Aktörer inom mathjälpen på olika håll i landet är oroliga inför framtiden. Svenska Yle har talat med aktiva, som rapporterar om ökat hjälpbehov, stigande kostnader och mindre att dela ut.
– Hjälpbehovet har ökat med ungefär 35 procent de senaste månaderna. En del kommer till och med hit till köksdörren och ber om mat. Om inte annat så brukar jag ge dem en bit bröd så att alla får något, säger kökschef Tuula Lempinen på Turun Seudun TST i Åbo, en förening inom social- och hälsovårdsbranschen.
Bland annat unga, pensionärer, barnfamiljer och invandrare finns bland de hjälpbehövande. Flyktingar från Ukraina utgör en ny grupp.
Ordförande John Åsvik vid Mathjälp Vasa uppskattar att ökningen är 40-50 procent totalt jämfört med hur det var för tre månader sedan. Det har gjort att verksamheten blivit svårare att planera.
– Tillsvidare har vi haft mat så att det har räckt till. Men påsarna som vi delar ut har blivit något mindre. De innehåller allt som de gjort tidigare, men i något mindre mängder.
De stigande priserna på livsmedel, energipriserna och bränslepriserna har påverkat behovet av mathjälp mest. Trenden har stärkts under resten av våren och sommaren.
Det finns mindre mat i omlopp och de egna kostnaderna stiger
Tuula Lempinen säger att det finns klart mindre att dela ut, speciellt om man jämför med tiden före coronaviruspandemin. Matsvinnet som doneras till mathjälpen har minskat.
– Butikerna tar in mindre då det har blivit dyrare också för dem. Det finns med andra ord mindre mat i omlopp, säger Lempinen.
Stigande kostnader påverkar också själva hjälparbetet. Lempinens kök har en egen paketbil, som behövs i jobbet.
Rutterna är redan nu optimerade, så det finns inga möjligheter att spara där.
– Om man tankar för samma peng så får man mindre bensin varje gång. Det vet alla som kör med bil.
EU:s mathjälp kommer igång i ny form någon gång nästa år
Samtidigt som värdlsläget är oroligt är EU:s mathjälp mitt uppe i en förändring. Tanken är att den i framtiden ska ges med betalkort istället för matprodukter, som tidigare har varit fallet.
Det gamla systemet avslutades i våras och det nya har ännu inte kommit igång.
För många har förändringen varit stor och tidpunkten är dålig.
– Jag får många förfrågningar av folk som skulle vilja ha av EU-maten. Men nu har jag inget att ge. Situationen är hemsk, säger verksamhetshandledare Sirpa Nieminen, som ansvarar för Sirpakka-verksamheten för arbetslösa i Jyväskylä.
Bättre möjligheter att beakta specialdieter när systemet kommer igång
Många förhåller sig positivt till betalkorten, då de minskar på jobbet och byråkratin. Möjligheterna att beakta olika specialdieter blir också bättre.
– Den som får hjälp får själv bestämma vad för slags livsmedel den köper med betalkortet. Det kan vara färska grönsaker, frukter eller till exempel blöjor, säger överinspektör Minna Talvitie vid Livsmedelsverket.
Summan som laddas på kortet är tänkt att vara cirka 20 euro per gång. Det ska inte gå att köpa tipsprodukter, alkohol eller tobak med korten.
Det är ännu oklart vilka kriterier som ska gälla då betalkorten delas ut och hurudana investeringar föreningar behöver göra för att få vara med. De som väljs ut för att ansvara för projekten ska också erbjuda klienterna handledning och rådgivning.
Olycklig tidpunkt för reformen
De första projektansökningarna ska vara inlämnade i höst. Talvitie uppskattar att de första betalkorten, som alltså ersätter den tidigare mathjälpen, kan delas ut någon gång på nästa års sida.
Reformen kom vid en mycket dålig tidpunkt med tanke på hjälpbehovet.
– Ofta blir det en beredningspaus i samband med olika EU-program, men det här var förstås oönskat i det här världsläget, säger Talvitie.