Det var den 9 juni 1922 som det första folkvalda åländska landstinget sammanträdde i Mariehamn.
Ålänningarna hade önskat en återförening med Sverige, i stället för att höra till den nya nationen Finland. Men Nationernas förbund gjorde Åland självstyrt, med garantier för fortsatt svenskspråkighet. Också Ålands demilitariserade status från år 1856 slogs fast.
Icke-våld lyfts fram i monument
Det var därför en mycket aktuell gåva som avtäcktes på onsdag eftermiddag i Mariehamn. Kommerserådet Anders Wiklöf hade ropat in det internationellt kända fredsmonumentet Non Violence av Carl Fredrik Reuterswärd.
Själv tyckte Wiklöf att statyn passade mycket bra just på Åland, "Fredens öar". Statyn finns i bara några exemplar och är därför unik. En version av statyn står utanför FN:s huvudbyggnad, i New York.
Statyn placeras rakt utanför huvudingången till Självstyrelsegården. Där verkar Lagtinget och Landskapsregeringen, inom synhåll för det Wiklöfägda hotellet Arkipelag.
Monumentet köptes in vid ett svenskt auktionsföretag och kostade kring 100 000 euro. En del av vinsten donerades till FN-organisationen Unicef.
Inga vapen hos Wiklöfs
Personligen har Anders Wiklöf aldrig sysslat med vapen, utom som barn med ett luftgevär.
– Jag tar inte livet av en fluga och jag tar inte livet av en myra, jag släpper ut dem. Jag har en gång i mitt liv varit med på en fågeljakt.
– Det sattes ut vettar, och så kom fåglarna och satte sig ner där. Det var att lura fåglarna, så jag steg upp och klappade i händerna och kastade lite stenar i vattnet så att fåglarna gav sig iväg.
Jaktkamraterna tyckte att man lika gärna kunde åka iväg, det blev ingen jakt och Anders Wiklöf var glad, berättade han i samband med avtäckningen av ickevåldsstatyn. Han är också förespråkare till den åländska demilitariseringen.
Demilitariseringen behövs, men också försvaret
– Det här är Fredens öar, jag är stolt över att vara ålänning. Jag är stolt att vi har demilitarisering och jag är stolt över att Åland hör till Finland säger Anders Wiklöf.
Wiklöf säger också att han är superstolt över dem som bevarar freden, vår militär. När de måste komma in är det bättre att de kommer en vecka för tidigt än en vecka för sent, enligt Wiklöf.
Självstyrelsen gav, och ger, ålänningarna möjlighet att själva fatta beslut i en del viktiga frågor. Men till exempel beskattningen och utrikespolitiken hör inte till åländsk behörighet, inte heller sjöfartsfrågor.
Tal om att göra självstyrelsedagen till en allmän ledig dag
Självstyrelsens 100-årsfestligheter syns överallt i Mariehamn och i alla sexton åländska kommuner, med allmän flaggning i fyra dagar.
Självstyrelsedagen fungerar som Ålands självständighetsdag, och man vill fira det som hela folkets fest. Men det är enbart de offentligt anställda som får hålla ledigt.
Det har varit tal om att göra självstyrelsedagen till en allmän ledig dag, men just här kommer en av olägenheterna med självstyrelsesystemet, säger Bert Häggblom som är talman i Ålands lagting.
Åland har inte full makt över sin tillvaro. Arbetsrätten hör till rikets behörighet, inte landskapets.
– Tyvärr kan vi inte göra det. Annars hade vi säkert genomfört dagen som ledig för alla, kanske som Sverige och tagit bort någon annan ledig dag, säger Häggblom.
Hundratal kända gäster: "Vi vill visa upp vårt bästa"
Från Finland kommer bland andra republikens president Sauli Niinistö med fru, riksdagens talman Matti Vanhanen (C) och justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP). Däremot uteblir statsminister Sanna Marin (SDP) på grund av coronasmitta.
Från Sverige kommer det svenska kungaparet med följe. Sverige representeras också av riksdagens talman med följe samt representanter för de nordiska parlamenten, inklusive Färöarna och Grönland.
– Vi vill visa upp vårt bästa Åland och visa ett samhälle som är en av de bästa platserna i världen att leva i, säger Häggblom. Vilket gästernas budskap blir vill han inte spekulera i.
På förhand har Finlands regering kungjort att man donerar en donationsprofessur vid Åbo Akademi. Tanken är att professuren ska öka kännedomen om självstyrelsesystemet. specialiserad på självstyrelsejuridik.
– Den gåvan tar vi emot med stor tacksamhet, säger Häggblom.
Regeringens nya Ålandstrategi noteras också. Förtroendet ska ökas mellan Åland och fastlandet.
Bättre samarbete mellan Sverige och Finland gynnar Åland
– I alla personrelationer måste man jobba hela tiden, det är positivt med regeringens nya strategi, noterar Häggblom.
Han anser det också bra att regeringen tar sig tid att resonera och ser hurdana problem Åland har.
– Vi brukar säga att vi utvecklar vår självstyrelse med principen "oss väl och ingen illa". Det är vårt valspråk som man borde få in i alla system, och det är inte alltid så enkelt, säger talman Bert Häggblom.
Service på svenska är också viktigt för Åland. Bert Häggblom tror att det nya samarbetet mellan Finland och Sverige kommer att möjliggöra ett ökat intresse för det svenska språket bland tjänstemännen i den finska förvaltningen.
Åland ser därför mycket positivt på samarbetet mellan Sverige och Finland.
