Pandemin tärde hårt på kulturbranschen och många kulturarbetare känner sig besvikna på beslutsfattarna och att de inte uppskattar branschen tillräckligt. En arbetsgrupp som den förra kulturministern Antti Kurvinen tillsatte i fjol fick i uppdrag att grunna på hur kulturen ska komma på fötter igen.
Arbetsgruppen har nu fått klart sin rapport med åtgärder som är avsedda speciellt för nästa regeringsperiod men också längre in i framtiden. En av målsättningarna är att de framtida regeringarna ambitiöst ska vilja jobba för att utveckla kulturen.
– Det råder en förtroendebrist inom kulturbranschen och den tillväxtpotential som finns inom kultursektorn realiseras inte just nu, säger statssekreterare Tuomo Puumala, som är ordförande för arbetsgruppen.
Författaren Juha Itkonen som är ordförande för konstrådet och medlem i arbetsgruppen som utarbetat rapporten säger att det främsta målet är att ändra sättet som kulturen ses i samhället.
– Kultur är inte en hobby. Det är inte en utgift. Inte någon lyx som man har råd med när allt annat i samhället är i ordning. Kulturen är en underutnyttjad näringsgren som det lönar sig att investera i, säger han och fortsätter:
– Den viktigaste och mest konkreta åtgärden är att lyfta kulturens andel till en procent av statsbudgeten fram till 2027. Och att värna om kulturen är också att värna om det nationella försvaret.
1. Höj kulturens status
Arbetsgruppen vill höja kulturens status i samhället och poängterar att kulturen inte är något som bara är avsett för eliten och under gynnsamma tider. Man föreslår att regeringen kommer med en kulturpolitisk redogörelse till riksdagen, där man bland annat samlar erfarenheter från pandemin för att bättre kunna förutse överraskande situationer som nya pandemier, flyktingströmmar, klimatförändringen och ekologiska hot.
Mellan olika myndigheter som behandlar kulturfrågor finns gränshinder och koordineringen mellan dem sker inte alltid problemfritt. Arbetsgruppen föreslår därför att det grundas en ministergrupp för kulturfrågor och den kreativa branschen. Man föreslår också att det grundas ett inflytelserikt organ, med representanter från centrala aktörer och ministerier, som gör upp linjedragningar, tar initiativ och följer upp kulturfrågor.
Dessutom vill arbetsgruppen att Finland tar initiativ till en europeisk kulturgala och att det utses en tematisk ambassadör för kulturen på Finlands ambassader och lyfter kulturen som ett prioritetsområde inom arbetet för Finlandsbilden.
2. Höj kulturbudgeten till 1 procent av BNP
Kulturens andel av statsbudgeten har länge varit 0,8 procent. Kulturbranschen har redan länge krävt att andelen ska höjas till en procent, eftersom man ser det som en investering som höjer nationalekonomin och välmåendet. Nu är målet att kulturbudgeten ska höjas till en procent fram till 2027. Det skulle i praktiken innebära att kulturbudgeten skulle öka med 30 miljoner euro per år under 2024-2027. Men det kan bli svårt eftersom partierna har kommit överens om att kulturbudgeten skärs ned med 4,6 miljoner nästa år, på grund av att Veikkausmedlen inte kompenseras fullt ut.
Arbetsgruppen vill se ett nytt och förstärkt samarbete mellan staten, kommunerna och den privata sektorn, i synnerhet den privata finansieringen bör öka. Bakgrunden här är att statsstöden kommer att sjunka under de kommande åren på grund av de minskade Veikkausmedlen. Arbetsgruppen föreslår också skattelättnader för privatpersoner som köper konst av etablerade konstnärer.
3. Utveckla kulturbranchen
För att främja kultursektorns genomslagskraft i samhället vill arbetsgruppen utveckla både kultur- och näringspolitiska finansierings- och stödsystem. Också sådana aktörer inom branschen som inte får statsstöd ska få stöd och vidareutbildning i en värld där digitaliseringen utvecklas i snabb takt.
Man efterlyser åtgärder för att kulturaktörer bättre ska kunna verka som företagare.
Kulturen är också en exportvara, arbetsgruppen betonar att det inom produktionen, försäljningen och marknadsföringen finns många möjligheter och att framgångar inom kulturbranschen gynnar hela samhället.
4. Konstnärslön och bättre villkor för frilansarna
Pandemin avslöjade i synnerhet frilansarnas svåra situation och många hamnade utanför sociala stödsystem. Arbetsgruppen vill uppmärksamma frilansarnas svåra situation och uppmanar myndigheterna att säkerställa frilansarnas sociala rättigheter och arbetsvillkor och se till att nivån på deras sociala trygghet är tillräcklig. Man föreslår också en konstnärslön vid sidan av systemet med konstnärsstipendier, som i sin tur bör höjas. Staten och kommunerna ska förbinda sig vid grunderna för rejäl konst: att konstnärerna får en skälig ersättning för sitt jobb. Ersättningarna för upphovsrätten ska inte påverka arbetslöshetsdagpenningen.
5. Jämlik kultur för alla
Det finns stora skillnader i hur mycket kommunerna satsar på kultur, mellan 38 och 300 euro per invånare. De större kommunerna har oftast ett större kulturutbud. Arbetsgruppen vill att staten och kommunerna tryggar en jämlikare tillgång till kultur. Man föreslår att staten betalar med en “jämlikhetspeng” för att trygga ett jämlikare kulturutbud. Både välfärdsområdena och kommunerna ska erbjuda kultur för att främja invånarnas välmående.
Kulturminister Petri Honkonen (C) som fick ta emot rapporten på förmiddagen säger att nästa steg är en remissrunda, där olika kulturinstanser får säga sitt om rapporten.
– Det är bra inte bra att rapporten inte bara koncentrerar sig på kulturbranschens återuppbyggnad utan också på tillväxten i framtiden.Vissa av förslagen kan förverkligas redan under den här perioden men mycket blir en fråga för nästa regering.
Ministern kommer att ytterligare en arbetsgrupp som ska fundera på hur den kreativa branschens näringslivspotential kan utnyttjas till fullo.
– Jag vill också se att näringsaspekten tas starkare med i arbetet med kulturbranschen.
Arbetsgruppen består bland annat av statssekreterare Tuomo Puumala (ordförande för arbetsgruppen), styrelseordförande för Finlands Filmstiftelse Anne Brunila, konstrådets ordförande och författare Juha Itkonen och verkställande direktör för Stiftelser och fonder rf Liisa Suvikumpu.