Det är ett par veckor sedan Statistikcentralens uppföljning av Finlands utsläpp visade dramatiska nya siffror: Finlands skog och mark orsakar nu mer utsläpp än de lyckas binda.
Markanvändningssektorn som spelar en stor roll i Finlands mål om klimatneutralitet är alltså inte längre en kolsänka som kan kompensera för utsläpp inom andra sektorer, utan är själv en nettoutsläppskälla.
De nya siffrorna underminerar hela den klimatplan för markanvändningssektorn som regeringen förbereder som bäst. Det säger experter vid både Finlands klimatpanel och Finlands miljöcentral Syke.
– Bottnen föll ur den planen helt, säger Leif Schulman, chef för Syke.
Han beskriver de nya siffrorna som en chock. Klimatplanen för markanvändningssektorn är på slutrakan, men Schulman säger att åtgärderna i den helt enkelt inte motsvarar läget i dag.
Klimatplanen för markanvändningssektorn är en av tre stora klimatplaner regeringen har för att nå målet om klimatneutralitet till 2035.
De två andra är den klimatpolitiska planen på medellång sikt som reglerar bland annat trafik och jordbruk, samt klimat- och energistrategin som reglerar framför allt industrins utsläpp. Meningen är att riksdagen hinner rösta om alla tre klimatplaner före sommarpausen.
Planen motsvarar inte verkligheten i dag
Finlands mål om klimatneutralitet innebär att kolsänkan borde binda motsvarande 21 miljoner ton utsläpp. Det här är samma mängd som också EU kräver av Finland. Utgångsläget i klimatplanen i dag är att skogarnas kolsänka binder 17 miljoner ton vilket alltså behöver öka med tre miljoner ton.
Men nu visar de nya siffrorna i stället att markanvändningssektorn orsakar hela två miljoner ton utsläpp själv.
När Statistikcentralen gick ut med siffrorna om den minskande kolsänkan hade klimatplanen för markanvändningssektorn redan varit på remissrunda.
– Den nya klimatplanen motsvarar inte dagsläget överhuvudtaget, säger Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel.
Schulman: Det borde bli mindre lönsamt att avverka skog
Klimatplanen innehåller flera olika förslag för att öka kolsänkan: Skogarna behöver gödslas med aska, torvmarkernas utsläpp behöver minska och beskogningsstödet fortsätta. En del av utlåtandena från remissrundan kritiserade planen för alldeles för osäkra uppskattningar om skogens kolsänka.
En orsak till att kolsänkan minskat så är att skogsavverkningen varit nära rekordnivån för 2000-talet. En annan är att skogens tillväxt har stannat av.
Leif Schulman efterlyser nu ekonomisk styrning, utöver rekommendationer och stöd. En reglering av skogsindustrins avverkningsmängd skulle vara på sin plats.
– Skogssektorn är noga med att avverkningen inte kan regleras eftersom den fungerar på marknadens villkor och enligt efterfrågan på virke. Men vi borde ha mod att tänka utanför de här ramarna. Genom reglering kan man påverka hur lönsam avverkningen är, säger Schulman.
Schulman föreslår ett kolsänkestödsystem där skogsägare skulle få betalt för att binda kol. Dessutom borde åkerröjning av skog kräva tillstånd eller någon slags avgifter.
Ollikainen: Lagen borde bestämma hur gammal skog som får avverkas
Också Finlands klimatpanel utreder för tillfället vad ett understöd för att binda kol kunde ha för effekt på kolsänkan. Enligt uppskattningar hos Naturresursinstitutet Luke kunde skogens minskande tillväxt bero på för tidig avverkning.
– Om man får betalt för att binda kol blir det lönsamt att låta skogen växa sig lite äldre, säger Markku Ollikainen.
Fram till 2014 reglerade skogslagarna vid vilken ålder skogen fick avverkas. Enligt Ollikainen kunde en sådan reglering vara bra att återinföra i lag. Och så borde skogsavverkningen gå mot ett kontinuerligt skogsbruk där kalhyggen och iståndsättningsdikning undviks.
Experter varnar för saftig räkning från EU
Både Schulman och Ollikainen understryker att åtgärder för att stärka kolsänkan är nödvändiga inte bara för klimatet och miljön, utan också för nationalekonomin:
– Om vi inte lyckas stärka kolsänkan får vi en ordentlig räkning som drabbar skattebetalarna, säger Schulman.
EU:s krav på medlemsländernas kolsänka är bindande. Når ett land inte upp till det måste landet kompensera på något sätt.
Minskar kolsänkan måste Finland i praktiken antingen köpa mer utsläppsrätter eller minska på utsläppen inom andra sektorer. Och det kan bli dyrt: Klimatpanelen uppskattar att kostnaden kan vara i miljardklassen.
– Inget räddar oss från den räkningen. Den kommer, men hur stor den är kan vi påverka genom att genast agera, säger Ollikainen.
Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen: Ingen helomvändning behövs
Det är Jord- och skogsbruksministeriet som förberett klimatplanen för markanvändningssektorn. Men jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) tycker inte de nya siffrorna om Finlands minskade kolsänka är orsak att återremittera planen.
Om planen skickas tillbaka till ritbordet blir den enligt Kurvinen knappast färdig under den här regeringsperioden.
– Vi ska inte göra några tvära vändningar nu, säger han till Yle och hänvisar till att klimatplanen redan innehåller åtgärder för att stärka kolsänkan med tre miljoner ton från dagsläget.
Regeringen kommer ändå att höra både Finlands klimatpanel och naturresursinstitutet Luke innan klimatplanen för markanvändningssektorn går vidare till riksdagen. Enligt uppgifter till Yle ska experterna höras redan den här veckan.
Kurvinen säger att han ser allvarligt på siffrorna om den minskade kolsänkan, men att det är fråga om preliminära siffror från Statistikcentralen.
– Vi ska minnas att det här inte är den slutliga bedömningen. Jag tycker saken behöver utredas närmare.
Kurvinen tror att vidare utredningar av saken kan ta månader eller till och med år. Han säger också att Luke som bäst utreder om minskningen i skogens tillväxt är tillfällig eller en trend som är här för att stanna.
Att diskussionen kretsar kring bara avverkningen och om den borde minska är vilseledande
minister Antti Kurvinen (C)
Kurvinen säger också att skogarna måste fortsätta brukas för att Finland ska nå sitt klimatneutralitetsmål. Han hänvisar bland annat till att skogen ger oss förnybar energi och vill också föra in diskussionen på kolbindning och hur skogen växer.
– Att diskussionen kretsar kring bara avverkningen och om den borde minska är vilseledande.
Kurvinen nämner bland annat askgödsling som en åtgärd och säger sig också vara intresserad av någon slags understöd för kolbindning.
– Det skulle vara ett affärsalternativ för markägarna. Jag är redo att undersöka saken.
På Yles fråga om hurdan räkning Finland kommer att få när kolsänkan inte motsvarar EU-målet svarar han att det är alldeles för tidigt att spekulera om det.
– Man ska inte hänga upp sig på avverkningsmängden och någon miljardräkning. Någon sådan finns inte inom synhåll i det här skedet, säger Kurvinen.
Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets artikel Metsien ilmastosuunnitelma pitäisi laittaa uusiksi hiilinielun romahduksen takia, vaativat Syke ja Ilmastopaneeli. Artikeln är översatt och bearbetad av Marianne Sundholm.