Den redan nedåtgående trenden i finländarnas användning av kontanter förstärktes ytterligare på grund av coronapandemin. Det betyder att nu nästan 90 procent av finländarna använder betalkort som det primära betalningssättet.
Men digitaliseringen till trots, har antalet sedlar i omlopp inom euroområdet fyrfaldigats under de senaste 20 åren. För 20 år sedan fanns det ungefär 7 miljarder sedlar i omlopp. År 2022 närmar vi oss 29 miljarder sedlar.
Medan vi använder allt färre kontanter, så stiger mängden sedlar i omlopp. Man kunde tänka sig att folk blivit ivrigare på att ha kontanta besparingar, men det är bara en del av förklaringen.
Fenomenet har kallats “the paradox of banknotes”, vilket på svenska kunde översättas till “sedelparadoxen”, och har undersökts av bland annat Europeiska centralbanken, men man känner också till fenomenet på Finlands Bank.
– Det är ett välkänt fenomen, som handlar om att euro är en internationell valuta och att efterfrågan på euro finns också utanför euroområdet, förklarar Päivi Heikkinen, avdelningschef på kontantförsörjningsavdelningen på Finlands Bank.
Misstro till finanspolitiken ökar efterfrågan på euro
Enligt Heikkinen vill man i många länder där man inte litar på sitt eget banksystem, ha en del besparingar i euro.
– Oftast handlar det om länder där människor inte litar på landets finanspolitik, centralbank eller så är man rädd att valutakursen snabbt kan förändras, säger Heikkinen.
Enligt en uppskattning av Europeiska centralbanken stod den utländska efterfrågan på eurosedlar mellan 30 och 50 procent av alla som fanns i omlopp år 2019.
Att det är ett så stort intervall påvisar att det här inte är lätt att mäta, främst på grund av att det i princip är omöjligt att veta hur folk använder kontanter.
Europeiska centralbanken uppskattar också att mellan 27,5 och 50 procent av värdet på alla eurosedlar i omlopp lagrades inom euroområdet 2019, vilket innebär kontanta besparingar på mellan 1 270 och 2 310 euro per vuxen medborgare inom euroområdet. Bankers och företags tillgångar finns medräknat i Europeiska centralbankens uppskattning.
Finländarna lyfte pengar flitigt i mars och början av juni
Det osäkra läget och risken för cyberattacker har gjort att finländarna lyft mera kontanter än vanligt. Det handlar ändå, enligt Heikkinen, inte om några stora förändringar.
Hon berättar att man kan se en ökad efterfrågan redan i början av mars och sedan igen i månadsskiftet maj–juni.
I mars var det osäkerheten som fick finländarna att gå till bankautomaterna, men i juni handlade det med stor sannolikhet om något helt annat.
– Skolorna slutar och vi har ju som vana att ge pengar som gåva till folk som slutar skolan, så efterfrågan på kontanter har alltid varit lite högre i början av sommaren.
Ingen risk att kontanterna tar slut i Finland
Enligt Heikkinen är efterfrågan på kontanter i Finland nu ungefär på samma nivå som innan pandemin. Det finns inte heller någon risk för att kontantkassorna i Finland skulle sina.
– Det finns kontanter. Vi har nog sådana lager att det finns tillräckligt.
Det är däremot företag och värdetransporter som sköter bankautomaterna och de försöker optimera innehållet i bankautomaterna, så att pengarna räcker till men att det heller inte finns för mycket pengar i automaten.
Om det mot förmodan någon gång är tomt i en bankautomat, beror det inte på att kontanterna i Finland är slut, utan helt enkelt på logistiska orsaker, förklarar Heikkinen.
Kontanterna har fortfarande en plats i vårt samhälle
Lagen säger att Finlands Bank är skyldiga att uppehålla kontantomlopp i Finland. Däremot är de inte skyldiga att se till att finländarna använder kontanter.
– Finländare är helt fria att använda de betalningsmedel som de vill och vi försöker för vår del garantera att de betalningsmedel som allmänt används i landet är på pålitliga och effektiva, förklarar Heikkinen.
Så länge du vill använda kontanter i Finland, ska det alltså vara möjligt. Heikkinen ser många fördelar med kontanter och tror att de fortsättningsvis har en plats i vårt samhälle.