Ungefär hälften av årets nybörjarplatser inom andra stadiets utbildning är inom yrkesutbildningen. I år erbjuds 1 936 platser för yrkesinriktad utbildning på svenska. Antalet förstahandssökande till svenskspråkiga yrkesskolor sjönk med knappa fyra procent från i fjol.
Företagsamhet lockar
Benjamin Karjalainen från Kyrkslätt har precis gått ut nian, och i höst han ska gå till Business College i Böle.
– Jag funderade på gymnasiet, men eftersom jag är så intresserad av merkonomlinjen så var det ett lätt val. Jag valde den utbildningen eftersom jag är intresserad av att starta egna företag. Den linje och skola jag valde såg ganska bra ut, säger han.
– Jag hittade den via sociala medier, och en lite äldre kompis som gick i samma klass som jag går också där. Det kändes som ett bra val.
Karjalainens två äldre syskon har gått i gymnasiet respektive yrkesskola, så han upplevde ingen press från familjen gällande sitt studieval.
– Men jag har vänner vars alla syskon gått gymnasiet och bara skrivit L i studenten, så de har känt press, för de måste liksom bevisa att de inte är sämre.
Föräldrarna var också involverade i ansökningsprocessen.
– De var mest stressade för de ville att jag skulle hitta en bra skola som jag på riktigt kommer trivas i, och att det är en skola som verkligen försöker och vill utbilda väl. De ville att jag skulle titta på fler skolor, men jag hade nog en ganska klar tanke om vilken skola jag kommer välja, för jag hade hört så mycket bra om den, säger Karjalainen.
För alla nior är det inte ett lika lätt val. Benjamin Karjalainens bästa vän var stressad över valet mellan gymnasium och yrkesutbildning. Slutligen valde han gymnasiet.
Oavsett vad man börjar studera på hösten hoppas Karjalainen att studierna går smidigt.
– Nya människor kommer till nya skolor, och jag hoppas alla kommer bemötas jämlikt och att ingen döms på förhand, säger han.
Linjer med högst söktryck
– Det som vi ser är att byggbranschen drar, fordonsbranschen drar, el- och automation drar, och de är sådana som varit bra flera år i rad. Det är inte en ny trend, utan den trenden håller i, säger Lena Johansson, rektor vid Yrkesskolan Axxell.
Samma examen kan vara väldigt olika populär på olika håll i Finland. Till exempel skogsbranschen drar bra i Österbotten, men inte i södra Finland. Samma gäller logistik och byggbranschen. Variationerna i utbildningarnas popularitet kan bero både på lokala behov, vilka typer av arbetsplatser som finns tillgängliga i den egna hemorten eller var utbildningsenheterna ligger.
– Vi ser att enheter i Karis och Pargas som har allmänna utbildningar har en högre grad elever som bor på eller nära orten, medan jordbruksutbildningen på Kimitoön har en låg procent lokala elever. Är du verkligen intresserad av att studera jordbruk i södra Finland är du tvungen att antingen bo på internat eller flytta till Kimito under studietiden, säger Johansson.
| Skola | Examen | Sökande/plats |
| Axell | Elmontör | 2 |
| Optima | Barnledare | 1,8 |
| YA | Närvårdare, akutvård | 1,8 |
| Optima | Artesan, mode | 1,5 |
| FKF | Ungdomsledare | 1,3 |
| Optima | Fordonsmekaniker | 1,3 |
| Solvalla idrottsinstitut | Idrottsledare | 1,3 |
| YA | Utövare av medietjänster | 1,3 |
| Optima | Chaufför | 1,2 |
| Axxell | Fordonsmekaniker | 1,7 |
Lokala trender
De regionala skillnaderna mellan yrkesutbildningens och gymnasiets popularitet är mycket vanliga. Också mellan de olika yrkesutbildningarna syns tydliga trender.
Yrkesskola är mest populärt i Hangö, Nykarleby, Pedersöre och Närpes. I Nyland söker sig kring 20 procent till yrkesinriktade studier, medan motsvarande procent i Österbotten är över 50.
Ett vanligt återkommande tema i ansökningsresultaten är den regionala splittringen mellan yrkesutbildning och gymnasiet. Yrkesinriktade utbildningar är vanligtvis mest populära i Österbotten, medan gymnasiet lockar mera i Nyland.
– I synnerhet när det gäller ungdomar och den gemensamma antagningen tenderar antagningsresultaten fluktuera från år till år. Det går i vågor, säger Lena Johansson.
Vad lockar inte?
Restaurang- och cateringbranschen intresserade inte ungdomarna i år landet över. Antalet förstahandssökande har sjunkit sedan i fjol.
– Jag har svårt att säga vad orsaken är till att intresset för de linjerna sjunkit. Det kan ju vara att till exempel coronan har påverkat på något sätt, att man har sett i vilken situation till exempel sådana som jobbar i en butik har hamnat i, säger Johansson.
Informations- och kommunikationsbranschen lockar inte heller förstahandssökande, fast programmerare är attraktiva på arbetsmarknaden. Lena Johansson tror att det hänger ihop med att branschen inte är på samma våglängd med de potentiella eleverna. Hon säger att det finns en tudelning mellan hurdan datakunskap ungdomar har, och vilka kunskaper som kanske prioriteras mer i arbetslivet.
– Branschen borde förbättra sin image, alltså bli bättre på att sälja sig. Det är ju inte riktigt samma sak att jobba som programmerare eller på riktigt jobba i IT-branschen som att vara skicklig på sin smarttelefon, på Tiktok och sociala medier och sådant.
Johansson säger att intresset för informationsteknik kan förväntas öka i framtiden i och med att programmering i allt större utsträckning lärs ut i grundskolorna.
Även om informations- och restaurangbranscherna inte lockar just nu menar hon att det förmodligen handlar om normala fluktuationer beroende på vilka samhällstrenderna är.
– En 15–16-åring kanske inte tänker långt fram, hur hen sysselsätter sig eller hur hen får lön för det jobb hen gör. Tonåringen går mera på känsla och tänker praktiskt: vad ska kompisarna göra, vill hen fortsätta bo hemma eller flytta, säger Johansson.
Vänner och familj kan också vara en avgörande röst i valet av förstahandsplats.
– Och sedan kan också föräldrarnas tankegångar dessvärre ha ganska stor betydelse ännu i 15–16-åringarnas liv, att det kan hända att föräldrarna säger att "du måste välja en utbildning här på orten för du får inte flytta bort", säger hon.
Artikeln uppdaterad 22.5.2022 kl. 15.21. Efternamnet på Axxells rektor korrigerat från Andersson till Johansson.