För några år sedan ansågs lupinängar vara vackra, och blomsterlupinen såldes som prydnadsblomma. Numera får den inte säljas eftersom vi vet att blomsterlupinen är invasiv och farlig för våra pollinerare.
Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden. Sedan 2015 har man aktivt bekämpat arternas spridning, både på EU-nivå och i Finland. I takt med att försäljning och spridning av arterna regleras, har också vetskapen om dem ökat.
– Experter som sysslar med naturskydd har länge vetat att invasiva arter är ett problem, men det tog ganska länge innan man fick verktyg för att göra något åt saken. Det säger Lotta Berlin, som är planerare på NTM-centralen i Egentliga Finland.
Enligt Berlin börjar allmänheten märka av konkreta förändringar i naturen som de invasiva arterna orsakat. Därför talar vi mycket om dem nu och vet mer om dem än tidigare.
Blomsterlupinen är ett konkret exempel på en sådan förändring; den sprider sig fort och dominerar på stora områden, som torrängar.
Det är lite skrämmande att tänka på vilka konsekvenser det skulle ha om vi inte bekämpade invasiva arter
Lotta Berlin, planerare på NTM-centralen
Flera arter på torrängar behövs för att fjärilslarver ska kunna utvecklas, men lupinen göder marken och då kan inte arter som är typiska för torrängar växa. Således klarar sig inte heller fjärilslarverna.
Pollinerare lider också av lupinen eftersom de inte kan suga nektar från blomman, vilket gör att de minskar i antal.
– De stora fälten med lupin är en öken för våra pollinerare.
I Finland finns ungefär 30 invasiva arter.
Främmande arter får säljas i många affärer
Både främmande och invasiva arter är problematiska för inhemska växter och djur
Främmande arter kommer till nya ställen de inte hade kunnat ta sig till själv, med människan. Det kan hända både av misstag eller medvetet, till exempel efter ett besök utomlands. En del av arterna dör om de nya förhållandena inte är lämpliga, medan andra arter trivs och kan bli konkurrenter bland inhemska arter.
Invasiva arter sprider sig däremot till nya ställen på egen hand. De förökar sig effektivt och orsakar skada på de arter som redan finns på området. Till skillnad från de främmande arterna, är det förbjudet att sälja och sprida invasiva arter.
Främmande arter får alltså säljas i Finland. Främmande växter är nödvändigtvis inte ett problem i trädgården, men de blir besvärliga om de sprider sig till naturen.
Jättedaggkåpan är ett exempel på en art som är främmande, men populär som prydnadsväxt eftersom den är lättskött och sprider sig bra.
– Jättedaggkåpan sprider sig mycket och korsar sig med våra daggkåpor, så våra inhemska arter lider och kan försvinna. Men det visste man inte då den hämtades hit, säger Lotta Berlin.
De trädgårdsaffärer Yle Åboland talar med säger att kunderna blivit mer medvetna om invasiva och skadliga arter. Affärerna följer EU:s och Finlands direktiv och lagstiftning på vilka växter som får säljas och senast då växten förbjuds tas den bort från försäljning.
Råd om bekämpning finns på webben
Det finns information om hur främmande arter ska bekämpas rätt och hur man känner igen dem.
EU har en lista på arter som klassas som invasiva och som inte får importeras utifrån. Finland har också en egen lista.
Många arter som är skadliga i Finland utgör nödvändigtvis inte något hot i övriga europeiska länder. Ett exempel är den spanska skogssnigeln, eller mördarsnigeln.
– Mördarsnigeln är inte ett så stort problem i Spanien för den hör hemma där och har predatorer som äter den. Den är alldeles ny hos oss och det finns ingenting som hotar den här. Då kan den sprida sig och då är den ett problem, säger Lotta Berlin.
"Det är helt klart att den biologiska mångfalden skulle utarmas"
Vad som skulle hända om vi inte bekämpade främmande och invasiva arter utan istället lät dem spridas, vet man inte, säger Lotta Berlin. Det är mycket sannolikt att det skulle orsaka en dominoeffekt i naturen, som skulle skada flera arter som är beroende av varandra.
Som i exemplet ovan då blomsterlupinen tar över torrängar.
– Det är helt klart att den biologiska mångfalden skulle utarmas. Det gör den annars också. Så vilka konsekvenser det skulle ha om vi inte bekämpade invasiva arter, det är lite skrämmande att tänka på.
Berlin föreslår att man planterar inhemska arter i sin trädgård och meddelar grannar ifall de omedvetet har invasiva eller främmande arter på sin gård. Man kan också delta i talkon för att bekämpa arterna.
Om man inte själv vill bekämpa arterna kan man meddela om var de finns på webbplatsen vieraslaji.fi.
