I det vackra sommarvädret betonade norrmannen Jens Stoltenberg hur fantastiskt det nu är att både Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap.
– Jag brukade tidigare säga att Norge blir EU-medlem innan Finland blir Natomedlem, sa Stoltenberg och log brett.
I övrigt var det inte många leenden. Den inledande dagen av Gullrandasamtalen skulle handla om Finlands framtida roll i Nato, men i stället var det Turkiets oro som stal showen.
Erdoğan plockar poäng hemma – Turkiets läge gör att landets oro tas på allvar
Att Turkiet nu sätter käppar i hjulen för både Finland och Sverige kom som en överraskning för både president Sauli Niinistö och generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Men Stoltenberg säger sig ändå ha full förståelse.
– När en viktig Natomedlem som Turkiet har problem, då sätter vi oss ner och diskuterar, konstaterade Stoltenberg som inte sparade på krutet när det kom till att berömma Turkiet.
Han betonade flera gånger att Turkiet är ett stort och betydande Natoland som geografiskt sett är strategiskt viktig beläget. Ett land som tagit emot massvis med flyktingar och migranter och dessutom ett Natoland som har utsatts för flest terrordåd. Ett land vars oro helt enkelt bör tas på allvar.
Att norrmannen Stoltenberg visar en så stor förståelse för Turkiets oro kan kännas märkligt, inte minst när det fortfarande är oklart vad den turkiska oron egentligen bottnar i.
President Niinistö konstaterade att den finländska terrorlagstiftningen är i linje med de övriga Natoländerna. Knappast är det ändå terrorlagstiftningen som lett till att Turkiet nu bromsar.
Natokällor uppger att Turkiet nu tar tillfälle i akt och höjer profilen – landet lyfter fram frågor som de övriga Natoländerna inte varit intresserade att diskutera.
Med att uttrycka oro och kräva förhandlingar plockar president Erdoğan förmodligen även inrikespolitiska poäng.
Mycket lite talar för genombrott före Natotoppmöte
Däremot verkar inte förhandlingarna med Turkiet framskrida. Förra veckan besökte Stoltenbergs stabschef Ankara, men utan resultat. Finland har däremot, trots flera försök, inte lyckats få till stånd ett möte med Turkiet.
Det är mot den här bakgrunden som Natochefen Stoltenberg har valt sin förhandlingstaktik. Den stavas ödmjukhet och förståelse – till den grad att Stoltenberg i Gullranda konsekvent på engelska hänvisade till Türkiye som Turkiet numera vill bli kallat, inte Turkey som på engelska också kan betyda kalkon.
Hur långt denna ödmjukhet biter på Erdogan återstår att se. Mycket lite talar ändå för att ett genombrott skulle ske innan Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni.
Frågan är väl snarast om Turkiet är villigt att hitta en lösning innan landet går till presidentval om ett år.
Stoltenberg försöker ändå gjuta olja på vågorna och säger att vi nog kommer att finna lösningar så att Finland och Sverige kan bli medlemmar inom en rimlig tid. Vad rimlig kan betyda i det sammanhanget ville han däremot inte ta ställning till.