Finansministeriet säger i sin ekonomiska prognos att den tilltagande inflationen bromsar upp den ekonomiska tillväxten. I takt med att priserna stiger försämras hushållens ekonomiska utsikter. Inflationen förväntas bli 5,8 procent 2022.
Prisstegringen påverkas mest av de höjda energipriserna, men livsmedelspriserna har också stigit, konstaterar ministeriet. "Höjningen i priserna på energi och råvaror har börjat synas också i priserna på varor och tjänster.
Allt detta syns i minskad köpkraft hos hushållen. Investeringar senareläggs och sparandet minskar. Det relativt goda sysselsättningsläget håller ändå upp hushållens inkomstnivå, säger ministeriet.
Den tilltagande inflationen ökar samtidigt trycket på att höja lönerna mer än väntat redan hösten 2022.
Tillväxten blir långsammare
Totalproduktionen växer i år med 1,4 procent och nästa år med 1,1 procent. År 2024 förutspås tillväxten fortfarande vara lam - tillväxtprognosen ligger på 1,3 procent.
Det är Rysslands anfall mot Ukraina som påverkar de ekonomiska utsikterna, säger Finansministeriet. Avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander konstaterar att utsikterna är svaga.
"Ekonomin återhämtar sig från coronapandemin och med tiden även från kriget, men tillväxtutsikterna för ekonomin förblir svaga. För att styra ekonomin på ett mer gynnsamt, ekologiskt hållbart och starkare tillväxtspår måste vi kunna konkurrera framgångsrikt om investeringar".
I prognosen utgår Finansministeriet ifrån att de ekonomiska sanktioner som infördes blir i kraft.
Ryska invasionen påverkar hela världsekonomin
Hela världsekonomin påverkas av Rysslands invasion av Ukraina. Det fortsatta kriget, de stigande energipriserna och ökande inflationen kastar en skugga över alla sektorer. Särskilt mycket lider euroområdet.
"Utsikterna för den närmaste framtiden är mycket osäkra, och de ledande indikatorerna tyder på avtagande tillväxt. Penningpolitiken antas bli stramare mot slutet av året och ränteantagandena i prognosen har höjts betydligt jämfört med föregående prognos".
Den offentliga skuldkvoten kan börja öka igen
I den offentliga ekonomin stannar återhämtningen upp, samtidigt som statens ränteutgifter ökar. I fjol skedde en utjämning i obalansen i de offentliga finanserna efter coronaepidemin, men skuldkvoten befaras stiga på nytt då bnp-tillväxten avtar.
Ju högre skuldnivån blir, desto mer belastar de ökande räntorna de offentliga finanserna på längre sikt, uppger Finansministeriet i sin översikt.