

Vasas flora och fauna: Leevi & The Leavings

Paolo Conte: Via con me

Patrik Komorowski: Philip Glass/I’m Going To Make A Cake

Fred Åkerström: Jag ger dig min morgon

Queen: Killer Queen

Agit-Prop: Natalia

Claes Andersson Trio: Gunnar Björling In Memoriam

Povel Ramel: Blås på det onda

Jubilatekören: Fougstedt/Sommarsvit II

Pink Martini: Sympathique