Trots att regeringsprogrammet innehåller en skrivning om att svenskan ska bli ett obligatoriskt ämne i studentskrivningarna, säger undervisningsminister Li Andersson (VF) att hon inte kommer att jobba för saken under sin ministerperiod. Enligt Andersson är orsaken att det helt enkelt inte vore vettigt.
– För det första har strukturen på studentexamen just ändrats. Min föregångare Sanni Grahn-Laasonen (Saml) gjorde en ändring under förra regeringsperioden som nyligen trädde i kraft.
Ändringen är att mängden obligatoriska ämnen i studentskrivningarna ökat från fyra till fem. Andersson menar att det redan nu finns höjda krav på gymnasisterna.
Undervisningsministern nämner även att poängsättningssystemet till högskolorna bidrar till en ökad stress bland eleverna. För tillfället poängsätts matematik och andra naturvetenskapliga ämnen högre än till exempel främmande språk vid antagningen.
– I en situation där jag redan nu får en mängd respons om hur gymnasister orkar, som också har att göra med antagningen till universiteten, tycker jag inte det är vettigt att vi ytterligare ska öka kravnivån på studentexamen under den här valperioden, säger Andersson.
Den andra orsaken till att ministern inte vill se en obligatorisk svenska just nu är att det inte finns tillräckliga resurser i språkundervisningen. Den förra regeringen tidigarelade svenskundervisningen men hade inga tilläggsresurser till det. Slutresultatet var att en del av högstadiets undervisningstimmar i svenska helt enkelt flyttades till sexan.
– Det har inneburit att man nu har för få timmar i det andra inhemska språket i högstadiet. Det tycker jag är det mest akuta som vi borde ändra på, säger Andersson.
För få svensktimmar i grundskolan
Undervisningsministern får medhåll av Satu Pessi som är ordförande för Svensklärarnas förening i Finland. Även om Pessi tycker att det är förvånande att undervisningsministern inte fördrar den obligatoriska studentsvenskan säger hon att antalet undervisningstimmar verkligen behöver öka.
– När ett antal undervisningstimmar i svenska flyttades till sexan har klasslärarna fått behörighet att undervisa i svenska, säger Pessi.
Hon betonar att det behövs ämneslärarkompetens för att en elev ska få en bra grund i inlärningen av språk. Pessi säger också att svenskundervisningen inte är jämlik i hela landet.
– I huvudstadsregionen undervisar man två plus två plus två lektioner i veckan från sjunde till nionde klass, men på andra ställen i Finland stämmer det här inte alltid.
Pessi nämner också intagningsgrunderna till universiteten som ett problem. Elever i grundskolan kalkylerar redan vad de ska läsa för att få en studieplats efter andra stadiet. Det här ska också bidra till höjd stress bland eleverna.
Språkinlärningen en resursfråga
Att göra det andra inhemska språket obligatorisk i studentskrivningarna betyder inte automatiskt att undervisningen får mera ekonomiska resurser. I regeringsprogrammet står endast att målsättningen är att göra språket obligatoriskt.
– Det finns inget regeringsparti som hittills har uttalat en vilja att ge mig mera resurser för att öka undervisningen i det andra inhemska, säger undervisningsminister Li Andersson.
Hon säger att det inte finns en beredskap att satsa tillräckligt på språkundervisningen, varken på statlig eller på kommunal nivå. Det finns heller ingen lag som förpliktar kommunerna att erbjuda en viss mängd utbildningsmöjligheter i främmande språk.
– Jag tycker det är oroväckande att man ser en utveckling mot minskade språkstudier, både på det andra inhemska och på andra främmande språk.
Andersson efterlyser en bred samhällsdebatt om vilka kunskaper vi tycker är viktiga och vilka som kommer att behövas i framtiden.
Högskolorna har en antagningsreform på gång och enligt Andersson behöver vi nu prata om vilken ställning språk ska ha i samhället.
Språkkunskaperna påverkar även hela arbetsmarknaden. Svensklärarföreningens ordförande Satu Pessi säger att det intensiva nordiska samarbetet är en orsak till att satsa mer på svenskundervisning i finska skolor.
– Arbetslivet i dagens värld behöver folk som behärskar svenska. Det här är ett dilemma; hur får man elever att plugga svenska? Jag tycker att man borde öka timantalet på högstadiet för att få en bas. Basen är sedan den grund man bygger sina språkfärdigheter på. Då är det lättare att fortsätta studera svenska i gymnasiet och på universitetsnivå.