För andra gången sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina är Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Turkiet för förhandlingar. Senast blev det inte till något, fredssamtalen gick i stöpet.
Dagens samtal handlar däremot inte om fred, utan om de miljontals ton spannmål som sitter fast i Ukraina. Uppskattningsvis 20–25 miljoner ton spannmål från fjolårets skörd väntar på att exporteras genom de ukrainska hamnar som nu är blockerade av Ryssland.
Flera länder, särskilt flera utvecklingsländer, är beroende av den ukrainska spannmålsexporten för att säkerställa tillgången till mat för sina befolkningar. När världens fjärde största spannmålsexportör nu inte kan exportera är det många som hotas av hungersnöd.
Turkiet har på begäran av FN erbjudit sig att eskortera exportfartyg ut ur ukrainska hamnar. Tiotals containerfartyg är blockerade i ukrainska hamnar som omringas av ryska fartyg. Det innebär att ukrainskt vete, solrosolja, andra livsmedelsprodukter och konstgödsel är avskuret från marknaden.
Ukraina kritisk till förslaget
Men det är lättare sagt än gjort. Ukraina ställer sig skeptisk till det turkiska förslaget. Området kring de ukrainska hamnarna är minerat och ifall minorna utanför hamnstaden Odessa röjs finns det en risk för att Ryssland utnyttjar läget och anfaller staden.
– Ifall man beaktar den raketattack Ryssland nyligen utförde mot ett spannmålslager i hamnen i Mykolajiv kan man inte utesluta möjliga planer på att anfalla Odessa och södra Ukraina, konstaterar Ukrainas utrikesministerium i ett uttalande.
Dessutom är Ukraina inte inbjuden till samtalen.
Turkiet har ändå ett egenintresse i frågan: Billigt spannmål. Landet är till viss del beroende av importerat spannmål.
Turkiets jordbruksminister Vahit Kirişci antydde tidigare att Turkiet och Ukraina kommit överens om att Turkiet skulle få köpa spannmål till ett pris som är 25 procent lägre än marknadspriset, enligt lokala medier.
Ukrainas utrikesministerium tillbakavisar uppgifterna och säger att man uppskattar de turkiska ansträngningarna för att öppna de ukrainska hamnarna, men att det inte för närvarande finns något avtal mellan Ukraina, Turkiet och Ryssland.
"Beslut ska fattas mellan alla berörda parter. Vi avslår alla avtal där inte ukrainska intressen beaktas" skriver ministeriet i ett uttalande.
Ukrainas ambassadör i Turkiet, Vasyl Bodnar, har anklagat Ryssland för att stjäla ukrainskt spannmål. Bodnar kommer inte att träffa Lavrov i dag enligt ambassaden, i motsats till en del turkiska medieuppgifter.
USA:s utrikesminister Antony "Tony" Blinken har för sin del sagt att det finns tillförlitliga uppgifter om att Ryssland stjäl spannmål.
Vad vill Turkiet?
Turkiet försöker nu alltså än en gång medla mellan Ryssland och Ukraina.
Allt sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har Turkiet framhållit att man ställer sig neutral och gärna tar sig an uppgiften som medlare mellan de två Svarta havsgrannarna. Alla tre har kust mot Svarta havet.
Turkiet har balanserat mellan Ukraina och Ryssland, där man bland annat – trots ryskt missnöje – fortsatt sålt drönare åt Ukraina men samtidigt avstått från att gå med i västs sanktioner mot Ryssland.
Relationen mellan Ukraina och Turkiet är ändå på inget sätt okomplicerad. Det råder fortsatt stora motsättningar mellan länderna trots att man även har en del gemensamma intressen.
Balansgången mellan Ryssland och Ukraina är del av Erdoğans stormaktspolitik, eller så kallade strategiska autonomi.
Turkiet må vara ett Natoland, men man är också beroende av Ryssland vad gäller energi, jordbruksprodukter och livsmedel såsom spannmål och solrosolja.
Sedan kriget bröt ut har Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin nio gånger.
Senast, åtminstone vad vi känner till, förra veckan diskuterade presidenterna spannmålsfrågan. Då sa Putin att Ryssland är redo att samarbeta med Turkiet i frågan. Tidigare har Putin beskyllt västvärldens sanktioner för blockaden.
Också Syrien ska diskuteras
Ett annat ämne som utrikesministrarna uppgett att ska diskuteras är Syrien. Turkiet har hotat med en ny offensiv mot kurdområdena i norr. Man har sedan länge försökt upprätta en så kallad säkerhetszon där.
På plats i Syrien finns också USA och Ryssland. USA stöder de kurdiska YPG-styrkorna medan Ryssland för sin del stöder president Bashar al-Assads styrkor.
YPG har varit USA:s allierade i kampen mot terrororganisationen IS, medan Turkiet anser att YPG utgör ett säkerhetshot och kräver att USA:s stöd till grupperingen upphör. Man vill helt enkelt se en förnyad amerikansk Syrienpolitik.
Men för ett eventuellt anfall måste Turkiet också få grönt ljus av Ryssland.
Enligt Turkietexperten Toni Alaranta på utrikespolitiska institutet handlar det här om att man försöker hitta en balans med Ryssland i norra Syrien.
– Turkiet har meddelat att offensiven skulle riktas mot områden där det finns ryska styrkor. Turkiet och Ryssland måste i princip komma överens om att ländernas styrkor inte tar ihop, säger Alaranta i Yles morgonprogram.
Källor: AFP, Reuters, Yle, Utrikesmagasinet