Start
Artikeln är över 2 år gammal

Markku Harjus verksamhet kritiseras av länsveterinären – tar hand om mellan 300 och 500 djur per år

I april 2022 fick Markku Harju i Norra Vallgrund i Korsholm besök av veterinären. Då stod renoveringen av den stora hallen där djuren bor stilla och enligt Harju var lokalen inte optimal att ha djuren i, men enligt honom bättre än ute i kylan.

Mies pitää sylissään vahingoittunutta merikotkaa.
Markku Harju med en havsörn i famnen i maj 2022. Bild: Antti Haavisto / Yle

Av veterinärrapporten som Helsingin Sanomat (bakom betalmur) har läst var hallen ostädad, där fanns byggbråte och alla djur vistades i samma utrymme.

Harju berättar att det bland annat fanns sälkutar och svanar som väntade på att isen skulle gå så att de skulle kunna släppas ut i havet.

I rapporten skriver veterinären att de getter som fanns i hallen blev stressade av sälarna.

– Getterna hoppade alltid bort när sälen kom för sälen biter ganska hårt om den biter. Getterna vill inte vara nära sälarna, de flyttar till andra sidan av hallen, säger Harju.

Han säger att det inte är bästa möjliga alternativ att ha alla djur tillsammans i hallen i samma utrymme.

– Alla djur behöver sin egen plats.

Markku Harju tillsammans med älgkon Mervi.
Markku Harju tillsammans med älgkon Mervi. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney

Renoveringen skjöts upp

På hösten hade Harju och hans fru rivit väggarna i hallen och tagit bort burarna eftersom de planerade att renovera hallen under vintern. De skulle göra olika utrymmen för de olika djuren.

– Därför fanns det bara ett stort utrymme med hö på golvet. Djuren kom dit under vintern så vi kunde inte göra något där, vi kan inte arbeta på samma ställe som djuren är.

I maj när alla djur kunde flytta ut ur hallen har Harju tömt hallen och i sommar ska han bygga om den.

– Vi tänkte göra flera rum i hallen där vi kan hålla djuren skilt, dessutom ska vi göra två små simbassänger för svan och utter. Det blir bra för de djur som vi vanligen brukar ha.

Efter besöket har Harju inte hört något från varken veterinären eller Regionförvaltningsverket.

– Det var meningen att hon skulle ringa veckan efter och så skulle vi gå igenom rapporten, men jag hörde ingenting. Efter en månad skickade hon rapporten, säger Harju.

Länsveterinär Anna-Maria Moisander-Jylhä som besökte Harju i april är nu just på semester och säger till Yle Österbotten att hon inte vill kommentera utan hänvisar till länsveterinär Matti Nyberg på Regionförvaltningsverket.

Mycket ska åtgärdas

Nyberg har inte läst hela rapporten men säger att det finns 15 till 20 punkter som Harju ska åtgärda innan veterinärerna kommer på återbesök.

– Jag tycker att de här vassa föremålen, skräpet och att det finns olika djurarter i samma utrymme var de värsta sakerna, säger Nyberg.

Nyberg säger att länsveterinärerna normalt gör upp plan på vad som ska åtgärdas och när och sen gör de en återgranskning.

– Man får se hur verksamheten fortsätter. Jag tror att det kan vara svårt för Harju att fortsätta på det sättet som situationen var på våren, säger Nyberg.

Enligt Nyberg har både länsveterinärer och kommunala veterinärer besökt Harju många gånger under de senaste åren.

– Han har lovat vissa saker under de här åren, men vad som blir verklighet är viktigast, säger Nyberg.

Markku Harju hoitaa siiliä
Markku Harju med en igelkott. Bild: Antti Haavisto / Yle

Mellan 300 och 500 djur per år

Harju berättar att han just nu har några älgar, ett rådjur några ekorrar och igelkottar.

– Det kommer tusentals samtal per år. Folk vill veta vad de ska göra med till exempel rävungar i Tammerfors, rådjursbaby i Tavastehus, älgkalv i Finska viken och så är det igelkottar, ekorrar, olika fåglar överallt i Finland.

Harju brukar hänvisa dem som ringer till lokala privatpersoner som tar hand om vilda djur.

– Till dem som ringer från Helsingfors säger jag att de ska kontakt med Högholmen. De tar emot 1400 djur per år och 30 procent av dem släpper de tillbaka ut i naturen. Det betyder att resten avlivas.

Sedan 2005 har Harju tagit hand om mellan 300 och 500 djur per år.

– Eftersom jag tar hand om alla skadade djur i Vasa så är det en stor del som man måste avliva genast för det är omöjligt att få dem i skick

Harju räknar att hans verksamhet i fjol kostade ungefär 70 000 euro och 2020 ungefär 90 000. År 2020 grundade Harju föreningen Nordic Wildlife Care och Harju säger att föreningen har fått en del stöd.

– I år har inte ens fått en cent från staten. Några privatpersoner kan ge 25-30 euro då och då, resten måste jag betala själv.

Renoveringen av hallen beräknas kosta 147 000 euro, enligt Harju och han hoppas att någon utomstående kunde hjälpa till med finansieringen.